475 skildes från Danmark, kvarstod G. under dansk förvaltning och 1921 proklamerade Danmark suveränitet över hela G. Norge har opponerat häremot, då man fruktat att dess intresse av jakt och fiske skulle skadas. 1931 godkände norska regeringen en ockupation, som företagits av norska fångstmän under Devold, av ett litet område på Scoresby land. Saken drogs inför Fasta mellanfolk-liga domstolen i Haag, vilken 1933 bestämde, att ockupationen var ogiltig, då G. var underkastat dansk suveränitet. — Under 2:a världskriget ställde danske ministern i Washington G. under amerikanskt beskydd. Den danska regeringen, som stod under tyskt beskydd, protesterade. Amerika upprättade flyg- och flottbaser på G. 1941. Det grönländska landsrådet övertog den danska regeringens befogenheter till krigets slut. 1951 undertecknades en överenskommelse mellan Danmark och USA om gemensamt försvar av G. Enl. detta avtal får USA ha kvar sina grönländska baser 20 år framåt. Grönlandshund, eskimåhund*. Grönlandssäl, se Sälar. Grönlandsval, se Rätvalar. Grönningen, en sammanslutning av konstnärer i Köpenhamn, uppkallad efter ett stadskvarter. Grönsiska, se Siskesläktet. Grön starr, se Glaukom. Grönstenar, gemensam beteckning för en del mörka el. grönsvarta bergarter bland vilka a m f i-boliter, dioriter, g a b b r o r och d i a b a-s e r är de vanligaste. Grönsångare, en vanlig sångare, som ovan är grönaktig med gult streck över ögat och vit buk. Grönsö, ö i Mälaren, på vilken finns ett slott från 1600-t. bekant bl.a. för Grönsötapeten, en väggbonad från 1500-t., och Grönsöpokalen från samma århundrade. Gröpe, grovt mald spannmål som används till utfodring. Grövelsjön, sjö nära norska gränsen i Dalarna, där Svenska turistföreningen har en fjällstation. G-sträng, violinens djupaste sträng, altviolinens och violoncellens näst djupaste samt kontrabasens högsta sträng. Guadalajara [goadalasja'ra]. — 1. Provins i mell. Spanien. 12 200 km2. 203 500 inv. 1952. — 2. Huvudstad i provinsen G. 12 000 inv. — 3. Stad i Mexiko. 377 928 inv. 1950. Glas- och papperstillverkning. Guadalavia'r, flod i ö. Spanien, 300 km lång. Guadalcana'1 [goa-], den största av Salomon-öarna. Intogs av japanerna 1942 och befriades 1943 av amerikanerna efter heta strider. Guadalquivir [-kivi'r] (arab, ”vad-alkebir”, stora floden), Spaniens vattenrikaste flod, upprinner i bergstrakterna i ö. Andalusien, flyter i sv. riktning genom Andalusiens slätt och utfaller i Atlanten. Längd 540 km. Segelbar i sitt nedre lopp. Guadeloupe [goadlo'p], en till Frankrike hörande ögrupp bland Små Antillerna i Västindien. 1 510 km2, 278 863 inv. 1951. Huvudstad Basse Terre, 12 800 inv. Produkter: kaffe, kakao, socker, tobak, bananer. — 1635 koloniserades G. av fransmännen och intogs sedan av engelsmännen som gav ön G. åt Karl XIII 1813. Arvsrätten förbehölls Karl Johan. 1814 avträddes G. emellertid till Frankrike och i stället erhöll svenska kungafamiljen 24 milj, franc av Storbritannien (Guadeloupefonden). Med dessa pengar betalades Sveriges skuld till utländska makter och som ersättning anslog riksdagen åt Karl Johan och hans regerande avkomlingar ett årligt belopp av 300 000 kr. Guadia'na, en av Spaniens största floder, upprinner i ö. delen av Nya Kastiliens högslätt, flyter i v. ritkning till gränsen mot Portugal, där den tar s. riktning. Under återstoden av sitt lopp tillhör den Gua under en sträcka Portugal och bildar två gånger gräns mellan Spanien och Portugal. Utfaller i Atlanten. G. är i allmänhet vattenfattig och endast segelbar i nedre loppet. Längd 820 km. Guaira [goaj'ra], La Guaira, hamnstad till Caracas i Venezuela. Mycket viktig hamn. 10 000 inv. Guajakol [-kå'l], en fenol, som framställs ur bok-tjära och används som medicin mot bronkit. Guam [go'am], en bergig ö i Stilla havet, tillhörande Marianerna. 