Gua i det osunda klimatet hade hög dödlighet. Särskilt illa beryktad var straffkolonin på Djävulsön. Från 1 jan. 1947 bildar Franska G. tillsammans med de franska västindiska öarna ett eget departement. Guayaquil [goajaki'1], 258 966 inv. 1952. Ecuadors största stad. Viktig hamnstad, osunt klimat. Guckusko (Cypripe'dium calce'olus), en vacker orkidé, som blir intill Vi m hög och har rödbruna blommor med gul läpp. Den förekommer sällsynt i kalktrakter. Fridlyst. Gudamodern, främreasiatisk fruktbarhetsgudinna som dyrkades i Medelhavsländerna under olika namn. Senare uppgick denna kult i Jungfru Marias kult. Gu'dbrandsdalen, dalgång i Opland fylke, Norge, mellan Dovrefjällen och sjön Mjösen. Genomflyts av floden Gudbrandslågen. Gu'de, Hans, 1825—1903, norsk målare, var mestadels bosatt i utlandet, professor vid konstakademin i Düsseldorf 1854—62, i Karlsruhe 1864— 80 och i Berlin 1880—1901. G. var en av de betydelsefullaste företrädarna för norskt landskapsmålen under 1800-t. Till en början valde han motiv från högfjällen och fjordarna men övergick sedan till att måla havsbilder (Högfjäll, Bränningar). Gu'denå, flod i ö. Jylland, Danmark. G. har två källarmar, vilka kommer från n. Vejle amt, rinner under upptagande av flera tillflöden i nö. och n. riktning och utfaller vid staden Randers i Randers-fjorden av Kattegatt. Gu'ding, se Ejdersläktet. Gudrun, Sigurd Fafnesbanes maka, dotter till kung Gjuke, var en av huvudpersonerna i Volsunga-sagan. Gudsbevis. Sedan gammalt har man sökt bevisa tillvaron av ett högsta väsen, en Gud, som skapat och styr världsalltet. Man har utgått från att tillvaron borde ha en förnuftig mening. Detta antagande medför antagande av ett absolut förnuft, ett högsta väsen (det teologiska beviset). Man har framhållit att allting måste ha en första orsak, vilket förutsätter en världsalltets skapare (det kosmologiska beviset). Vidare har framhållits, att föreställningen om ett absolut fullkomligt högsta väsen även måste innefatta detta väsens existens. I annat fall skulle man kunna tänka sig något ännu fullkomligare, nämligen en Gud, som existerade (det onto-logiska beviset). Dessa bevis betraktas numera som föga tillfredsställande. Det är ju ej givet att tillvaron måste ha en förnuftig mening el. att världsalltet ej funnits av evighet. Det sista beviset har ju vidare, som bland andra Kant påvisat, karaktären av en ordlek. Även andra bevis såsom t.ex. det antropologiska, vilket av gudsbegreppets allmänna förekomst hos skilda folk sluter till att en Gud måste existera, är ävenledes föga övertygande. Att alla människor tror någonting, bevisar naturligtvis ej att denna tro ej är vidskepelse. Endast på säkra fakta grundade logiska slutsatser bevisar riktigheten av en åsikt. Ett sådant G. finns ej. Gudsdomar, prov, som anklagade underkastades under medeltiden och i vilkas utgång man väntade att Gud skulle ingripa för att ådagalägga skuld eller oskuld. Den anklagade fick t.ex. bära glödande järn och om såren ej varade sig eller blödde efter viss tid ansågs han oskyldig. Jfr Eldprov. Gudsfrid el. gudsfred, vapenvila mellan stridande under 1000- och 1100-t. på vissa överenskomna dagar, även fridlysning av kvinnor, präster och kyrkobyggnader m.m. Gudspenning, avgift, som under medeltiden betalades till kyrkan el. de fattiga vid ingående