489 N. delen är ett bördigt slättland, där åkerbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. Hainisch [haj'-], M., 1858—1940, österrikisk politiker, blev 1920 den österrikiska republikens förste förbundspresident och återvaldes för perioden 1924—28. Haiphong [-fång], den viktigaste hamnstaden i Nord-Vietnam, förutvarande Tongking. Indo-Kina. 189 000 inv. 1953. HaVti. — 1. Näst Cuba den största bland Stora Antillerna, Västindien. 77 000 km2. H. är till övervägande del uppfyllt av berg, mellan vilka särskilt i s. delen utbreder sig breda, delvis ökenartade slätter. I politiskt hänseende är ön delad i två republiker, v. delen av ön är republiken H., och ö. delen av ön bildar Dominikanska republiken. — 2. Republik, omfattande den v. delen av ön H. jämte närliggande öar. 27 750 km2. 3,1 milj inv. 1950, därav 90 % negrer. Huvudstad Port-au-Prince, 424 168 inv. 1950. H. utgör den fruktbaraste delen av ön men har på senare år råkat i stort förfall. Viktigaste produkter är kaffe och kakao. President sedan 1950 är general Paul Magliore. — Historia. H. upptäcktes av Columbus 1492 och lydde sedan under Spanien. V. delen avträddes till Frankrike 1697. Under början av 1800-t. frigjorde sig H. och de två nu existerande staterna bildades efter en del stridigheter 1844. Hajdu'ker, benämning på ungerska friskaror, vilka från 1500-t. och framåt oroade de turkiska inkräktarna med ideliga småkrig. Under 1600- och 1700-t. fanns ett särskilt hajdukväsen på Balkanhalvön, och H. gjorde även en insats i frihetskriget under 1800-t. — Det ungerska infanteriet samt rättstjänare, drabanter och lakejer kallades även H. Därav ordet hejduk, hantlangare, i svenskan. Hajfiskar (Selach'ii), en ordning broskfiskar, som har näsöppningar på nosens undersida, 5—7 par gälspringor och spruthål bakom ögonen. Till H. hör r o c k o r samt hajar. Till de senare hör grå-, röd-, pigg- och håbrandshajar. Hakebössa, se Handeldvapen. Hakefjord, fjord i s. Bohuslän. Hakkors el. svastika, ett kors med fyra rätvinkligt böjda armar. H. förekommer som ornament sedan urminnes tider i olika länder och anses ha varit uttryck för någon slags soldyrkan i olika religioner (ej hos judar). De tyska nationalsocialisterna använde H. som en antisemitisk symbol och t.o.m. 1945 ingick H. som officiellt emblem bl.a. i den tyska flaggan. — Triskele är en annan form av H. men med endast tre armar. Haknäs, nära Sigtuna, är alkoholistanstalt för kvinnor. HakodaTe, en av Japans viktigaste handelsstäder på ön Hokkaidos sydkust vid Tsugarusundet. 228 994 inv. 1950. HaFberstadt, ålderdomlig stad sv. om Magdeburg i delstaten Sachsen-Anhalt. Östtyskland. 52 000 inv. Intressanta gamla byggnader. Hald, E., f. 1883, konstnär, som särskilt ägnat sig åt konstindustri och jämte Gate är en av den moderna svenska glaskonstens grundare. H. var verkställande direktör för Orrefors bruk 1933—45, därefter konstnärlig ledare därstädes. Halda AB, år 1887 grundad fabrik i Svängsta, Blekinge, för tillverkning av fickur, sedermera även taxameterapparater och skrivmaskiner. Sedan 1938 ägs H. av AB Åtvidabergs industrier och tillverkar endast skrivmaskiner. Aktiekap. 3 milj, kr 1956. Haldane [hå'ldejn]. — 1. R. B. H., viscount H. of Cloan, 1856—1928, brittisk statsman, liberal ledamot av underhuset 1885, krigsminister 1905 —12. Som sådan arbetade H. för en vänskaplig uppgörelse med Tyskland angående kapprustning Hal arna men utförde samtidigt ett viktigt arbete för höjandet av Englands försvarskraft. 