5i7 Hieroglyfer. Hierogly'fer, den fornegyptiska bildskriften, var fullt utbildad redan vid den historiska tidens början och bestod av omkring 2 000 tecken. Ursprungligen var H. en ren bildskrift. Ville man skriva öga, avbildade man ett öga. Senare började man låta symbolerna beteckna likljudande stavelser, och H. utvecklades i vissa avseenden till stavelseskrift. Först på 1800-t. har man kunnat tolka H. framför allt med hjälp av Rosettestenen. Jfr Champollion. Hiero'nymus, den helige, omkring 340—420, kyrkofader, bekant för den av honom verkställda bibelöversättningen V e r s i o v u 1 g a t a. H. är av romersk-katolska kyrkan förklarad för helgon. Hierta [jär'-], Lars J., 1801—72, tidningsman, politiker, affärsman, tillhörde det liberala partiet, vars organ Aftonbladet han startade 1830. Tidningen blev oerhört populär tack vare sin slagfärdighet, sitt omväxlande innehåll och sin lediga stil. 1852 avgick H. ur Aftonbladet och ägnade sig sedan åt förlagsverksamhet. H. var medlem av adelsståndet till 1858, av borgarståndet 1859—66 och var ledamot av andra kammaren 1867—72. Vid Klara V. Kyrkogata avtäcktes 1927 en staty av H. utförd av Christian Eriksson. Jfr även Järta. Higgins, Edward, 1864—1947, engelsk frälsningssoldat, general för armén 1924—34. High commissioner [haj' kåmisj'önö], titel för britt, dominions representanter i London samt för Englands representanter i en del brittiska områden. High life [haj' laj'f], eng., ”högt levnadssätt”, förnäma världen, används även i betydelsen festligt, utomordentligt roligt. Hildebrand, Adolf v., 1847—1921, tysk bildhuggare i klassisk stil. HiPdebrand. — 1. Hans H., 1842—1913, arkeolog, kulturhistoriker, riksantikvarie 1879—1907, ledamot av Svenska akademin 1895. Bland H:s talrika skrifter märks historiska, etnografiska och reli-gionshistoriska verk samt arbeten i jämförande forn-kunskap och arkeologi. — 2. Emil H., 1848—1919, broder till föregående, riksarkivarie 1901—16. H. har utgivit ett flertal historiska arbeten. — 3. Karl H., 1870—1952, den förres son, politiker, historiker, tidningsman, 1904—13 huvudredaktör för Stockholms Dagblad, konservativ ledamot av andra kammaren 1907—08 och 1912—18, av första kam Him maren 1909—10 samt riksgäldsfullmäktig från 1916 och riksgäldsfullmäktiges ordförande 1925—41. Hildebrandsson, H. H., 1838—1925, professor i meteorologi vid Uppsala universitet. H:s arbeten har i flera avseenden varit grundläggande för den nutida meteorologin. Hildesheim, stad nära Harz i delstaten Nieder-Sachsen, Västtyskland. 72 000 inv. 1946. H. är en av Tysklands mera sevärda städer genom att den bibehållit sin vackra ålderdomliga prägel med romanska kyrkor, uppförda av konstälskande biskopar på 1000-t., och med utsprång över gatorna byggda korsvirkeshus i renässansstil från hansa-tiden. Socker-, maskin- och läderindustri. — En del av H:s ålderdomliga byggnader förstördes under 2:a världskriget. HiPferding, R., 1877—1943, tysk nationalekonom, socialdemokrat, 1918-—22 redaktör för ”Frei-heit”, de oavhängigas organ. H. var riksfinansmi-nister 1923—29. Han gick i landsflykt 1933 och förlorade sitt tyska medborgarskap 1935. Hill, Carl Fredrik, 1849—1911, svensk målare. Vistades 1873—78 i Paris, där han utförde en rad intensiva, ljusfyllda landskapsmålningar. Fördes sistnämnda år som sinnessjuk till hemlandet. Genom sina under sjukdomstiden utförda visionära teckningar och pasteller har H. kommit att framstå som en av Sveriges största konstnärer. Hill, A. V., f. 1886, engelsk fysiolog, professor i London. H. erhöll tillsammans med Meyerhov 1922 års nobelpris i medicin och fysiologi för sin? undersökningar över muskelsammandragningar. Hillary [hilFöri], Edmund, alpinist, f. 1919 på Nya Zeeland, besteg maj 1953 Mount Everest tillsammans med Norkey Tensing. Hillberg, Emil, 1852—1929, skådespelare. Genom sina Ibsen- och Strindbergsroller blev H. vår förste möderne karaktärsskådespelare. Hillebard el. hällebard, medeltida vapen, bestående av ett långt skaft, försett med en klinga med lansspets och hake. Bäraren av H. kallades hille-bardjär. Hiller, se Vesslesläktet. Hilleröd, stad i inre Nordsjälland, Danmark. 15 600 inv. 1955. Residensstad för Frederiksborg amt. H. har växt upp omkring Frederiksborgs slott, numera danskt historiskt museum. Hilleström, Per, 1733—1816, svensk genremålare, studerade i Paris vid Les Gobelins samt för Bou-cher. H. gav i ett flertal målningar tidstrogna bilder ur vardagslivet, kännetecknade av ledig och samtidigt noggrann komposition samt ljusa, behagliga färger. Hil'ton, James, 1900—54, engelsk författare, som skrev underhållande romaner, vilka ej saknar litterärt värde (Adjö Mr. Chips, Slumpens skördar). Himalaya, jordens väldigaste bergskedja, längd mellan Indus och Brahmaputras genombrott 240 mil, med flera toppar, som når över 8 000 m ö.h., den högsta Mount Everest 8 840 m. H. är ett led i den tertiära bergskedjegördeln och består av en mängd parallellkammar, av vilka de högre når högt över snögränsen, som på sydsidan ligger på 4 500 till 4 900 m, på nordsidan på 5 400 till 5 800 m ö.h. Stora, flera mil långa glaciärer går ut från dessa höjder och sträcker sig långt ner i dalgångarna. Nederbörden av den fuktiga sydmonsunen är på sydsluttningarna 3 000 mm per år el. mera, men är på nordsidan, som har ett utpräglat torrt klimat, obetydlig. Sydsluttningarna visar en provkarta på olika klimatregioners växtvärld. Längst ned råder den tropiska regnskogen med palmer, bambu, lianer; mellan 1 000 och 2 500 m finns subtropiska lövskogar med ständigt gröna ekar, lager, magnolior, fikon, rhododendron; ovanför denna gördel vidtar