473 i kraft 1 jan. 1940. Mineralfyndighet kan förvärvas av envar med undantag för utlänning och sådana utländska sammanslutningar, som ej äger förvärva fast egendom. Vissa inskränkningar finns dock för t.ex. järnmalmsfyndighet på kronomark samt för stenkolsfyndigheter. Den, som vill begagna sin in-mutningsrätt, ansöker skriftligen hos vederbörande bergmästare om mutsedel. Denna gäller ett område med 200 m radie, räknat från inmutningspunkten. Då malmen blottas verkställer bergmästaren utmål på ett område av högst 16 ha. En viss s.k. försvars-avgift betalas till statsverket och markägaren med 10 kr pr ha av utmålets areal. Markägaren skall erhålla markens värde W2 gång samt 1 % av den årliga vinsten från gruvan —• dock högst 5 000 kr. Grycksbo, industrisamhälle, som ingår i Stora Kopparbergs kommun, 1 mil nv. om Falun, ö. Dalarne. Pappersbruk med sulfit- och sulfatfabrik. Grymtoxe, se Jak. Gründer, ty., grundare av humbugsföretag, svindlare. Gründgens [grynt'-], Gustaf, f. 1899, tysk skådespelare, regissör och teaterchef, som efter kriget blivit Tysklands främsta teaterauktoritet. Grünewald [gry'nevalt]. — 1. Matthias G., f. mellan 1470—83, d. omkring 1530, tysk renässansmålare, vars tavlor utmärks av en starkt personlig stil, på samma gång svärmiskt religiöst betonad och djärvt realistisk. G:s mest kända arbete är I s e n-h e i m a 11 a r e t med ämnen från Kristi liv och den helige Antonius’ legend. — 2. Isaac G., 1889—1946, målare, den mest kände representanten för expressionismen i Sverige. G:s dukar kännetecknas av intensiva färger och djärvt förenklad formgivning. G. var 1932—42 professor vid Konstakademien i Stockholm. Gryt, jordhåla bebodd av räv, grävling e.d. Grythyttan, municipalsamhälle, Örebro län. 1 015 inv. 1955. Gråal, se Al. Gråberg kallas vid malmbrytning icke malmförande bergart. Gråborg, fornborg från järnåldern på Öland nära Färjestaden. G. är vårt lands största fornborg och användes ännu under medeltiden. Gråbröder, se Franciskanorden. Grå eminensen, beteckning på kapucinermunken Joseph, som var Richelieus förtrogne. Gråfläcksjuka förekommer hos sädesslag, särskilt havre samt vissa rotfrukter. Den yttrar sig i gråa el. bruna fläckar på bladen, särskilt de nedre. Förr ansåg man att G. orsakades av en svamp. Numera antar man att G. beror på för stark kalk-halt i jorden. Grågås, se Grågås och Gåssläktet. Gråhajar (Galeidae), en familj hajfiskar med två tagglösa ryggfenor. Till G. hör g r å h a j e n (Ga'-leus ga'leus), en upp till 2 m lång, på översidan grå, på undersidan vit haj, som förekommer i Atlanten, Medelhavet och Indiska oceanen. Blåhajen (Priona'ce glau'ca) är ovan blågrå, under vit. Den är ytterst rovgirig och angriper även människor. Den lever i de varma delarna av Atlanten och Stilla havet. Hammarhajen (Sphy'rna zy-ga'ena), som även lever i varma hav, har huvudet utdraget åt sidorna, så att den till formen påminner om en hammare. Gråhund, jämthund el. norrländsk spets, en varg-liknande hundras, som används vid jakt på älg. Grålax, beteckning på blanklax under lektiden, då den förlorat sin glans. Gråmunkar, gråbröder, se Franciskanorden. Gråmunkeholmen, gammalt namn på Riddarhol-men i Stockholm. Gråsalva, kvicksilver utrört i fett. G. användes särskilt förr vid smörj kurer mot syfilis. Grä Gråsej, se Torsksläktet. Gråsik, se Siksläktet. Gråsiska, se Siskesläktet. Gråsparv, se Sparvsläktet. Grå starr, se Starr. Gråsten, folklig benämning på gråa kristallinska bergarter såsom granit, gnejs m.fl. Gråsuggor, på land levande små kräftdjur, som har oval kropp. De lever under stenar, murken bark och dylikt och fordrar för att kunna leva fuktig luft. I torr luft och i vatten dör de snart. Den vanligaste arten är Onfscus asell'us. Gråsäl, se Sälar. Gråterskor. Under forntiden hyrde man vid begravningar kvinnor att begråta den avlidne. Seden kvarlever ännu särskilt i sydligare länder. Gråtrut, se Måssläktet. Gråverk, se Ekorrdjur. Gräddost bereds av grädde el. gräddblandning med över 4 % fetthalt. Gräll, bjärt, skarp. Grän, Vi2 karat*. Gränebo, P., f. 1881, lantbrukare, riksbanksfull-mäktig, representant för bondeförbundet i andra kammaren från 1917 och i första kammaren 1919 —51, 2:e v. talman 1929—39, l:e v. talman 1940— 51. G. var 1923—51 v. ordförande i bondeförbundets riksdagsgrupp. Grängesberg, kapellförsamling och gruvsamhälle i s. Dalarna, nära gränsen till Västmanland, 4 980 inv. Sprängämnesfabrik. I närheten av G. betydande järnmalmsfält, vars fyndigheter är de största i Mellansverige. Malmen är högprocentig, men innehåller fosfor; största delen av den exporteras. Gruvorna ägs av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelö-sund. Grängesberg-Oxelösund, se Trafikaktiebolaget G. Gränna, stad vid Vättern, n. Småland. 3 338 inv. 1956. Fruktodling. Staden är grundlagd av Per Brahe d.y. N. om staden ligger Brahehus’ ståtligt belägna slottsruin. Gränsfästningarna, beteckning på befästningar i Norge innanför gränsen mot Sverige mellan Kongs-vinger och Fredriksten. Med undantag av Kongs-vinger och äldre anläggningar vid Fredriksten ned-lades de vid unionens upplösning 1905 enligt överenskommelse i Karlstad. Gränsmärke. Om G. mellan olika fastigheter finns bestämmelser i mätningsförordningen av den 17 december 1920. Gränsnyttelagcn betecknar inom nationalekonomin det förhållandet, att tillfredsställelse av behov går till gränsen för en nytta som motsvaras av den uppoffring man måste göra för att tillfredsställa behovet, t.ex. nyttan av den sist anskaffade bilen vid ett trafikföretag. Företaget kan inte förtjäna på ytterligare en bil. Med gränskostnadslagen avser man det förhållandet, att man utvidgar produktionen till en gräns, då avkastningen nätt och jämnt täcker produktionskostnaderna. Gränsridare, förr ben. på tjänsteman vid gränsbevakningen. Kallas numera gränsuppsyningsman. Gränsvetenskap kallas vetenskaper, vilka mer el. mindre sammanfaller el. står på gränsen mellan två vanligen äldre vetenskaper. T.ex. fysikalisk kemi. Gränsvärde, ett värde, som en matematisk storhet, som är en funktion av en annan storhet, alltmer närmar sig, då den oberoende variabeln närmar sig ett givet värde. Gränsvärdet för —, då n växer mot oändligheten, är 0. Matematiskt skrivs detta lim — = 0; n = co (utläses: hmes 1 genom n lika med noll för n lika med oändligheten). Limes, lat., gräns. Gräs, se Gramineae.