1912—15 var H. lordkansler. H. anslöt sig sedermera till arbetarpartiet och var lordkansler i MacDonalds kabinett 1924. — 2. J. S. H., 1860—1936, bror till H. 1, eng. fysiolog, utarbetade nya metoder för studiet av andningsluftens sammansättning. — 3. J. B. S. H., f. 1892, professor i biometri i London. H. har utfört betydelsefulla ärftlighetsundersökningar och är dessutom mycket känd som populärvetenskaplig författare. Halden (till 1927 Fredrikshald), stad vid Idefjorden, s. Östfold fylke, sö. Norge. 9 900 inv. 1954. Trävaruindustri. Förr livlig handel med Sverige, vilken till stor del upphörde vid unionsupplösning-en. I närheten fästningen Fredriksten*. Halditsjåkko, fi. Haltiatunturi, Finlands högsta fjälltopp på gränsen till Norge. 1 324 m. Haleb, se Aleppo. Halévy [alevi'], J., 1799—1862, fransk operakompositör av judisk börd, vars förnämsta verk är operan Judinnan. Elev av Cherubini förmedlade han de gamla operatraditionerna till den yngre generationen såsom lärare åt bl.a. Gounod och Bizet. Halfaya, det s.k. helvetespasset i Libyen v. om egyptiska gränsen. I H. inneslöts under 2:a världskriget nov. 1941 axelstyrkor, vilka kapitulerade jan. 1942. Half-crown [ha'fkraon], eng., en halv crown*. Half-penny [hej'pni], eng., en halv penny*. Halifax [hæPifæks]. — 1. Stad i ö. England. 97 000 inv. 1954. Betydande ylleindustri. — 2. Huvudstad i provinsen Nova Scotia, Kanada, vid Atlanten. 85 589 inv. 1951. Befäst hamn. Brittisk flottstation. Betydande havsfiske. Halifax [hæl'ifæks], lord Edward, urspr. Wood, senare baron Irwin och viscount H., f. 1881, engelsk konservativ politiker, medlem av underhuset 1910— 25, då han adlades. Undervisningsminister 1922— 24, jordbruksminister 1924—25. 1926—31 var han vicekonung i Indien, 1932—35 undervisningsminister och 1935—37 lordsigillbevarare. I Chamberlains regering var H. lordpresident maj 1937—febr. 1938 och därefter utrikesminister till dec. 1940, då han blev ambassadör i Washington, vilken post han innehade till 1946. H. stödde Chamberlain i den politik, som ledde till Münchenöverenskommelsen och utmynnade i 2:a världskriget. Halikarnass'os, grekisk stad i sv. Mindre Asien, vars blomstringsperiod inföll på 300-t. f.Kr. under fursten Mausolos. Numera är H. endast en by. Storartade ruiner finns dock. Jfr Mausoleum. Halky'one, enligt grekiska sagor maka till konung Keyx i Trachis. H. och hennes gemål för-törnade gudarna, som förvandlade H. till en isfågel och Keyx till en dykand. Hall. — 1. P. A. H., 1739—93, svensk miniatyrmålare, från 1766 mestadels verksam i Paris, målade huvudsakligen porträtt, vilka utmärks av ledig elegans och säker karakteriseringsförmåga. H. var på sin tid vida känd och har kallats ”miniatyrens van Dyck”. — 2. David H., f. 1898, socialdemokratisk politiker. Medlem av andra kammaren från 1933, bankofullmäktig 1944, finansminister juli—okt. 1949. Hall [eng. uttal hå'1], John, 1771—1830, köpman, son till den rike köpmannen John H., som från Skottland inflyttade till Göteborg. 1807 gick H:s affär omkull, och efter en långvarig process blev H. utfattig och dog som tiggare. H. var ett original, vars historia bevarats i Sophie Elkans roman med samma namn. Hall [hå'l], Radclyffe, f. 1890, engelsk författarinna, vilken bl.a. väckt uppseende genom en 16*