- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
455

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaubersalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

455 lik teckning, varav namnet. Den vanliga glasögonormen el. kobran (N. tripu'dians) finns i de varmare delarna av Asien. I Ostindien är den en verklig landsplåga. Tiotusentals människor dör årligen av dess bett. Den når en längd av V/2 m. Ormtjusare använder ofta G. för sina konster. Glau'bersalt, natriumsulfat [Na2SO4 + 10 H2O], finns upplöst i många saltsjöars vatten och bildar även jämte andra salter avlagringar i en del geologiska formationer; bildas även såsom biprodukt vid en del kemiska industrier. G. används bl.a. vid glastillverkning, sodaframställning och inom medicinen som avföringsmedel. Glaucom, se Glaukom. Glauko'm, ögonsjukdom, orsakad av ett ökat tryck inuti ögat, vilket medför synnedsättning, i svåra fall så småningom blindhet. G. behandlas vanligen operativt. G. kallas även grön starr, emedan pupillen vid denna sjukdom får en grönaktig skiftning. GlaukonFt, ett järn- och kali-silikat, som finns såsom små svartgröna korn i en del kalkstenar. Glau'kos, grekisk havsgud, som personifierar den glänsande havsytan. Glav, svärd, används särskilt i poetiskt språk. Glava glasbruk vid sjön Gla i sv. Värmland är känt för sin tillverkning av fönsterglas. Glaven, i poesi beteckning för svärd. Glazu'nov, A. K., 1865—1936, rysk tonsättare, 1899 professor i instrumentation vid konservatoriet i Leningrad, en av de förnämsta representanterna för ungryska skolan. Gleerup, C. W. K., 1800—71, förläggare och bokhandlare, grundade Gleerupska bokhandeln i Lund. Förlagsverksamheten utövas sedan 1897 av AB C. W. K. Gleerup. Gleip'ner, se Fenrisulven. Glefscher, se Glaciärer. Glefscherloppa, se Hoppstjärtar. Gliadfn, ett äggviteämne, som förekommer i vetemjöl. Glidbomb, bomb försedd med vingar, som vanligen med flygplan förs fram till närheten av målet. Glidflygning, flygning med motorlöst flygplan. Därvid startar flygplanet från en höjd, dit det bogserats med motordrivet flygplan el. förts genom vinschning, och landar på en lägre belägen plats. Glidflygplan är av enkel konstruktion. Användes under 2:a världskriget för transport av trupper. Glidflygplan, se Glidflygning. Glidflykt, flygning med frånslagen motor. Glidtal, ett bråk som anger förhållandet mellan flyghöjd och glidsträcka för ett flygplan. Glidtull, tull som ändras vid fallande och stigande priser av viss vara. Glfma, ett slags isländsk brottningskamp, då man måste hålla fast vid motståndarens bälte. Glimlampa, gasurladdningslampa med litet avstånd mellan elektroderna, varför endast katodglim-Ijus utbildas. Används som signallampa samt för isolationsprövning m.m. Glimljus, se Elektrisk urladdning. Glim'mer, ett vanligt mineral, som framför allt utmärker sig genom en utomordentlig klyvbarhet i en riktning, efter vilken det kan spjälkas i tunna, elastiska blad. Hårdhetsgrad mellan 2—3. Man skiljer mellan ljus G. el. muscovit och mörk G. el. b i o t i t. Ljus G. är i kemiskt avseende huvudsakligen ett kaliumaluminiumsilikat [KAlSiO4], mörk G. håller dessutom magnesium och järn. Båda är vanliga bergartsbildande mineral. Mörk G. är den vanligaste mörka beståndsdelen i granit. Ljus G., som på en del platser påträffas i stora kristaller, används på grund av genomskinlighet och svår-smältbarhet i kaminfönster o.d. och även till elektriska isoleringsmaterial. Glu Glim'merskiffrar, starkt skiffriga bergarter, bestående huvudsakligen av glimmer och kvarts, vanligen bildade genom tryckmetamorfos av lerskiffrar; allmänt förekommande i våra fjälltrakter. Glimminge, gods sv. om Simrishamn, sö. Skåne. Väl bevarad gammal borg, Glimmingehus, uppförd 1499—1506; ägs av staten sedan 1924. Glimåkra, municipalsamhälle i Kristianstads län. 1 003 inv. 1955. Glin'ka, M. I., 1804—57, rysk kompositör, grund-läggare av den ryska nationaloperan. Har bl.a. komponerat Livet för tsaren, Ruslan och L u d m il a. Glint, glintrand, stundom förekommande beteckning för den tvärbranta avsats, som horisontalt liggande berglager bildar mot nedanför liggande äldre berggrund. Glissan'do, mus., it., anger ett glidande föredrag, särskilt en löpning, utförd på pianots vita tangenter av ett finger med nageln vänd nedåt. GIit'nir, se Forscte. Glittertinden, norsk fjälltopp nö. om Sognefjord. Skandinaviska halvöns högsta bergstopp. Når 2 481 m ö.h. Glob, klot, varå jordytan (himmelssfären) är avbildad. Globe-teatern [glå'b-], ryktbar teater i London, uppförd 1599. På G. uppfördes Shakespeares skådespel och vid en eldsvåda 1613 gick troligen flera av hans originalmanuskript förlorade. Globetrotter [glå'btråttö], eng., person, som rest mycket, rest jorden runt. Globigcri'naslam, geol., ett på de stora havsdjupen förekommande sediment, bestående av skal och skalfragment av små kalkorganismer, särskilt av Globigerina, ett foraminifera-släkte. Globulfner, ett slags äggviteämnen, som är olösliga i vatten. Gloire [gloa'r], fr., ära. Glomm'en, norsk flod, Skandinaviska halvöns längsta, 570 km lång. Upprinner i trakten av Syl-fjället, går sedan i s. riktning genom österdalen till staden Kongsvinger, där den gör en tvär krök åt v. Efter att från höger ha upptagit bifloden Vormen, sjön Mjösens avlopp, rinner den åter i s. riktning och utfaller i Skagerack. Glomm'enlinjen, en serie fästningar från Kongsvinger ned till Greaaker, utefter Glommen i Norge. G. är anlagd efter 1905 för att skydda mot anfall från Sverige. Glommersträsk, stor kyrkby i ö. Lappland, den viktigaste jordbruksbyn i Norrbottens Lappmark. GIo'ria, lat., ära, härlighet; ljuskrans kring en persons huvud. I den kristna konsten är G. en symbol för helighet. Ursprungligen var G. en rund, oftast förgylld skiva, anbragt bakom huvudet. I Kristi G. är ett kors inskrivet, korsgloria. Glorifie'ra, förhärliga. GIo'sa, ord, uppslagsord i ett lexikon. Glossa'rium, samling av ord och uttryck. GlossopTeris, en utdöd kryptogam, som var utmärkande för de intill permiska periodens nedis-ningsområden förekommande trakterna. Den tillhörande floran brukar kallas Glossopterisfloran och har stor betydelse för utforskningen av den tidens abnorma klimatförhållanden. Gloucester [glås'tö], hertig- och earlvärdighet buren av medlemmar av kungahuset i England. Gloucestershire [glås'tösjö], grevskap i sv. England. 3 320 km2. 938 618 inv. 1951. GIo'vertorn, se Svavelsyra. GloxTnia, brasilianskt växtsläkte med 6 arter, vilka odlas hos oss som krukväxter för sina praktfulla blommor. Gluck [glokk], C. W., 1714—87, tysk tonsättare, bröt med den italienska operastilen och lade mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free