- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
523

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hockey ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523 tyskland, nära Main. 4 400 inv. H. är ryktbart för sitt Rhenvin (Hochheimer). Hockey [håck'i], ett om bandy påminnande spel, särskilt populärt i Kanada. H. spelas på mindre plan än bandy och med trissa i stället för med boll samt efter något avvikande regler. Hodell, Frans, 1840—90, skådespelare och dramatiker, redaktör för Söndagsnisse. Ho'dler, F., 1853—1918, schweizisk målare, arbetade i en starkt stiliserad, dekorativ och rytmisk stil. Väggmålningen Återtåget efter slaget vidMarignanoi museet i Zürich hör till H:s bästa arbeten. Hodza [håd'sja], Milan, 1878—1944, tjeckoslovakisk politiker, tillhörande agrarpartiet. H. blev 1935 ministerpresident och måste efter engelskfranska påtryckningar i sept. 1938 underteckna en överenskommelse om de sudettyska områdenas införlivande med Tyskland. H. avgick därefter och flydde sedermera till utlandet. Hoek van Holland [ho'k fan hå'lant], hamn i sv. Nederländerna vid Nordsjön, överfartsort till England. Hoel [ho'l]. — 1. Adolf H., f. 1879, norsk geolog, docent vid Oslo universitet, har företagit resor i polartrakterna. H. var quislinganhängare och blev som sådan 1941 prorektor samt 1943—45 rektor för Oslo universitet. Dömdes 1949 till W2 års straffarbete för samarbete med Quislingregeringen. — 2. Sigurd H., f. 1890, norsk författare, som skrivit psykologiskt väl genomarbetade romaner (En dag i oktober). Bland hans senare arbeten märks Möte vid milstolpen (1947), vari han behandlar nazismen i Norge. Hoesslin, Franz v., 1885—1946, tysk dirigent, som ledde festspelen i Baireuth och som också uppträdde i utlandet upprepade gånger. HoTer, A., 1767—1810, tyrolsk frihetshjälte, deltog 1801 i striden mot Napoleon och organiserade efter Tyrolens avträdelse till Napoleon 1805 en resning, som slutade med fransmännens fördrivande 1809. Då Tyrolen emellertid f.å. åter avträddes, ledde H. en ny upprorsrörelse men blev tillfångatagen och arkebuserad. Hofer, Karl, 1878—1955, tysk målare och grafiker. H. var den tyska expressionismens grand old man. Han förenade i sitt måleri säker teckning och karg monumentalitet med en spröd, återhållen lyrism. Hoff, J. H. van’t, 1851—1911, holländsk kemist, som påvisade, att samma lagar, som gäller för gaserna, även gäller för lösta ämnen i utspädda lösningar. H. uppställde vidare en teori rörande ste-reoisomera föreningar och utredde förhållandet mellan elektromotorisk kraft och kemisk jämvikt i de galvaniska elementen. Erhöll nobelpriset i kemi 1901. Hoffman [håff'mön], Paul Gray, f. 1891, amerikansk industriman, administrativ ledare för Marshallhjälpen till Europa 1948—50. President för Ford Foundation sedan 1950. Hoffmann, E. T. W. A., 1776—1822, tysk författare. I H:s författarskap ingår starkt romantiska och fantastiska element på ett egendomligt sätt sammanflätade med realistiska ansatser och en viss graciös humor. Hans mest kända verk är D j ä-vulselixiret. Bland mindre saker märks Der goldene T o p f. Hoffmanns droppar består av en del eter och tre delar alkohol och används särskilt inom folkmedicinen som upplivande medel. Hoffmanns äventyr, opera med musik av Offen-bach. Hoffmann v. Fallersleben. H., 1798—1874, tysk språkforskare och skald, särskilt bekant som för Hok fattare till Deutschland, Deutschland über alles. HoFmann, A. W. von, 1818—92, tysk kemist, mest känd för sina undersökningar av anilinfärg-ämnena. Hof'mannsthal, H. v., 1874—1929, tysk-österrikisk författare av den nyromantiska riktningen. H. skrev formfulländade dikter och dramer, av vilka de mest kända är hans bearbetningar av So-fokles’ Elektra och den medeltida engelska moraliteten Envar. Hofsten, Nils v., f. 1881, professor i jämförande anatomi i Uppsala 1921—40, i zoologi 1940—47. Rektor vid Uppsala universitet 1943—47. Hogarth [hå'gath], W., 1697—1764, engelsk målare och tecknare, utförde berömda bildserier ur tidens samhällsliv med en obarmhärtig, målmedveten satir, blottställande dess avigsidor (Äktenskap på modet). Hogfben, Lancelot, f. 1895, engelsk zoolog, professor i Kapstaden 1927, i London 1930, i Aberdeen 1937—41, därefter i Birmingham. H. har utfört viktiga undersökningar rörande ärftlighetsproblem samt rörande hormoner och bl.a. utarbetat en gra-viditetsreaktion. Han är även känd som populärvetenskaplig författare. Hans arbete ”M atematik för millioner” är översatt till de flesta kulturspråk. Hoggar, Ahaggar*. Högland, finsk ö i Finska viken. Vid H. stod år 1788 ett sjöslag mellan den svenska och den ryska flottan. Hohenlohe [hå'enlå'e], Clodwig, furst v. H.-Schil-lingsfürst, 1819—1901, bajersk konseljpresident 1866 —70, arbetade för en närmare sammanslutning mellan de syd- och nordtyska staterna. Efter att ha varit tyskt sändebud i Paris och ståthållare i Elsass-Lothringen blev H. tyska rikets tredje rikskansler 1894—1900. Hohenstaufen [hå'ensjta'o-]. — 1. Tysk furstesläkt, vilken innehade konungavärdigheten i Tyskland 1138—1254 samt med en del avbrott även romerska kejsartiteln. Ättens ryktbaraste medlem var Fredrik* I Barbarossa. — 2. Slottsruin ö. om Stuttgart, Tyskland. Hohenzollern [hå'entsåll'-]. — 1. Tysk furstesläkt, uppdelad på två linjer, en f r a n k i s k och en schwabisk. Den förra grenen upphöjdes till riksfurstligt stånd och erhöll 1417 den brandenburg-ska kurfurstevärdigheten. Kurfursten Fredrik III av Brandenburg blev 1701 konung av Preussen (Fredrik I). 1871 utropades konung Vilhelm I till tysk kejsare. Den senare grenen erhöll 1534 grevskapet Sigmaringen och Veringen. En prins av Sig-maringen var 1881—1947 konung av Rumänien. —• 2. Gammal preussisk provins i s. Tyskland inom Württemberg o. Baden. 1 142 km2. Ho'hes Wenn', ett intill 700 m högt bergsområde i v. Tyskland vid gränsen mot Belgien. Ho'he Tafra, se Karpaterna. Hohe Tauem [hå'e ta'oern], alpgrupp i östal-pema, belägen n. om floden Dravas övre lopp. Bland dess toppar märks Gross Glockner, 3 800 m ö.h. Hoj, ett litet fartyg med flat botten och en el. två master. Under 1500- och 1600-t. användes H. i kusttrafik i Nederländerna och England. Hokkafdo (Jesso, Yezo), den norra huvudön i den japanska ökedjan, omkr. 75 000 km2. Se Japan. Hokkofåglar tillhör trädhönsen. Den mest bekanta arten är hokkon som lever i Brasilien och har en längd av 1 m. Den har gul näbb, biåsvart översida och vit buk. Hokusai, K., 1760—1849, japansk målare och tecknare, utförde flera serier färglagda träsnitt, kännetecknade av en enastående rikedom på upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free