547 nas orkesterfantasin Det er ganske vist och operan Kejserens nye K1 æ d er. Höffding, H., 1843—1931, professor i filosofi i Köpenhamn 1883—1915. H. var ursprungligen påverkad av Kierkegaards religiösa tankar men tog senare delvis avstånd från denna idékrets och anslöt sig mera till den engelska s.k. associationspsykolo-gin. Höftsjuka. Sjukdomar, vilka hos barn medför haltning, benämns ofta H. I en del fall beror sådan haltning på att ledpannan ej kvarhållit ledhuvudet utan detta förskjutits ur leden. Genom att införa ledhuvudet i ledpannan och med gipsförband fixera benet i lämplig ställning, kan detta lyte hävas, om behandlingen kommer i tid. I andra fall beror sådan haltning på inflammatoriska processer, vanligen av tuberkulos natur. Sjukdomen fortskrider långsamt. Så småningom uppstår en varhärd, som bryter sig väg utåt. Sjukdomen åtföljs av smärtor, vilka dock oftast förläggs i knät el. nedåt benet. Behandlingen består av stillaläge i sträckförband. I en del fall fordras operation. Högadel, innehavare av de högsta adliga värdigheterna i Sverige, greve- och friherreätter. Höganäs, stad vid n. Öresund, nv. Skåne. 7 171 inv. 1956. Stenkolsgruvor. Tillverkning av eldfast tegel, lerkärl m.m. Höganäs-Billeshohns AB, Höganäs, har stenkolsgruvor och bedriver brytning av stenkol på åtskilliga ställen i Skåne såsom Höganäs, Bjuv, Billes-holm, Skromberga. I Höganäs, Bjuv, Skromberga m.fl. platser bedriver H. tillverkning av tegel, eldfast lera, klinkers, lerrör, lerkärl m.m. Aktiekapital: 45 milj, kr 1956. Höga porten, beteckning på turkiska regeringen. Höga visan, bok, ingående i tredje delen av judarnas kanon. H. innefattar kärleks- och bröllopssånger troligen från 300—200 f.Kr. Högberg, Olof, 1855—1932, författare, främst bekant för romanen Den stora vreden, en fantasifylld kulturskildring från Norrland omkring 1700, hållen i en medvetet ålderdomlig men kraftfull och pittoresk stil. Högblad, se Blad. Högerhänthet, se Vänsterhänthet. Högern, politisk benämning på det konservativa partiet i motsats till det el. de radikala, ”vänstern”. Namnet härrör från den franska nationalförsamlingen 1789, då de konservativa hade sina platser till höger om talmansbordet och de radikala till vänster. Denna sed har sedermera bibehållit sig i vissa parlament. Högerns riksorganisation, den centrala organisationen för högerns olika valkretsförbund. H. stiftades 1904 och benämndes till 1938 Allmänna val-mansförbundet. Högervridande ämnen, se Polarisation. Högfeldt, Robert, f. 1894, målare, särskilt bekant för humoristiska etsningar och akvareller. H. har utgivit bildserier (Familjeliv). Högfjäll kallas fjäll, som når över snögränsen. Högfrekvensström, elektrisk växelström med över 15 000 perioder i sekunden. H. har sin största praktiska betydelse inom den trådlösa telefonin och telegrafin samt Radio*. Högförräderi, se Förräderi. Högkonjunktur, se Konjunkturväxlingar. Högkyrklig, strängt bunden av gamla kyrkliga traditioner. — I England är Högkyrkan (High Church) en riktning inom statskyrkan, vilken särskilt håller på äldre kyrkliga former och i detta avseende har någon dragning åt katolicismen. Höglund, Zeth, 1884—1956, socialdemokr. politiker, borgarråd. Ledamot av Socialdemokratiska ungdomsförbundets centralstyrelse 1905—17. Redaktör för Stormklockan 1908—18; Folkets Dagblad Höj Politiken 1919—24. Ledamot av andra kammaren 1915—17 och 1928—40. Medverkade till bildandet av vänstersocialistiska partiet 1917 och till dettas övergång till kommunistiskt 1921. Bröt med kommunistiska internationalen 1924 då partiet delades. I januari 1926 övergick den ena delen av partiet med H. i spetsen (Höglundsriktningen) till Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. H. var 1928—41 ordförande i Stockholms arbetarkommun och var 1927—50 medlem av stadsfullmäktige. 1936—40 var han chefredaktör för Social-Demokraten och 1940 —50 finansborgarråd i Stockholm. Högländare, invånare i Skotska Högländerna. Högmosse, se Torvmosse. Högmästare, ledaren för Tyska orden. Högqvist, Emilie, 1812—46, skådespelerska, 1828 engagerad vid Kungl. teatern. H. blev oerhört populär och medelpunkten i en krets av konstnärer i Stockholm. Högre allmänna läroverk, se Skolväsen. Högre flickskolor, se Flickundervisning. Högre folkskola, icke obligatorisk överbyggnad på folkskolan med heldagsundervisning under ett till fyra läsår. H., som syftar dels till vidgad allmänbildning, dels att förbereda yrkesutbildningen, kan antingen vara yrkesbestämd el. också av en mer allmän typ. H. tillhör den grupp av skolor, som sammanfattas under beteckningen praktiska ungdomsskolor. Jfr Fortsättningsskola och Enhets-skolan. Högre lärarinneseminarium, se Seminarium. Högsjöflottan, beteckning för den tyska flottans huvudstyrka under l:a världskriget. Högskola, se respektive högskolors namn. Högspänning. Med högspänningsanläggning avses en anläggning, vid vilken den effektiva spänningen mellan en ledare och jord överstiger 250 volt. Under 250 volt räknas som lågspänning. Högsta domstolen är sammansatt av 24 justitie-råd, vilka utnämns av K. M:t. H. är högsta instans för såväl tvistemål som brottmål. En del mål, särskilt sådana av mindre betydelse, får dock ej fullföljas till H. Mål, som skall avgöras hos H., undergår förberedande utredning i nedre justi tierevisio-nen och föredras av revisionssekreterare inför H. Justitieråden är ansvariga inför riksrätt, men endast JK, JO el. MO kan åtala justitieråd. Riksdagen kan dock direkt utkräva ansvar. Av riksdagen tillsätts vart fjärde år en s.k. opinionsnämnd, som kan skilja justitieråd från ämbetet, om han anses icke äga allmänt förtroende, fastän han ej gjort sig saker till brott el. fel, för vilket han skulle kunna fällas av domstol. Högsäte, hedersplatserna i nordbornas boningshus, ett på vardera långväggen för husfadern och för hedersgästen. Högtalare, ljudförstärkande apparat, som tillkopplas radiomottagare och som vanligen består av en rörlig strömspole med kraftiga magneter och en trattformig membran, som sprider ljudet i viss riktning. Även andra konstruktioner finns. Högt i vind sägs om ett fartyg, som seglar nära mot vinden. Högvälboren kallades förr grevar och friherrar. Höiesterett, jfr Höjesteret. Höijer. — 1. Benjamin H., 1767—1812, professor i filosofi i Uppsala. I sina arbeten ansluter sig H. framför allt till Kant men även till Hegel, Fichte och andra av romantikens filosofer. Hans åskådningar påminner till en viss grad om de läror, Boström senare utvecklade. — 2. Björn-Erik H., f. 1907, författare. Har skrivit psykologiskt träffande skildringar från norrbottnisk gruvarbetarmiljö, S e din bild, Komedi i norr, Stjärnklart, Tretti silverpengar. Höjdhopp, se Världsrekord.