543 vilket endast tornet Kärnan återstår. I närheten brunnsorten Ramlösa och slottet Sofiero. Hälsingfors, se Helsingfors. Hälsingland, landskap, begränsat av Gästrikland, Dalarna, Härjedalen och Medelpad; 14 237 km2. 156 242 inv. 1955. H. är till största delen ett bergigt skogslandskap med höjder på 400—600 m ö.h. Till några mils bredd längs kusten är landskapet mindre kuperat och har efter istiden varit täckt av hav; högsta forna havsgränsen ligger 220—240 m över nutida havsytan. Den huvudsakliga odlade jorden ligger under denna höj dnivå och finns i dalgångarna och deras utvidgningar, särskilt i Ljusnans och Vox-nans dalgångar och omkring Dellensjöarna samt efter de mindre kustvattendragen. Berggrunden utgörs av granit och gnejs. Vid Dellen finns rester av yngre vulkaniska bildningar (andesit och tillhörande tuffer). Av landskapets areal är endast 4^ % odlad mark, medan nära 70 % är skogsmark. H. ingår i Gävleborgs län med undantag för nordvästra hörnet (Högdal), som förts till Jämtlands län. Under medeltiden betecknade H. i allmänhet hela det dåtida svenska Norrland med undantag av Gästrikland. Jfr Gävleborgs län. Hälsingör, se Helsingör. Hälsovård. Man skiljer mellan enskild och allmän H. Medan den medicinska vetenskapen i allmänhet har till mål att bota sjukdomar, handlar H. om vad som skall iakttas för att förhindra sjukdomsfall. Medicinalstyrelsen har överinseende över den allmänna H. i Sverige. Hälsovårdsnämnderna, provinsialläkarna och förste provinsialläkarna har att övervaka H. i respektive områden. Hälsovårdsnämnd består enl. hälsovårdsstadgan av 19 juni 1919 i stad av polischefen, förste stadsläkaren (där flera finns i samma stad; om ej stadsläkare finns, en läkare, som magistraten utsett) samt fem el. tre andra ledamöter, valda av stadsfullmäktige. På landet är kommunalnämnden H. I vissa fall väljer kommunalnämnden särskild H., som skall bestå av minst 3 ledamöter. Hälsovårdsstadgan är av 19 juni 1919 med senare ändringar. Den innehåller utförliga bestämmelser för såväl stad som land. Hälsö, municipalsamhälle i öckerö kommun på en ö i Bohusläns skärgård, 2 mil v. om Göteborg. 559 inv. 1955. Hämplingssläktet (Lino'ta) hör till finkfåglar och räknas ibland in i finksläktet. Vanliga H. (L. canna'bina) är brokigt tecknad i rött, brunt, svart och vitt. Den förekommer upp till Sundsvallstrak-ten. Flyttfågel. Till H. hör även g r ö n f i n ke n* och vinterhämplingen. Hämtning verkställs på förordnande av domstol för att tvångsvis inställa tredskande inför domstol. Även värnpliktiga, som uteblivit, kan undergå H., liksom mönstrade sjömän, vilka ej inställer sig i rätt tid. Hän'del, G. F., 1685—1759, tysk-engelsk tonsättare, är i synnerhet oratoriets fulländare. Född i Tyskland studerade han i Italien för att efter 1712 bosätta sig i England, varest hans opera R i n a 1 d o vann framgång (en aria därur är känd som H:s ”Largo”). Bland H:s oratorier märks M e s s i a h, S a m s o n och J o s u a. Stor betydelse har H. som körkompositör, där han kännetecknas av enkelhet, klarhet, storvulenhet och stämningsfyllt allvar. Hängande, geol., jfr Liggande. Hängdalar, bidalar, som icke med jämn lutning mynnar ut i huvuddalen, utan med ett stup, en fors el. ett fall förbinds med denna. Hänge, se blomma. Hängeväxter (Amenta'ceae) har oansenliga, en-könade blommor i hängen. Frukten är en enfröig