457 (Nova Goa), 12 000 inv. Export av salt och kopra. — Aug. 1955 utbröt i G. av Indiska unionen understödda oroligheter i syfte att förmå Portugal att överlämna G. till Indien. Gobat [gåba'], C. A., 1843—1914, schweizisk advokat och fredsvän, chef för interparlamentariska byrån i Bern. G. erhöll 1902 jämte Ducommun Nobels fredspris. Gobeläng', vävd tapet med figurframställningar, tillverkad av den ryktbara fabriken Les Gobelins i Paris. Fabriken är uppkallad efter familjen Go-belin och gjordes av Ludvig XIV till statsinstitution. I spetsen för tillverkningen stod skickliga konstnärer. Mönstren var av både historiskt, mytologiskt, genreartat och allegoriskt slag. Fabriken är ännu i gång men är nu en offentlig undervisningsanstalt. Utanför Frankrike betecknas ofta som G. alla vävda tapeter. Gobineau [gåbinå'], J. A. de, 1816—82, fransk diplomat och kulturhistorisk författare, betonade i flera skrifter rasfaktorernas betydelse i historien och gjorde okritiskt gällande att den s.k. nordiska rasen är den främsta kulturbäraren. Go'bi-öknen, stäpp- och ökenområde i s. Mongoliet. Utforskat av bl.a. Sven Hedin. Ca 2 milj, km2 och 500 000 inv. Boskapsskötsel. Goda-Hoppsudden, benämning på en bergig udde vid Afrikas s. kust, v. om Afrikas sydspets. G. kring-seglades år 1486 av portugisen Diaz, som kallade udden Cabo tormentoso (stormiga udden). Sitt nuvarande namn lär udden ha erhållit av Portugals konung Johan II. Godawa'ri, flod i Främre Indien, upprinner i v. kustbergen, flyter tvärs över halvön i östlig riktning och utfaller i Bengaliska havet. Längd omkr. 150 mil. Go'de, isländsk hövding. En G. styrde inom sitt område, godord, och hade både prästerlig, politisk, juridisk och administrativ makt. Ämbetet var av privat natur och kunde överlåtas. Att den högsta myndigheten på Island var delad på så många händer bidrog väsentligt till landets maktlöshet på 1200-t. Godegård, stationssamhälle i nv. Östergötland. Gammal malmbrytning med hyttor från medeltiden. Godesberg, badort i västra Tyskland s. om Bonn. 30 000 inv. I G. träffades Chamberlain och Hitler 22—23 sept. 1938, varvid en preliminär överenskommelse rörande den sudettyska frågan träffades. Godiva [gådaj'vö], lady G., var gift med Leofric of Mercia. Enligt gamla berättelser räddade hon staden Coventry i England från att förbrännas av maken genom att uppfylla villkoret att rida naken genom staden. Händelsen firas ibland i Coventry. God man, beteckning för vissa lagstadgade förtroendemän. G. utses exempelvis för bortavarande stärbhusdelägare, borgenär i konkurs etc. Godoy [gådåj'] y Alvarez de Faria, M., 1767— 1851, hertig av Alcudia, spansk politiker, ledande minister från 1792, tillhörde först det franskfientliga krigspartiet men övergick sedan till en varmt freds-vänlig politik. (Han fick hedersnamnet Freds-fursten.) Genom intriger från tronföljarens sida blev G. fängslad vid ett uppror 1808 men frigavs snart på fransk inrådan. God save the king (queen) [gådd' sejv thö king' (ko-i'n)], ”Gud bevare konungen (drottningen)”, den engelska folksången. Godtemplarorden (IOGT), vars första avdelning i Sverige, logen Klippan i Göteborg, bildades år 1879, är den äldsta och största av de svenska nykterhetsorganisationerna. Medlemsantalet i samtliga svenska godtemplarorganisationer för äldre och yngre uppgick 1954 till 156 149. Godthaab [-hå'b], bebyggd plats på Grönlands v. kust. 64° n. br. Danmarks äldsta koloni. Gog God tro sägs föreligga, om en