Gra upp till 6 000 m. G. används framför allt för att bekämpa fiendens kulsprutor. Grana'täppleträd (Pu'nica grana'tum), ett österländskt träd, som odlas i varma länder. G. har röda blommor och röda el. gula, apelsinstora, ätliga frukter med läderartat skal. Under 1400- och 1500-t. användes i stor utsträckning stiliserade motiv av G. i italienska praktvävnader. Gran Cana'ria, den näst största och den bördigaste av Kanarieöarna, 1 670 km2, 183 000 inv. Huvudstad Las Palmas, 153 262 inv. 1950. Gran Chaco [-tja'kå], beteckning för ett stort slättområde i det inre Sydamerika, som från Argentina sträcker sig norrut in i Paraguay och Bolivia. S. delen är till sin natur en fortsättning av det argentinska pampasområdet, n. delen är delvis betäckt av tropiska skogar, bl.a. av palmer och det för sitt utomordentligt hårda trä bekanta quebra-choträdet. Jfr Chaco-kriget. Grand. —1. Den högsta spanska adelstiteln, som ursprungligen innehades av Kastiliens länsherrar men under nya tiden blev en hovtitel utan maktbefogenhet. G. erhöll plats i senaten 1834. — 2. Fr. [grarf], stor i allm., eng. [gramd], stor, fömäm. Grand Can'yon, se Colorado Canon. Grand danois [grag danoa'], dansk hund el. u 1 m e r d o g g, se Hundraser. Grandezz'a, en grands värdighet; överdriven värdighet i uppträdandet. . Grandi, D., f. 1895, italiensk politiker och fascist, vilken tjänstgjorde som ”generalstabschef” vid ’’marschen mot Rom”. Sedermera ägnade sig G. åt utrikespolitiken och representerade sitt land vid flera konferenser. G. blev utrikesminister 1929, var ambassadör i London 1932—39, och justitieminister 1939—43. Juli 1943 genomdrev G. Mussolinis avgång yid Stora fascistiska rådets sista sammanträde. Då Mussolini fick stöd av tyskarna flydde G. Han är numera bosatt i Portugal. Grandio's, storartad, ståtlig, majestätisk. Grand national [grænd næsj'önöl], förkortning för Liverpool Grand national steeple-chase, världens mest krävande hinderlöpning, som äger rum i mars varje år utanför Liverpool. G. omfattar 7 200 m med 32 hinder. Grand old man [grænd åld mæn], The, eng., ”den store gamle”, ursprungligen hedersnamn på Gladstone, används även om andra ledande personligheter. Grand prix [grarj pri], fr., stora priset vid utställningar. — Grand prix de Paris [-dö pari'], årlig hästkapplöpning i maj vid Longchamps. Grand Rapids [grænd ræp'ids], stad i Michigan, USA, vid den i floden Michigan utmynnande Grand River, vilken är segelbar till G. 175 000 inv. 1950. Tillverkning av möbler, trämassa och maskiner. Grand River [grænd riv'ö]. — 1. Flod som utfaller i Michigansjön i USA., 43 mil lång. — 2. Den östra källflöden till Rio Colorado, vilken flyter genom Utah i USA tills den förenar sig med Green River. 56 mil lång. Grand-seigneur [grarj-sänjö'r], fr., förnäm herre. Granholm, Axel A., 1872—1951, generaldirektör och chef för Statens järnvägar 1914—37, chef för statens trafikkommission 1940—43. Granfkos, liten flod i nv. Mindre Asien, bekant för den där av Alexander den store vunna segern över perserna 334 f.Kr. Graningeverkens AB, Bollstabruk (Ångermanland). Aktiekap. 10,5 milj, kr 1956. Till G. hör sågverk, tråddrageri, spiksmedja m.m. Granft, kristalliskt kornig magmabergart, bestående huvudsakligen av kvarts, alkalifältspater och glimmer el. hornblände. Färgen är vanligen ljust grå el. rödaktig. G. förekommer såsom lakkoliter, 464 batoliter el. massiv samt även gångformig. G. hör till de mest utbredda bergarterna inom urberget och förekommer i en mängd varieteter, ofta benämnda efter någon plats inom respektive områden (ex. Stockholms-, Örebro-, Växjö-, Filipstads-, Ragunda- och Virbogranit). Grani'tgnejs, se Gnejser. Gran Sass'o dTta'lia (”Italiens stora berg”), Apenninernas högsta del; högsta toppen, Monte Corno, når nära 3 000 m ö.h. Granskningsexemplar eller justitieexemplar, det exemplar av tryckt skrift som enligt tryckfrihetsförordningen skall lämnas till justitieministern eller hans ombud. Gransångare, en ovan gråaktigt olivgrön tätting med gult streck över ögat. Undersidan är gulvit. Häckar i granskogar från Svealand och norrut. Grant [grænt], Ulysses, 1822—85, nordamerikansk statsman och krigare. Under inbördeskriget blev G. 1864 högste befälhavare för nordstats-armén. Som sådan vann han avgörande segrar, intog Richmond och kringrände Lees armé. 1869— 77 var G. president; han anses emellertid ej ha utövat större personligt inflytande på styrelsen, utan denna leddes i själva verket av yrkespolitiker. Grant Land, polarland i arktiska Nordamerika, utgörande n. delen av ön Ellesmereland. Gra'nula, lat., små korn, gryn. Granulationsvävnad, dödkött*. Granule'ring, sönderdelande till fina korn. Malmer och metaller finfördelas på olika sätt för olika ändamål. GranuIPter, finkorniga silikatbergarter, som numera kallas leptiter. Granön, municipalsamhälle i Västerbottens län. 509 inv. 1955. Grapefruit [grej'pfrot], se Citrus. Graphic [græf'ik], The, illustrerad veckotidning, grundad i London 1869. G. uppgick 1932 i ”Sphere”. Graptolfter, en utdöd, såsom förstening i silur-formationen förekommande djurkropp, tillhörande polypernas klass. G. bildar kolonier av radfor-migt anordnade, på smala sågtandade stjälkar sittande individer. Grasse'ra, gripa omkring sig, rasa (t.ex. om farsoter). Grate, Eric, f. 1896, bildhuggare och professor vid Konsthögskolan 1941—51. Påverkad av den moderna franska skulpturen. Till hans bästa arbeten hör Årstiderna för Kanslihuset i Stockholm. Gratia'1 [-ts], penningunderstöd och nådegåva. Gratias [gra'tsias], lat., tack, även benämning på en katolsk tacksägelsebön. Gratie [gra'tsie], se Grace. Gratier [gra'tsier], se Gracerna och Chariter. Gratifikation, en frivillig gottgörelse, som utbetalas av en arbetsgivare utöver överenskommen ersättning som ett erkännande för välgjort arbete. Förr utgjorde G. ofta den enda ersättningen till en statstjänsteman under den första tjänstgöringstiden. Gratin [-tär]'], rätt som brynts i ugn, ofta efter kokning el. annan tillredning. Gratisaktier, aktier, som ett bolag utan särskild ersättning utdelar till sina delägare. För ändamålet tas besparade vinstmedel i anspråk (reserv- och förnyelsefonder får dock ej anlitas). Se vidare Emission. Gra'ubünden, fr. Les Grisons, kanton i ö. Schweiz, 7 109 km2. 137 100 inv. 1950. Huvudstad Chur, 17 000 inv. — G. uppfylls helt och hållet av delar av östalperna, vilkas sluttningar ger rikligt bete för boskapshjordar. Flera av Schweiz’ mest berömda luftkurorter (Davos, S:t Moritz m.fl.) är belägna i G.