55i brister ej kunde utföra vapentjänst. Enl. 1941 års värnpliktslag uppdelas de värnpliktiga i grupperna dugliga, tillfälligt odugliga samt odugliga till krigstjänst. ICN, förkortn. för eng. International Council of Nurses, som är sjuksköterskornas världsorganisation. ICP, förkortn. för eng. International Candle Power, dvs det internationella normalljuset. Id. el. I., förkortn. för Idaho, USA. Id (Leucis'cus idba'rus) el. ort, till mörtsläktet hörande fiskart av karpfiskarnas familj. Har nosen något längre än underkäken, i sidolinjen 55—60 fjäll. Färgen är på ryggsidan mörkt grågrön till olivgrön, mot sidorna silvergrå och på buken silvervit. På våren, vid lektiden, får fisken en mässings-gul anstrykning, och hanen har då också på fjällen vårtlika knölar, som efter leken försvinner. I. förekommer i n. och mell. Europas flesta länder; i Sverige finner man den ända upp i Lappmarken. Den tillhör egentligen de stora sjöarna och i synnerhet Östersjöns skärgård ned mot Öresund. April —maj beger sig I. upp i bäckar och åar el. diken för att söka lekplatser. Ynglet beger sig i augusti ut till sjön. Flera närstående arter såsom f ä r n a n (L. albien'sis) går ej sällan under benämningen id. Färnan har dock 43—46 stora fjäll i sidolinjen. Ida. — 1. Berg i nv. Mindre Asien, nuvarande Kaz Dag, vid vilket Troja var beläget. — 2. Berg på ön Kreta, det nuvarande Hypseloreites, 2 498 m högt. Idaho [aj'döhå], förkortas I. el. Id., stat i nv. USA. 217 000 km2. 588 637 inv. 1950. En stor del av befolkningen är mormoner. Huvudstad Boise City, 34 393 inv. 1950. — I. är till övervägande del ett bergland. I s. delen löper grenar av Klippiga bergen och därjämte finns vidsträckta basaltpla-tåer. Med tillhjälp av konstgjord bevattning görs jorden odlingsbar. Viktigaste sädesslag är vete. Dessutom odlas sockerbetor och olika slags frukt. Betydande fåravel. I. är i fråga om blyproduktion den viktigaste staten i USA. Årsproduktionen av bly 1953 var 67 671,3 ton och värdet av prod. av metaller och mineral var 1952 ca 385 milj. kr. Idavallen, i den nordiska gudasagan namn på det fält, där asarna möttes i tidens begynnelse. Efter Ragnarök skall de åter samlas på I. Ide kallas det lägerställe, där vissa djur, såsom björn och grävling m.fl. tillbringar den kalla årstiden. Ofta utgörs I. av någon lämplig bergsskreva el. en jordhåla under någon rotkrona, en urgrävd myrstack etc., där vinterbädden reds av mossa, ljung el. granris. I idet förtär djuret icke någon föda, varför dess vid inträdet uti lyan merendels goda hull är försvunnet då vårsolen åter lockar ut djuret. Idé, föreställning, uppslag, tanke. Särskilt i den äldre filosofin används ibland I. om föreställningar, som tänktes ha tillvaro utanför det mänskliga medvetandet, antingen då ingående i ett gudomligt medvetande el. med en fullt oberoende tillvaro. I det senare fallet blir I. i själva verket liktydigt med ett slags självständiga väsen. I liknande bemärkelser används ibland I. av Platon och nyplatoni-kerna. Idea'!, urbild, tankebild, något fullkomligt. I allmänhet används I. om ett tillstånd, ett mål, som aldrig kan nås men som man bör sträva att närma sig så mycket som möjligt. I. är mänskliga föreställningar och kan därför aldrig göra anspråk på att vara obetingat riktiga och allmängiltiga. Idca'la gaser, gaser, som exakt följer gasernas allmänna tillståndslag. De verkliga gaserna närmar sig L, om trycket är relativt litet och temperaturen betydligt högre än den temperatur, vid vilken gasen förtätas till vätska. idi Ideala vätskor, vätskor, som ej låter sig sammantryckas och som saknar viskositet. Idealism betecknar filosofiska åskådningar, som betonar den andliga sidan av tillvaron gentemot den materiella, de yttre företeelserna i världen. Inom litteraturen och i allmänt språkbruk används I. i något svävande bemärkelse, betecknande en mindre jagbetonad och mera altruistisk inställning men samtidigt också en benägenhet att betona den själsliga, psykiska sidan av tillvaron och att förringa den materiella. Idéassociation, föreställningars förbindelse i själslivet. Tänker man på en sak el. erfar man ett sinnesintryck, uppdyker i vårt medvetande föreställningar antingen beroende på likhet (en person kommer oss på grund av likhet att tänka på en annan) el. på grund av samtidighet i tiden, beröring mellan föreställningarna (en person kommer oss att tänka på en annan, som vi träffat i hans sällskap; föreställningarna om de bägge personerna har samtidigt träffat vårt medvetande). Ideell, tankemässig, i motsats till reell; jfr Idealism och Idé. Ideella föreningar. Särskild lagstiftning om I:s verksamhet finns ännu ej i Sverige. Om deras organisation nått en viss stadga, brukar de dock erkännas som juridiska personer. Idefjorden, vik av Skagerack på gränsen mellan Sverige och Norge. Inloppet kallas Svinesund. Idegran (Tax'us bacca'ta), barrträd med enstaka sittande frön (giftiga), omgivna av ett köttrött, skålformigt fröhylle (välsmakande). Barr ovan mörk-, under ljusgröna, glansiga, lansettlika och giftiga. I. hör hemma i Europa och utomtropiska delar av sv. Asien. I vårt land är I. ett småträd med låg stam, 2 till 5 m, sällan 10 m, och yvig krona. Förekommer hos oss sparsamt i kusttrakter, ställvis mera ymnigt såsom vid Särö (Göteborg), på Gotland, i Södertörn och Roslagen. I'dem, lat., detsamma, densamma. Idensalmi, se lisalmi. Identifie'ra, uppvisa att två el. flera föremål el. begrepp sammanfaller, säkert igenkänna en person el. sak. — Identifikation, handling, varigenom man identifierar. Identisk, till alla delar överensstämmande. Bevisa en persons identitet innebär att fastställa, att en person så fullständigt överensstämmer med vad man vet om en viss person, att det måste vara frågan om denne, att det är ”rätt” person. Identitetskort utfärdas av postverket och gäller för utfående av värdeförsändelser o.d. Ideolo'g, politisk el. filosofisk drömmare, svär-mare. I. är även person som utformat en ideologi*. Ideologi', politisk åskådning, beteckning, som ibland används i nedsättande bemärkelse, då man vill betona, att det är fråga om en opraktisk och uppkonstruerad åskådning. Idfu, se Edfu. Idiolatri', självförgudning. Idio'm, munart, dialekt; det för ett visst språk egna. Idiopa'tisk kallas en sjukdom, vilkens orsak man ej känner men som i varje fall ej tycks bero på yttre faktorer. Idiosynkrasi', överkänslighet, antingen så, att ett visst gift i mindre dos än vanligt framkallar förgift-ningssymtom, el. så, att ämnen, som normalt ej verkar giftigt, hos personen i fråga framkallar sjukliga symtom. Idio't, person med så svagt utvecklat förstånd, att det ej når upp till ett normalt barns vid början av skolgången. Personer med något bättre men dock otillräckligt förstånd brukar kallas imbecilla. Gränsen är naturligtvis ej skarp.