4^5 Gra'udenz el. Grudziadz, polsk industristad, s. om Danzig. 56 000 inv. Grav, tung, svår, allvarsam, betydande. Gra'v accenf, se Accent. Gravad fisk, med salt, socker och salpeter ingniden rå fisk. Denna beredning medför otillräckligt skydd mot binnikemask. Grava'men, lat., besvärande omständighet. Gravand (Tadorina tador'na). Hannen är vackert tecknad i grön-glänsande svart, brunt och vitt samt har en knöl vid näbbroten. Honan har mindre skarpa färger och saknar knöl. G. finns vid s. Sveriges kuster. Gravarne och Bäckevik, municipalsamhälle i Kungshamns kommun, mell. Bohuslän. 2 032 inv. 1955. Gravationsbevis, ett av inskrivningsdomare utfärdat intyg, angående de panträtter (inteckningar), som häftar vid en viss fastighet, fartyg, vattenfalls-rätt e.d. Gravbrev, skriftligt avtal, varigenom vederbörande myndighet på viss tid el. för alltid överlåter rättigheten till viss gravplats. Gra've, mus., it., allvarligt, högtidligt. Gravelotte [gravlått'], by i franska dep. Moselle, där under fransk-tyska kriget 1870 en mördande drabbning utkämpades, varefter franska Rhenar-mén inneslöts i Metz. ’s-Gravenhage [sjrafenha'sje], det holländska namnet på Haag. Gra'venstein, se Äpple. Grave'ra, besvära, belasta, inrista. Grave'ring, inristning, utförs inom guldsmedskonsten på olika sätt. Jfr även Gravyr. Graves [gravv], vindistrikt i sv. Frankrike, som producerar Bordeauxviner. Graves [grejvs], Robert, f. 1895, engelsk skald och författare, vilken utgivit tidsskildringar, Farväl till alltihop, Vår långa weekend (tillsammans med A. Hodge), samt skildringar ur antikens historia, Jag Claudius, B e 1 i s a-rius. G. var direktör för BBC 1942—44. Gravesend [grejv's-], stad vid nedre Thames, nära London. 42 000 inv. Gravi'd, havande. — Gravidite't, havandeskap. GraviditeTsreaktion, se Havandeskap. Gravitation. Enligt Newtons allmänna gravitationslag attraherar två kroppar i rymden varandra med en kraft, som är direkt proportionell mot produkten av kropparnas massor men omvänt proportionell mot kvadraten på deras avstånd. Se Tyngdkraften och Relativitetsteorin. Gravite't, tyngd; värdighet, högtidligt allvar. — Gravite'tisk, allvarsam, tillgjort högtidlig, ”viktig”. Gravröse, en av kullerstenar sammansatt hög över en grav. G. är ofta jordbetäckt. Om G. är naket, kallas det kummel. G. är vanliga från Sveriges brons- och järnålder. Gra'vstickel, med trekantig spets försett stålverktyg. Träsnidare, gravörer och kopparstickare använder G. Gravsänka, se Förkastningar. Gravtäcke, vackert broderade skynken, vilka under medeltiden på högtidsdagar placerades över förnäma personers el. helgons gravar. Gravy'r. — 1. Ornamentsarbete, utfört på en yta av metall, glas, ben, sten etc. — 2. Alster av grafisk konst*. Jfr även Etsning. Gravö'r, person, utbildad i gravering, t.ex. me-daljgravör, glasgravör. Graz [gra'ts], huvudstad i österrikiska provinsen Steiermark, vid Dravas biflod Mur. 226 453 inv. 1951. Näst Wien Österrikes största stad. Universi Gre tet, teknisk högskola och flera museer. Järn- och stålindustri. Viktig handelsstad. Grazia'ni, R., 1882—1955, italiensk marskalk. G. efterträdde Badoglio som vicekonung i Etiopien 1936—37 och utnämndes 1936 till marskalk. Han blev generalstabschef 1939 och efter Balbos död därjämte generalguvernör i Libyen. Efter motgångarna i det libyska kriget avgick han i mars 1941, sedan Cyrenaica erövrats av engelsmännen. 1943 efter Italiens kapitulation blev han Mussolinis krigsminister. Han tillfångatogs av de allierade 1945. G. dömdes 1950 till 19 års fängelse men benådades. Grazio'so, mus., behagfullt. Great Britain [grejt brittn], eng., Storbritannien. Great Lakes [grejt lejks], ”de stora sjöarna”, engelskt namn på Canadiska sjöarna Lake superior el. Övre sjön, Michigan, Erie och Ontario. Great Yarmouth, se Yarmouth. Greco, El [greck'å], Domenico Theotoco'puli, kallad G., omkring 1541—1614, grekisk-spansk målare, f. på Kreta, studerade för Tizian i Venedig och slog sig omkring 1576 ned i Spanien. G:s originella och djärva målningar behandlar ofta mystiska el. religiösa motiv. Karakteristisk för G. är en intensiv färgglöd och en om expressionismen påminnande kraft i uttryckssättet (Greve O r g a z’ begravning). G. har därför särskilt blivit uppskattad i modern tid. Gredelin, enligt språkbruket liktydigt med violett. Green [gri'n], eng., grön, används som beteckning på området kring hålen på en golfbana. Green [gri'n], William, 1873—1952, arbetarledare i USA, efterträdde Gompers som ordförande i Amerikanska arbetarförbundet (AFL) 1924, omvaldes sept. 1952 för 29:e gången. Greenbacks [gri'nbæks], grönryggar, nordamerikanska sedlar, som har sitt namn efter baksidans gröna färg. Greene [gri'n], Graham, f. 1904, eng. författare, som skrivit mycket lästa romaner, t.ex. A gun for sale, The man within. Mera allvarligt syftande är Brighton Rock, The heart of the matter och The end of the affair, vilka gjort G. till en av de mera framträdande prosaförfattarna i nutida europeisk litteratur. Green Mountains (grin ma'ontins), bergskedja i v. delen av staten Vermont, USA. Högsta toppen Mount Mansfield, 1 337 m ö.h. Greenock [gri'nåk], sjöstad vid Clyde, ö. Skottland. Maskintillverkning. Greenwich [grin'idsj], förstad till London. 101 000 inv. Ryktbart astronomiskt observatorium, över vilket nollmeridianen el. G.-meridianen oftast läggs. G.-meridianen är m.a.o. utgångspunkt för tidsbestämningar. Staden och även observatoriet skadades vid bombning dec. 1940. Greenwich Mean Time [grin'idsj mi'n taj'm], beteckning på tidsbestämning enligt Greenwich-meri-dianen. Greenwood [gri'no-od], Arthur, 1880—1954, engelsk politiker, en av de ledande i arbetarpartiet, medlem av underhuset från 1922, hälsovårdsminis-ter 1929—31. G. blev i maj 1940 minister utan portfölj och fick i januari 1941 i uppdrag att organisera återuppbyggnadsarbetet. Han avgick ur regeringen febr. 1942. G. blev Lord Privy Seal 1945, men avgick vid regeringens nykonstruktion 1947. Gregoria'nska kalendern, se Tideräkning. Gregoria'nska kristna, namn på medlemmar av armeniska kyrkan. Gregoria'nska kyrkan, beteckning för den armeniska kyrkan efter grundläggaren Gregorius Illumi-nator (omkr. 245—320), Armeniens apostel. Gregoria'nska sången, katolsk kyrkosång, uppkallad efter påven Gregorius I (d. 604). Grego'rius, romerskt påvenamn, — 1. G. I, den