av ett avtal. Guedalla [gödæll'ö], P., 1889—1944, engelsk för- 47 6 fattare, känd för välskrivna biografier över levande (Churchill) och döda personer. Gueifer [gäl'f-], även welfer, medeltida partinamn i Italien, från början avseende furstesläkten Welfs partigängare, därefter anhängarna av påve-dömet i motsats till kejsardömet, vars anhängare kallades ghibelli'ner. Guere'za-apor (Co'lobus), ett apsläkte, som förekommer i bergstrakter i mellersta Afrika. G. har vit man utefter sidorna av kroppen och jagas för skinnets skull. Guericke [ge'r-], O. von, 1602—86, borgmästare i Magdeburg, bekant för sina undersökningar av lufttrycket. Hans mest kända försök, som utfördes inför kejsaren vid riksdagen i Regensburg 1654, är försöket med de magdeburgska halvkloten. Två halvklot av metall sammanlades med de planslipade kanterna mot varandra, varefter luften pumpades ut ur det sålunda bildade klotet, vars diameter vid det nyss omtalade tillfället var 40 cm. 8 hästar, spända för vardera halvklotet, kunde endast med svårighet dra isär de bägge klothalvorna. Se bild till Magdeburgska halvkloten*. Guéridon [geridåg'], fr., litet bord, vanligen avsett för placering av prydnadsföremål. Guerilla [geril'ja], sp., småkrig, skärmytsling. Se Gerillakrig. Guern(e)sey [gö'nsi], se Normandiska öarna. 44 200 inv. 1953. Guesde [gädd], Jules, 1845—1922, fransk marxistisk politiker, vars anhängare benämndes guesdister. Deltog i kommunupproret 1871 och vistades efter detta under flera år i landsflykt. Under l:a världskriget var G. medlem av Vivianis nationalförsvars-regering samt av Briands ministär. Gueuser el. Geuser [gö'ser], namn på de protestanter, som på 1500-t. opponerade emot det spanska herraväldet i Nederländerna. Guide [gid'], fr., [gaj'd], eng., gid, vägvisare. Guido Areti'no [go-i'då], G. av Arezzo, omkring 995—1050, italiensk musiklärd, vilken införde flera musikaliska nyheter och bl.a. bestämde notlinjernas antal till fyra i stället för två. Gufdo Re'ni, se Reni. Guienne [giän'], fransk provins vid Atlanten (Biscayabukten), mellan floderna Garonne och Dor-dogne. Guignol [ginjåll'], sidenvävare i Lyon, avbildades i den franska kasperteatern, vilken därför kallas théåtre Guignol. Guilbert [gilbäT], Yvette, 1868—1944, fransk revysångerska, som utvecklade tekniken att omväxla med tal vid föredragning av visor. Guild Hall [gil'd hå'l], eng., rådhuset i Londons City, förr köpmännens gilleshus i London. G. skadades svårt av tyska bomber 1940. Guildsocialism [gild-], gillesocialism, se Skråsocialism. Guillaume [gijå'm], fr., Vilhelm. Guillaume [gijå'm], C. E., 1861—1938, schweizisk fysiker, erhöll 1920 nobelpriset i fysik för upptäckten av nickelstållegeringar, vilka föga utvidgar sig vid temperaturförhöjning. Jfr Invar. Guillochering [gijåsje'-], maskinell metod att åstadkomma gravyrmönster på metall. G. har fått sitt namn av uppfinnaren Guillot och används bl.a. vid sedeltryckning samt inom glas- och guldsmeds-industrin. Guillotin [gijåtäq'], se Giljotin. Guinea [gin'i], eng., gammalt engelskt guldmynt = 21 shilling, begagnas ännu som räkneenhet. Ett pund är 20 shilling. Guinea [gine'a], benämning på en landsträcka vid Afrikas v. kust, från s. Senegal längs Guineabukten till Damaraland i s. Delas i Övre G., vanligen kallat Guineakusten, och Nedre G., mellan vilka Kap