Jac av honom grundade bryggeriet Ny Carlsberg till Carlsbergfonden. J. stiftade Ny Carlsberg Glypto-tek och det Danske Kunstindustrimuseum. — 3. J. P. J., 1847—85, dansk författare, en av de förnämsta representanterna för naturalismen. J. tog djupt intryck av Darwin och slöt sig vid Brändes framträdande till denne. I sina två förnämsta arbeten, FruMarieGrubbe och N i e 1 s L y h n e, ger J. mästerliga prov på sin fina psykologiska ana-lyseringskonst och sin ypperliga stilistiska förmåga. ”Marie Grubbe” är en realistisk 1600-talsskildring, ”Niels Lyhne” en halvt självbiografisk samtidshistoria. — 4. Robert J., f. 1912, dansk skulptör, sedan 1947 bosatt i Paris. Han arbetar i sina kraftfulla järnskulpturer med det inneslutna luftrummet som formbildande element. Jacobsonska organet, ett slags luktorgan, påvisat hos flera ryggradsdjur av dansken Jacobson. Hos människan finns blott svaga rester av J. Dess betydelse är ganska outredd. Jacobsson. — 1. Oscar J., 1889—1945, tecknare, som blev känd särskilt för en serie teckningar om ”Adamson”. — 2. C. A. J., f. 1884, tecknare, känd för sina politiska karikatyrer i dagspressen under signaturen Jac. — 3. Malte F. J., f. 1885, professor i filosofi vid Göteborgs högskola 1920. Kommunal-politiskt verksam som medlem av det socialdemokratiska partiet. Stadsfullmäktiges ordförande i Göteborg 1927—34. 1934—50 var J. landshövding i Göteborgs och Bohus län. Jacotot [sjakåtå'], J. J., 1770—1840, fransk pedagog, uppfinnare av en efter honom uppkallad undervisningsmetod. J:s huvudarbete är M é-thode d’enseignement universel, vari han hävdar, att lärjungens intelligens bör utvecklas framför allt genom självverksamhet. Jacquard [sjaka'r], J. M., 1752—1834, uppfinnare av en efter honom uppkallad maskin för mönstervävning. Jacques [sjack'], fr., Jakob. Ja'de, grund vik av Nordsjön vid Tysklands nv. kust. Jade (eng. djejd, fr. sjadd), särskilt i den angel-sachsiska världen brukad benämning på mineraler-na nefrit och jadeit. Jadeft, vitt el. ljusgrönt mineral, hörande till pyroxe'ngruppen. Särskilt i Kina används J. som material till smärre, utskurna prydnadsföremål. Jaensson, Knut, f. 1893, författare och kritiker, verksam bl.a. i DN. Har skrivit essäer om konst och litteratur. Jafa, se Jaffa. Ja'fet, en av Noas söner. Efter J. har man ibland kallat de indoeuropeiska folken för jafeiter. I Gamla testamentet uppges nämligen J. vara stamfader till en del nordliga folkstammar. JafFa, Jafa (forntidens Joppe), viktig hamnstad i Israel. J. är sammanbyggd med Tel-Aviv. 400 000 inv. 1950. Järnvägsförbindelse med Jerusalem. I J. förekom under åren före 2:a världskriget svåra slitningar mellan araber och judar. Jaganna't (eng. juggernaut), även Jaggernaut, ”världens herre’’, namn, under vilket Vishnu dyrkas i Puri i Orissa, Indien. Enligt äldre berättelser skulle vid den s.k. vagnsfesten, då J:s bild på en ofantlig vagn fördes runt staden, de infödda kastat sig framför dennas hjul för att dö till gudens ära. Jagarbom, klyvarbommens förlängning. Jagare, snabbgående krigsfartyg för oskadliggörande av undervattensbåtar, spaning, bevakning, övervattenstorpedanfall m.m. De största typerna, som har omkring 2 000 tons deplacement, kan betraktas som övergångsformer till kryssare. Jaggernau't, se Jagannat. Jagiello'niska ätten el. Jagellonska, polskt furstehus, vilket innehade den polska kungakronan på 582 1400- och 1500-t. 1572 utslocknade J. på manssi-dan. En medlem av ätten, Katarina, förmäldes med Johan III av Sverige. Ja'go, en av huvudpersonerna i Shakespeares ”Othello”, en ondskefull och listig natur. Ja'gow, G. v., 1863—1935, tysk diplomat, utrikesminister 1913—16. Det uppmuntrande stöd J. gav Österrike i de konflikter, som följde på mordet i Sarajevo, anses i hög grad ha bidragit till l:a världskrigets utbrott. Jaguar. Jagua'r (Leoparidus on'ca), ett till kattdjurens familj hörande djur, som förekommer från s. Nordamerika ned till Patagonien, talrikast kring floderna Paraguay och Uruguay. Liknar leoparden men är mera klumpig och betydligt kraftigare. Jahn, F. L., 1778—1852, grundaren av det tyska turnväsendet*, deltog i kriget 1813, verkade därefter som lärare i Berlin, där han upprättade den första tyska tumanstalten. Jahr, Adolf, f. 1893, skådespelare, som uppträtt i komiska operett- och filmroller. Jahve', det hebreiska namnet på Gud. Man har antagit, att ordet ursprungligen skulle betytt ”han, som slår” (med blixten). J. skulle alltså ursprungligen ha varit en åskgud. Jehova' är en felaktig ut-läsning av J. Jahvisfen, en judisk religiös skrift från omkring 900 f.Kr. Moseböckerna är en sammanarbetning av J. och andra källskrifter. Jainis'ter el. djainister, ett indiskt religionssamfund, vars medlemmar iakttar mycket stränga bud. De får icke döda el. skada något levande, icke tala osanning, ej ta emot något, som ej är givet, och skall leva absolut kyskt. Genom en sådan riktig vandel frälses människan från själavandringen, från obehaget av en personlig existens. J. räknar särskilt anhängare bland köpmannaklassen (över 1 milj.). Jaipur [djaj-], huvudstad i Rajastan, nv. Indien. 291 130 inv. 1951. ”Vindarnas slott”, Maharadjans 1700-t.palats och praktfulla ruiner. Jak, yak el. grymtoxe (Bos grunniens), en art nötkreatur, som har sidorna täckta av långa, nedhängande hår, brett huvud med långa horn och ett puckellikt uppskjutande område över skulderregio-nen på ryggen. J. lever i Centralasiens bergstrakter och hålls även tam. Jakaran'da-trä (kallas även palisander-trä) är ett brunt, hårt och tungt virke, som kan ges en vacker polityr och därför används till lyxmöbler etc. J. erhålls av brasilianska Jacaranda-arter (familj Bigno-niaceae); även två ärtväxter, Machaerium violaceum och Dalbergia nigra, båda i Sydamerika (framför allt Brasilien), lär lämna sådant virke. Detta går dock ofta under namn av ”indiskt rosenträ”. Jakob. — 1. Patriarken J., enligt Gamla testamentet son till Isak, yngre broder till Esau och gift med Rakel och Lea, med vilka han hade tolv söner.