person ingår avtal med en annan person, som ej har behörighet att ingå detta avtal, för så vitt den förstnämnde ej är medveten om den andres bristande behörighet och för övrigt ådagalagt normal försiktighet och eftertanke. Köper man exempelvis stulet gods utan medvetande om att det är stulet och under omständigheter, som ej ger anledning till misstanke, befinner man sig i god tro; avtalet är då giltigt. Godwin Austen [gåd'oin å'stin], bergstopp i n. Främre Indien. Näst Mount Everest jordens högsta bergstopp. Når 8 620 m ö.h. Goebbels, se Göbbels. Goedhart, G. J. van Heuven, 1901—56, holländsk jurist. Under den tyska ockupationen av Holland under 2:a världskriget var G. verksam inom motståndsrörelsen. Blev 1944 justitieminister i den holländska exilregeringen i London. I egenskap av chef för FN:s flyktingsbyrå erhöll G. 1955 Nobels fredspris. Goertz, se Görtz. Goethe [gö'te], Johann Wolfgang von, 1749— 1832, tysk skald, född i Frankfurt am Main. Son av en jurist erhöll han en utmärkt uppfostran och blev tidigt banerförare i den känslomässigt betonade rörelse, som i Tyskland gått under namnet Sturm und Drang. Werthers lidanden är det förnämsta arbetet från denna period. G. slog sig sedan ned i Weimar, där han levde resten av sitt liv hos den konstintresserade hertig Karl August. Som ämbetsman visade han sig mycket duglig, men hans intressen förblev litterära och han ägnade också mycken tid åt naturvetenskapliga studier. En resa till Italien 1786—88 blev av stor betydelse för hans utveckling. Utom en mängd dikter skrev han dramer. F a u s t betraktas som tyska språkets förnämligaste skådespel och är i Sverige känt genom Viktor Rydbergs mästerliga översättning. Första delen har en allmänmänsklig bredd och spänner över ungdomens åtrå, mannaålderns sanningssökande och ålderdomens resignerande försoning. Andra delen har ett mer filosofiskt och svårfattligt innehåll. Dramat E g m o n t och den berättande diktserien Hermann och Dorotea har en mera klassiskt betonad stil och tillhör en tidigare period. Mot slutet av sitt liv utgav G. bl.a. de självbiografiska Aus meinem Leben samt D i c h t u n g und Wahrheit. G:s litterära produktion är oerhört omfattande. Vid sidan härav medhann han en del naturvetenskapliga arbeten över färgläran, över växternas bladtyper etc., vilka på grund av nya uppslag haft en viss betydelse. Som författare besitter G. en klassiskt avvägd måttfullhet och samtidigt en intensiv förmåga att ge uttryck åt det individuellt mänskliga. G. är Tysklands största litterära namn och över honom har skrivits en omfattande litteratur. Goffre'ra, inpressa figurer, vecka. Gog, härskare över Magog*. Goggles [gågg'ls], amerikansk beteckning på hornbågade glasögon. Gogh, V. van, 1853—90. holländsk målare och tecknare, slöt sig först till impressionisterna i Paris 1886 men flyttade två år senare till Arles och utvecklade en starkt personlig stil, som delvis innebar en brytning med impressionisterna och i stället förebådade expressionismen. G. målade företrädesvis landskap, blommotiv och porträtt. Över alla hans arbeten vilar en intensiv dramatisk spänning, hans färgsammansättningar är bjärta och lysande, färgen reliefartat tjockt pålagd. Gogol [gå'gål], N. V., 1809—52, rysk författare, började sitt författarskap med lyriskt romantiska skildringar från Ukraina men utvecklades sedan till en starkt realistisk skildrare; han är därjämte den störste humoristen i rysk litteratur. G. skildrade 15*