- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
503

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hautrelief ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hav 503 gobelängvävnad (se Gobeläng) med hög varp. Motsats basse lisse, liggande varp. Hautrelief [å'röliäff'J, fr., högrelief, helupphöjt arbete. Hav, den vattenmassa, som omger jordens fastland. Upptar nära % av jordytan. Av gammalt uppdelas H. i Atlanten, Stilla havet, Indiska havet samt Norra och Södra ishavet. Mindre delar av världshavet, vilka är någorlunda avgränsade från detta av land, kallas bihav. Om dessa är avgränsade av kontinenterna, kallas de medelhav el. innanhav (Östersjön), om de, vilket är det vanligaste, avskils genom öar (halvöar) kallas de randhav (Nordsjön). I regel sänker sig havsbottnen närmast kontinenterna långsamt utåt (kontinentalhyllan). Vid omkr. 200 m djup börjar en brantare sluttning ner till omkr. 3 000 m djup (kontinentalstupet). Därefter sluttar bottnen sakta ner till de största djupen. I Atlanten har djup uppmätts över 9 000 m (n. om Puerto Rico). Det största djupet, över 10 500 m, har uppmätts i Stilla havet ö. om ögruppen Filippinerna. Havsbottnen i allmänhet är synnerligen flack. Närmast kusten märks vanligen sand- och leravlagringar, längre ut kalkavlagringar och på de största djupen rödaktigt lerslam. Salthalten uppgår vanligen till omkring 3^ %, högst 4 %, den är dock i närheten av flodmynningar och i instängda hav ofta betydligt lägre, i mell. Östersjön endast %. Jfr Havssalter. På grund av salthalten är havsvattnet tyngre än rent vatten och fryser först vid — 2° C. Angående H:s rörelser se Ebb och flod samt Havsströmmar. Hawa'ii- el. Sandwichöarna, sedan 1898 tillhörande USA, en ögrupp i n. delen av Stilla havet. Gruppen består av 20 öar, av vilka 7 är delvis obebodda, tillsammans 17 000 km2 med 499 794 inv. 1950, därav 184 732 japaner. Största ön, Hawaii, är 10 398 km2 med 68 350 inv. 1950. Huvudstad Honolulu, 248 034 inv. 1950, på ön Oahu. Pearl Harbor på ön Oahu är en viktig flott- och flygbas, öarna är bergiga med vulkaner på ända till 4 200 m höjd, bland dem den ännu verksamma jättevulkanen Kilauea. Korallrev omger kusterna, öarna är mestadels bördiga. Sockerrör, ris, kaffe, tobak, bomull, bananer och ananas är viktigaste produkter. Genom folkomröstning 1940 uttryckte H. sin önskan att som stat uppgå i USA. Håvamål, den höges (Odins) sång, eddadikt, bestående av flera delar, vilka från början ej hört tillsammans. Den första delen, ”den stora ordspråks-dikten”, är störst både i omfång och värde. Andra delar av H. är exempelvis ”Loddfåfnismål” och ”O dinsexemplen’ ’. Havandeskap, graviditet, grossess, varar 280 dagar, räknat från första dagen av den sista regleringen. Denna tid brukar indelas i 10 havandeskaps-månader på 28 dagar vardera. Första tecknet på H. är menstruationens uteblivande. Vidare inställer sig kväljningar el. kräkningar samt brunaktig färg-ning av huden kring bröstvårtorna. Från fjärde månaden kan mjölk frampressas ur brösten, i femte månaden kan man höra fostrets pulsslag, ”fosterljuden”. I sjätte månaden el. något tidigare kan kvinnan känna fosterrörelser. I levnadssättet behöver ej vidtas någon förändring, för så vitt detta är sunt. Arbete kan fortsättas till cirka 6 veckor före förlossningen, om det ej är fråga om särskilt tungt arbete. Under H. uppträder ibland äggvita i urinen. Urinundersökning bör därför göras var 14 dag från femte månaden. I sällsynta fall utvecklas fostret utanför livmodern i äggledaren. Sådant H. avbryts vanligen av sig självt i tredje månaden. På ett tidigt stadium är det ofta svårt även för läkare att avgöra om H. föreligger. Numera kan man utföra s.k. graviditetsreaktion på ett urinprov redan en vecka efter första uteblivna menstruationen och Havandeskap. därigenom erhålla klarhet. Denna metod har utarbetats av de tyska forskarna Zondek och Aschheim och reaktionen har fått sitt namn efter dem. Jfr även Högben. Havanifa, Habana, huvudstad i republiken Cuba, Västindien, belägen på öns n. kust. 783 200 inv. 1953. En av Västindiens förnämsta handelsstäder. Stora tobaksfabriker. Livlig sjöfart. Havas [ava's], se Agence Havas. Havel [ha'fel], 370 km lång biflod från höger till Elbe, Tyskland. Av stor betydelse för samfärdseln. Står genom kanaler i förbindelse med floden Oder. Haveri' kan enligt sjölagen antingen vara gemensamt el. enskilt. Som gemensamt H. räknas all skada, som med avsikt tillfogas fartyg och last för att förebygga el. undanröja en dessa gemensamt hotande fara, ävensom de kostnader, som i samma syfte vidtagna åtgärder medför. Dessa kostnader skall bäras gemensamt av fartyg, frakt och last. Utredningen för kostnadernas fördelning mellan intressenterna benämns dispasch. Vid enskilt H. bärs kostnaderna av ägaren till det skadade föremålet. Havilland [hæv'ilönd], G. De, f. 1882, holländsk flygplanskonstruktör, verksam i England, vilken är känd för konstruktionerna av lätta flygplan (ex. Puss Moth) samt av bombplan och trafikflygplan. Havkatt el. havskatt (Anarr'hichas lu'pus), en slemfisk, som har kort, tvärhugget huvud och lång rygg och analfena samt är tecknad i gråbrunt med mörkare band. H. kan nå över en m längd. Den fångas vid västkusten och säljs flådd under namn av kotlettfisk. Haworth [hei'oöth], W. N., 1883—1950, engelsk kemist, professor vid universitetet i Birmingham 1925—48. Erhöll 1937 tillsammans med Karrer nobelpriset i kemi för undersökning av vitaminet C och vissa sidor av kolhydratomsättningen. Havre (Ave'na sati'va) är ej känd i vilt tillstånd. Den härstammar möjligen från flyghavre (A. fa'-tua), som liknar odlad H. Av H. finns många olika sorter, vilka grupperas i två avdelningar, risphavre, som har allsidig vippa, och plymhavre, som har ensidigt riktade vippgrenar. Färgen hos skalen varierar från svart och brunt till gult och vitt. H. är jämförelsevis anspråkslös med hänsyn till jordmån. Den odlas i Sverige ända upp i Lappland. Mest H. produceras i USA, Kanada, Ryssland och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free