Hei ting i Sverige och utgav 1944 den satiriska romanen ”Jag väntar på under”. Heinkel, E., f. 1888, tysk flygingenjör, som 1922 grundade de efter honom uppkallade flygmaskins-fabrikerna i Warnemünde. Heisenberg, Werner, f. 1901, fysiker, professor i Leipzig. H. har utfört viktiga undersökningar inom den moderna atomforskningen och speciellt över möjligheterna att göra iakttagelser över elektroners hastighet och läge. Han erhöll 1932 års nobelpris i fysik. Hejare, beteckning antingen för en tyngd, som först lyfts till en viss höjd och sedan får falla ned, el. också för såväl tyngden som lyftanordningen. H. används t.ex. vid pålningsarbeten. Hej'az, Hedjas el. Hedsjas, f.d. konungarike vid Röda havet i Arabien, ca 3 milj. inv. Huvudstad Mecka, 120 000—150 000 inv. H. består övervägande av stäpp och öken. Landet var förr turkiskt vilajet men blev under l:a världskriget ett självständigt kungadöme under Hussein Ibn Ali. Denne besegrades emellertid 1924 av Najds härskare Ibn Saud. De båda länderna ingår sedan 1927 i konungariket Saudarabien*. He'kabe, se Hekuba. He'kate, mångudinna i den grekiska gudasagan, var även beskyddarinna för portar och vägar, troll-domskonstens gudinna samt alla nattliga spökens härskarinna. H. tänktes tregestaltad. Hekatomb', ursprungligen ett offer, bestående av hundra oxar, senare även benämning på varje större offer. Hek'la, vulkan på sv. Island. Når 1 505 m ö.h. Stort utbrott i april 1947. Kallas i Sverige folkligt ”Häcklefjäll” och ansågs fordom vara mötesplats för häxor från hela Norden. Hekta'r, förkortas ha = 100 ar = 10 000 m2. HekTisk, feberaktig. Hekto, förkortning för hektogram. — I sammansättningar betecknar H. 100 ggr, t.ex. hektoliter = 100 liter. Hektogra'f, anordning för mångfaldigande av skrift (brev o.d.), bestående av en låda el. cylinder med ett lager av hektografmassa. Hektografmassan består av lim, tillsatt med glycerin, socker och vissa andra ämnen. I massan görs ett avtryck av den skrift, som skall mångfaldigas. Skriften måste för detta ändamål vara gjord med hektografbläck, ett koncentrerat bläck, vari ingår socker och glycerin m.m. Jfr även Dupliceringsmaskin. Hektogram, förkortas hg = 100 g. Hektoliter, förkortas hl = 100 liter. Hek'tor, äldste son till konung Priamos i Troja, vars tappraste kämpe H. var. H. anförde trojanerna i striden mot grekerna och dödade Akilles’ fosterbroder Patroklos men föll sedan i envig mot Akilles. H. är den ädlaste av Iliadens hjältegestalter. He'kuba, konung Priamos’ av Troja maka, moder till bl.a. Hektor och Paris. Hel el. Hela, halvö vid Danzigerbukten i Polen med badort av samma namn. På H. försvarade sig polska trupper segt under 2:a världskriget. Hel, enligt den nordiska gudasagan dödsrikets gudinna. Från början var H. namn på själva dödsriket. Snorre omtalar, att H. var dotter till Loke och syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. H:s boning tänktes ofta som en straffort och härav har ordet Helvete uppkommit. Helagsfjället, fjäll på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland. Når 1 796 m ö.h. och har en liten glaciär, den sydligaste i Sverige. Heland, K. E. H. v., f. 1894, godsägare, politiker. Andre v. talman i första kammaren 1952 och ordförande i bondeförbundets förstakammargrupp. Tf. landshövding i Blekinge län 1952, varvid han läm 508 nade riksdagen. Ord. landshövding i samma län 1956. Helbrägdagörelse, genom tro och religiösa åtbörder åstadkommet tillfrisknande. Vid hysteriska och nervösa åkommor kan på sådant sätt sjukdomssymtom hävas. Jfr Hysteri. HeFder, Den Helder, stad i nv. Nederländerna, provinsen Nordholland. 