583 Dessa blev stamfäder till Israels tolv stammar. — 2. J., Sebede'us’ son, var den förste av Jesu lärjungar. — 3. J., Alfeus’ son, el. J. den yngre, en av Jesu apostlar. — 4. J., Jesu broder, omtalas i förbigående i Markus 6: 3. Jakob, konungar av England och Skottland. — 1. J. L, 1566—1625, son till Maria Stuart och lord Darnley, konung av Skottland 1567, förklarades myndig år 1578. Styrelsen låg mestadels i händerna på stormännen, som tävlade om inflytandet över konungen. 1603 efterträdde J. drottning Elisabet i England. Han saknade emellertid hennes kraft och klokhet, varför kungamakten under hans tid inskränktes till förmån för parlamentet. —■ 2. J. II, 1633—1701, den förres sonson, andre son till Karl I, erhöll titeln hertig av York. J. övergick öppet till katolicismen 1672. 1679—81 förde J. styrelsen i Skottland och efterträdde sin broder Karl II 1685 i England. Då det emellertid blev alltmer klart för engelsmännen, att J. ämnade återinföra enväldet och den katolska läran, inkallade de J:s måg Vilhelm av Oranien 1688. J. flydde till Frankrike s.å. och sökte sedan förgäves återfå sin tron. Jakob, Frans Edvard, 1688—1766, son till Jakob II av Storbritannien, engelsk tronpretendent, sändes vid 1688 års revolution till Frankrike. Efter faderns död 1701 erkändes han bl.a. av Ludvig XIV som konung (J. III) av England. J. sökte emellertid förgäves återtaga sin faders tron. JakobFner, ryktbar politisk klubb under den stora franska revolutionen. I J:s klubblokal samlades Paris’ revolutionära element, och J. fick snart ledningen av Paris’ pöbel i sin hand. Dotterklubbar stiftades överallt i landet. Från år 1791 arbetade J. alltmer våldsamt för kungadömets avskaffande, vilket föranledde ett parti inom J., girondisterna, att bryta sig ut. De kvarvarande, ”berget”, med Robespierre i spetsen, var drivkraften till det skräckvälde, som härskade i Frankrike åren 1793—94. Sistnämnda år störtades Robespierre och med honom jakobinerna. Jakobinmössa, frihetsmössa*. Jakobsberg, villasamhälle utanför Stockholm med ett flertal handelsträdgårdar samt folkhögskola. Jakobstad, handels- och sjöfartsstad vid Bottniska viken, Österbotten, Finland. 8 862 inv. 1952. Jakob Ulf sson, f. under första hälften av 1400-t., d. 1521, ärkebiskop i Uppsala 1470, bidrog till grundandet av Uppsala universitet 1477. Jaktfalken (FaFco rusti'colus), en till falksläktet hörande fågel, som under medeltiden användes till jakt på hönsfåglar, duvor, lärkor o. d. J. tillhör n. Europa och häckar i svenska fjälltrakter på klippavsatser. Jaktfasan, korsning mellan olika fasanarter, framför allt ädelfasan och ringfasan, som bl.a. förekommer i Sverige. Jaktflygplan, se Jaktplan. Jaktgevär, se Handeldvapen. Jakthundarna, stjärnbild på n. stjärnhimmelen invid Stora björnen. Jaktkort. Var och en som utövar jakt skall medföra J., som erhålls vid erläggande av jaktvårdsav-gift. Jaktlagen är av 3/6 1938 och innehåller bestämmelser om jakträtt, jaktvårdsområde etc. Jfr Jaktstadgan. Jaktleopard, se Gepard. Jaktplan el. jaktflygplan, militära flygplan, konstruerade för stor hastighet och beväpnade med kulsprutor och ibland mindre kanoner. Se Flygväsen. Jaktstadgan innehåller, i syfte att förhindra förödande av vissa villebråd, diverse inskränkningar i Jam rätten att jaga dylika samt, i syfte att avvärja fara för människor och