Han de största topporganisationerna för arbetsgivarför-bund som står utanför Svenska arbetsgivareföreningen. H. omfattar drygt 6 000 arbetsgivare inom handeln med mer än 70 000 anställda. Handelsattaché benämns en vid konsulat el. beskickningar anställd tjänsteman, vars uppgift är att tillvarata det egna landets handelsintressen i det främmande, särskilt genom förmedlande av förbindelser mellan affärsmän samt meddelande av erforderliga informationer. Handelsbalans, förhållandet mellan värdet av ett lands import och export. H. bör skiljas från betalningsbalans, som anger förhållandet mellan ett lands samtliga inkomster från och utgifter till utlandet. Aktiv el. positiv H. sägs ett land ha, om värdet av exporten överstiger värdet av importen, eljest sägs H. vara passiv el. negativ. Att observera är, att H. kan vara passiv, medan betalningsbalansen är aktiv och tvärtom. Handelsbalken. Den 6:e balken i 1734 års lag innehåller bestämmelser om handel, lån och ränta, borgen, pantsättning, förmånsrätt m.m. Handelsbolag. H:s verksamhet regleras genom lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag. Ehuru ett handelsbolag är en juridisk person, svarar dock samtliga delägare för bolagets förbindelser med alla sina tillgångar som för egna skulder. En speciell typ av handelsbolag utgör de s.k. kommanditbolagen, där en el. flera men aldrig alla bolagsmäns ansvarighet är begränsad till visst belopp. Bolagets förvaltning ombesörjs i regel av alla bolagsmännen gemensamt. Utåt företräder varje enskild bolagsman bolaget. Genom särskilda bestämmelser i det avtal, som skall finnas mellan bolagsmännen, kan dock allehanda modifikationer i dessa regler stadgas. Handelsböcker, se Bokföring. Handelsdepartementet upprättades 1920 och handlägger ärenden rörande handel, industri och sjöfart. Under H. sorterar kommerskollegium, sjö-f artsstyr elsen, patent- och registreringsverket, för-säkringsinspektionen m.fl. ämbetsverk. Handelsflotta. I nedanstående tabell återfinns uppgifter rörande de ur sjöfartssynpunkt mera betydande ländernas tonnage (i 1 000 bruttoton 30 juni resp. år). 1939 1954 1955 USA1 ................. 11 362 27 3442 26 423 2 Storbritannien ......... 17 891 19 014 19 357 Norge ................... 4 834 6 805 7 249 Liberia ..................... — 2 3813 3 9973 Panama..................... 718 4 0913 3 9233 Frankrike ............... 2 934 3 841 3 922 Italien ................. 3 425 3 798 3 911 Japan ................... 5 630 3 578 3 735 Nederländerna ........... 2 970 3 443 3 696 Sverige ................. 1 577 2 701 2 807 Tyskland ................ 4 483 2 2264 2 6534 Sovjetunionen ........... 1 306 2 370 2 506 Danmark.................. 1 175 1 614 1 652 Canada1 ............... 1223 1 610 1 521 Spanien.................... 902 1 309 1 383 Grekland ................ 1 781 1 176 1 245 Argentina ................. 291 1 057 1 043 Andra länder ............ 6 007 9 064 9 546 Världshandelsflottan .. 68 509 97 422 100 569 Därav tankfartyg...... 11 586 24 624 26 455 1. Inklusive fartygen på de Stora Sjöarna. 2. Därav den statsägda upplagda fartygsreserven, ca 14 milj, br.-t. 3. Fartyg ägda av redare i andra länder, men registrerade i Liberia och Panama för undvikande av skatter 4. Västtyskland. 496 Handelsfördrag, se Handelspolitik. Handelsgymnasium, se Handelsundervisning. Handelshögskolor. H finns i Stockholm (sedan 1909) och i Göteborg (sedan 1923). För inträde i H. fordras studentexamen el. avgångsex. från handelsgymnasium. Undervisningen omfattar nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk geografi, rättskunskap, åtskilliga språk m.fl. ämnen. Två examina kan avläggas, nämligen ekonomexamen och ekonomie licentiatexamen. Ytterligare meritering kan erhållas genom ekonomie doktorsgrad. Handelskalender, uppslagsbok, som innehåller uppgifter om adresser och vissa andra upplysningar rörande affärsföretagen inom ett land el. ett på annat sätt avgränsat område. I Sverige publiceras Sveriges handelskalender, Svensk industrikalender och Svensk exportkalender, vilken sistnämnda innehåller uppgifter på flera språk. Handelskammare, sammanslutning för tillvaratagande av gemensamma handels- och industriintressen. H. kan vara mer el. mindre officiella institutioner. De svenska, som för närvarande är tolv till antalet, är enskilda institutioner, som dock är av Kungl. Maj:t auktoriserade. 1920 bildades Internationella handelskammaren i Paris vilkens svenska avdelning heter Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté. Till svenska H. i utlandet utgår statsbidrag. Handelskemist, person, som efter uppdrag verkställer kemiska undersökningar av i handeln förekommande varor. Handelskommission, Statens, övertog 1939 Han-delslicensnämndens uppgift att reglera handeln med främmande länder. H. sammanslogs 1949 med Statens industrikommission till Handels*- och Industrikommissionen. Handelsköp betecknar köp, som avslutas mellan affärsmän och avser varor för deras rörelse. Bestämmelserna rörande dröjsmål med leverans o.d. är strängare för H. än för andra köp. Handelsminister, den vanliga benämningen på statsrådet och chefen för handelsdepartementet. Handels- och industrikommissionen inrättades 1949 genom sammanslagning av Statens handelskommission och Statens industrikommission. H. har översyn över och reglerar handeln med utlandet, råvaruförsörjningen och produktionen inom landet. Förslag föreligger (1956) om att H:s permanenta, ej krisbetonade uppgifter skall övertas av kommerskollegium. Handels- och kolonialkompanier, ett slags bolag el. andelsföretag för främst den transoceana handeln el. för koloniseringen i de främmande världsdelarna, understundom med bägge uppgifterna. H. var av statsmakterna betrodda med monopolrättigheter, för vilka de fick erlägga stora avgifter. De första H. upprättades under 1500-t., sin största utbredning vann de under 1600- och 1700-t:n. Bland H. förtjänar särskilt att nämnas de ostindiska kompanierna, av vilka de mest kända är det år 1600 bildade och år 1858 definitivt upplösta engelska ostindiska kompaniet samt ett holländskt ostindiskt kompani, som verkade mellan 1602 och 1795 och som grundläde det holländska kolonialväldet i Ost-indien. Även i Sverige fanns ett ostindiskt kompani (1731—1814), som huvudsakligen drev handel på Kina. Även för handeln på och koloniseringen av Afrika och Amerika bildades ett flertal H. Så an-lade t.ex. ett holländskt västindiskt kompani Nya Nederländerna (sedermera New York) och ett svenskt-holländskt Nya Sverige. För den franska koloniseringen i Kanada spelade det franska kompaniet Cents associés en stor roll; den engelska koloniseringen i det inre Kanada sköttes av Hudson^ Bay Company. En speciell typ av H. representerade de, som erhöll monopol ej på handeln