41 500 inv. 1954. Rymlig hamn, flottstation. Starkt befäst. Helena, enligt den grekiska hjältesagan konung Menelaos’ gemål. H., som var vida berömd för sin skönhet, övergav sin make för att följa den trojanske prinsen Paris. Detta blev enligt sagan orsaken till Trojanska kriget. Efter Tröjas fall skall H. ha återvänt med Menelaos till Lakedemonien. Helena. — 1. Huvudstad i Montana, USA, 17 581 inv. 1950. — 2. Se Sankt Helena. Helfabrikat, färdig vara, jfr Halvfabrikat. HeFfferich, K., 1872—1924, tysk politiker och nationalekonom, chef för Deutsche Bank 1908, riksfinansminister 1915, riksinrikesminister 1916. H. utövade ett starkt inflytande på den tyska penningpolitiken efter kriget. H:s mest kända nationalekonomiska arbete bär titeln D a s G e 1 d. Jfr även Erzberger. Helfranskt band, bokband, som består helt av skinn. Helgasjön, småländsk sjö. 50 km2. Avlopp utgör Mörrumsån. Helgeandsholmen, den holme i Norrström mellan Norrmalm och Staden mellan broarna, på vilken riksdags- och riksbankshusen är belägna. Helgeandshus, under medeltiden i Sverige förekommande vårdanstalter för medellösa sjuka och åldringar. H. var även härbärgen för resande. Helgea'ner, en religiös sekt med medlemmar särskilt i Dalarna och i s. Sverige. H. är uppkallade efter grundläggaren baptistpredikanten Helge Åkesson (d. 1904). Helgeflundra el. Hälleflundra (Hippogloss'us hip-pogloss'us), en art flundror, som kan nå en längd upp till 4—5 m och en vikt av omkring 200 kg. Den har höger sida som ögonsida. Denna är tecknad i brunt, undersidan, blindsidan, är vit. H. finns i Atlanten och är en utmärkt matfisk. Helgeland, se Hålogaland. Helgeån, Skånes viktigaste vattendrag. Upprinner i Småland, flyter genom sjön Möckeln, utfaller i Hanöbukten. Längd 193 km. HeFgoland, ö i Nordsjön, nv. om Elbes mynning. 45 km från tyska kusten. 0,59 km2. Ön är en omkring 60 m hög erosionsrest av en lös, brokig sandsten, som kraftigt angrips av havsvågorna. Invånarna har sin utkomst av fiske och den turistström, som söker sig till den omtyckta badorten H. Biologisk station. Ön har ett viktigt strategiskt läge. H. hörde tidigare till England men avträddes 1890 till Tyskland, varefter ön starkt befästes. Vid T.a världskrigets början stod här ett stort sjöslag (28 aug. 1914). Dess befästningar och dess örlogshamn blev emellertid enligt fredstraktaten efter l:a världskriget raserade. År 1936 började Tyskland på nytt befästa H. H. bombades 1945 och befästningarna sprängdes fullständigt 1947. Till 1951 användes H. som övningsmål för brittiska flyget. Helgon. Inom den äldsta kyrkan började man snart vörda minnet av särskilt fromma och goda personer, martyrer, kyrkolärare m.fl. Så småningom utbildade sig en verklig dyrkan av sådana personer. Inom såväl grekisk- som romersk-katolska kyrkan utbildades så småningom en helgonkult, med vilken reformationen radikalt bröt. Teoretiskt framhålls visserligen inom de katolska kyrkorna, att helgonen blott vördas, ej dyrkas, i praktiken tjänstgör dock H. som ett slags gudomliga väsen,