husdjur och för att i möjligaste mån undvika djurplågeri, förbud mot vissa jakt-och fångstsätt. Jakttiderna växlar för olika delar av landet. Den, som jagar villebråd under förbjuden tid, straffas med dagsböter. I visst fall kan även jaktredskapet förverkas. Salubjudande och forslande av villebråd, som är skjutet under förbjuden tid, är likaledes belagt med bötesstraff. Dödande av skadedjur premieras i vissa fall genom utbetalning av s.k. skottpengar. Jakuter, ett turkiskt-tatariskt folk. Lever som nomader i ö. Sibirien. Deras antal överstiger 250 000. Jakutsk' el. Yakutsk. — 1. Autonom sovjetrepublik kring floden Lena, nö. Sibirien. 3 768 510 km2. 400 054 inv. 1939. Huvudstad Jakutsk. — 2. Huvudstad i J. 1, vid Lenafloden. 23 000 inv., mest jakuter. Medelpunkt för Sibiriens pälshandel. Flyghamn. Jala'pa-rot är rotknölar av Exogo'nium Pur'ga (familj Convolvula'ceae), en ört, hemmahörande i Mexiko. Används som avföringsmedel. Jalo är det nuvarande namnet på Ajalon*. Jaltakonferensen, ett sammanträffande under 2:a världskriget i staden Jalta på Krims s. kust mellan Churchill, Roosevelt och Stalin, som ägde rum i februari 1945 och vid vilket vissa hemliga överenskommelser träffades angående krigföring och fredsslut. De hemligstämplade protokollen från J. offentliggjordes 1955 av amerik. utrikesdepartementet. Jalusi [sjalus?], svartsjuka. Även en sorts ned-dragbar fönsterskärm, förhänge. Jamaica [jamaj'ka], en Storbritannien tillhörig ö i ögruppen Stora Antillerna, Västindien. 11000 km2. 1}5 milj. inv. 1953, övervägande negrer. Huvudstad Kingston, på öns s. kust, 143 000 inv. 1953. — J. är bergig med klippiga kuster. Klimatet är tropiskt. Växtligheten yppig. Majs, bomull, kaffe, socker, bananer, peppar och tobak odlas företrädesvis (plantageodling). Förnämsta utförselvara är bananer. — J. erövrades av engelsmännen 1665. Är nu Storbritanniens viktigaste besittning i Västindien. 1940 uppläts flottbaser på J. åt USA för 99 år. Jamb, versfot, bestående av en obetonad och en betonad stavelse (^—). Jamboree [djæmbåri'], större lägermöte av scouter. James [djejms], eng., Jakob. James [djejms]. — 1. William J., 1842—1910, nordamerikansk filosof och psykolog. Som filosof är han ett av pragmatismens mera kända namn. Som psykolog utmärks han av rikedom på uppslag och glänsande framställningskonst. — 2. Henry J., 1843—1916, nordamerikansk författare, broder till föregående, från mitten av 1860-t. bosatt i Europa. J. skrev talrika romaner (Amerikanen, En filosofisk kvinna m.fl.), kännetecknade av en fin karaktärsteckning och iakttagelseförmåga samt långt driven psykologisk analys. Man har sagt, att J. skriver romaner, som om det vore fråga om filosofi, medan hans äldre broder skriver filosofi, som om det vore fråga om romaner. Jameson [dje'jm-], sir Starr Leander, 1853— 1917, sydafrikansk politiker av skotsk härkomst, inföll 1896 i spetsen för en truppstyrka i boerrepubliken Transvaal men måste kapitulera inför boernas överlägsna trupper. Denna händelse (Jame-son's raid) gav anledning till svåra politiska förvecklingar och ökade spänningen mellan boer och engelsmän. James Ri'ver [dje'jms-], huvudflod i staten Virginia, USA. Upprinner på Alleghanybergen. Utflyter i Chesapeake-viken. Längd 720 km. Jamestown [dje'jmstaon]. — 1. Kolstation och hamn på den brittiska ön S:t Helena i Atlanten. —