nöt. H. uppdelas numera i Salica'ceae (asp, poppel, sälg). Betula'ceae (al, björk). Cup u- Här li'ferae (bok, ek, hassel) och Juglanda'-c e a e (valnöt). Hängmyr, geol., myr- el. torvmark på starkt sluttande mark, en myrtyp, som företrädesvis förekommer på större höj dsluttningar i norra delarna av vårt land och i trakter med liknande naturförhållanden. Hängning, en ännu i vissa länder (England) brukad avrättningsform. Döden inträffar på grund av brott i ryggraden, vilket medför sönderslitning av förlängda märgen, där livsviktiga centra för andnings- och hjärtverksamhet finns. Hängträd finns av flera slag, såsom ask, björk, bok etc. H. planteras ofta som parkträd. Härad, av gammalt minsta område för rättskip-ningsverksamheten. Numera har en del H. blivit sammanslagna till ett tingslag*, och andra uppdelats på flera tingslag. Häradsindelningen har ej funnits i Dalarna och Norrland. Där motsvarades den av uppdelningen i tingslag. I Mälarlandskapen kallades H. ursprungligen Hundare. Häradsdomare, hederstitel, som av häradshövdingen vanligen ges åt den äldste ledamoten av häradsnämnden. Häradshövding, domare vid häradsrätt. Häradsnämnd bestod ursprungligen av 12 nämndemän. Numera skall i varje tingslag finnas minst 18 nämndemän; i stad med rådhusrätt ett varierande antal (minst nio). Häradsrätt, allmän underrätt å landet, som utgörs av häradshövdingen, som är ordförande, samt nämndemännen (män och kvinnor), häradsnämnden, som utses genom val. Häradsskrivare, en av regeringen tillsatt ämbetsman inom varje fögderi. H. lyder under länsstyrelsen. H:s uppgift är huvudsakligen att förrätta mantalsskrivning, att upplägga fastighetslängder för taxering, att upprätta röstlängd för val till andra kammaren, debitera skatt m. m. Häradsting, sammanträden med häradsrätt, som i allmänhet äger rum varje vecka; dock ej under ferierna. Om så behövs anordnas därjämte särskilda sammanträden. Härbre, under medeltiden benämning på en från boningshuset fristående byggnad med sovplatser. H. användes även som förrådshus. Härbärget, sällskap i Lund i början på 1800-t, till vilket bl.a. Tegnér hörde. Härd, öppna el. slutna blästerugnar för färskning el. raffinering av metaller el. för deras upphettning vid smidning. Härdat glas, efter blåsningen hastigt avkylt glas. Härdfärskning, se Härdsmide. Härdning. — 1. Stål görs hårdare genom H., det vill säga glödgning och efterföljande hastig avkylning. — 2. Flytande fetters överföring till fasta kallas H. Jfr Fetthärdning. Härdsmide, framställning av smidbart järn el. stål ur tackjärn genom dess upphettning i en härd under stark bläster tillsammans med träkol och färskslagg. Järnet uttas ur härden som sega, sammanhängande klumpar (välljärn). Genom hamring befrias järnet från slagg. Av H. finns flera arter, t.ex. franche-comtésmide och lancashiresmide. Själva smältfärskningen och vällningen utförs understundom i skilda ugnar. Härfågel (Up'upa e'pops) är tecknad i grått, svart, brunt och vitt och har på huvudet en tofs av bruna, i spetsen svarta fjädrar. H. förekommer i s. Sverige. Härjedalen gränsar i n. och nö. till Jämtland, i v. till Norge, i sv. och s. till Dalarna, i ö. till Hälsingland. 12 389 km2. 14 376 inv. 1955. Nv. hälften av H. är uppfylld av fjäll, däribland Lundörns- och Helagsfjället vid gränsen mot Jämtland, Skarsfjällen och Rutsfjällen vid norska gränsen. Klövsjö-