534 km2. 59 498 inv. 1950. G. tillhör USA och på G. finns flott- och flygstation. Japanerna erövrade G. 1941. G. återerövrades av amerikanerna 1944. Guanahani, se Bahamaöarna. Guanak'o, se Lamasläktet. Guancher [goan'tjer], se Kanarieöarna. Gua'no, lager av mer el. mindre sönderdelade fågelexkrement, som hopas i torra trakter med rikt fågelliv (t.ex. Chinchaöarna utanför Sydamerikas västkust). G. tillvaratas som ett värdefullt gödningsmedel (”Peru'guano”). Guardafui, Kap. G., Afrikas östligaste udde vid Adenviken. Guardi, Francesco de, 1712—93, venetiansk målare, har i sina lyriskt impressionistiska stadsbilder på ett utomordentligt sätt fångat sin hemstads atmosfär. Guarneri [goarne'ri], se Cremonesare. Guatemala, mellanamerikansk republik. 108 889 km2, 3 787 030 inv. 1950, därav 54 % indianer. Landet är till stor del uppbyggt av vulkaniska bergarter och har flera 3 000—4 000 m höga vulkaner av vilka några har haft våldsamma utbrott i historisk tid. Viktigaste produkt är kaffe. Även odlas socker, ris, majs, bananer etc. Rika, ännu föga bearbetade mineralfyndigheter. Huvudstad Guatemala, 293 998 inv. 1950. — G. styrs av en på 6 år vald president, som vid sin sida har en nationalförsamling med 68 medlemmar, valda på 4 år, och ett kabinett med 9 ledamöter. — G. blev självständig republik 1839 och har sedan dess styrts diktatoriskt. J. Ubico, som blev president 1931, sanerade statsfinanserna och genomförde även andra reformer. I likhet med övriga mellanamerikanska stater förklarade G. axelmakterna krig 1941 under 2:a världskriget. — Jacobo Arbenz, som 1951 valdes till president, lät genomföra en jordreformlag, varvid dock en hel del svårigheter uppstod, speciellt vid expropriationen av de ganska vidsträckta områden, som tillhörde USA-bolaget United Fruit Co. Endast ringa ersättning utbetalades av G. till bolaget, vilket medförde att förhållandet till USA blev spänt. USA påstod i detta sammanhang att kommunistisk infiltration förelåg i G. — Juni 1954 anfölls G. från Nicaragua av upprorsmän från G., vilka leddes av överste C. Castillo Armas. G:s regering vände sig då till FN:s säkerhetsråd. Häremot hävdade USA att saken var en amerikansk angelägenhet och borde ordnas genom den panamerikanska organisationen. Efter en kortare tids strider måste emellertid president Arbenz avgå och Castillo Armas blev statschef. Guaya'na, område i n. Sydamerika, beläget mellan Orinoco och Amasonfloden. S. delen av G. tillhör Brasilien, den v. Venezuela, n. och ö. G. är fördelat på tre koloniområden: Brittiska G. i v., Holländska G. samt Franska G. i ö. — Brittiska G. är den största delen och omfattar 367 000 km2. 465 400 inv. 1953. Huvudstad Georgetown, 87 300 inv. 1953. Från kolonin exporteras socker, diamanter, bauxit m.m. — Holländska G. eller Surinam omfattar 143 000 km2 med 238 000 inv. 1952. Huvudstad Paramaribo, 83 000 inv. Från kolonin exporteras socker, kaffe m.m. — Franska G., även kallat Cayenne, omfattar 90 000 km2 med 28 000 inv. 1954, huvudstad Cayenne, 13 300 inv. 1854—1945 var kolonin deportationsort för straffångar, vilka