Jam 2. Stad i v. delen av staten New York, USA, 43 354 inv. 1950. Textil- och trävaruindustri. Jammerbugt, öppen bukt av Nordsjön vid Jyllands nv. kust, Danmark. Jammu och Kashmir, se Kashmir. Jams, rotknölar av Dioscorea-arter, vilka är slingrande örter el. buskar med små gröna blommor och hjärtlika blad. Rotknölarna är stärkelserika och utgör i tropiska trakter ett viktigt näringsmedel för infödingarna. Jan'acek, Leos, 1854—1928, tjeckisk tonsättare, en av de mest framträdande inom nyare tjeckiskt musikliv. J:s största betydelse ligger på operans område, där han slog igenom med J e n u f a, men han skrev även annan vokalmusik, kammarmusik och pianostycken. Bland orkesterverken märks en ofta framförd Sinfonietta. Jang-tse-kia'ng el. Yangtze-kiang, ostasiatisk, i Tibet upprinnande flod. 520 mil lång. Genomflyter s. Kina och utmynnar i närheten av Shanghai. Janic'ulum, se Rom. Ja'nina, loånnina, stad i nv. Grekland. 33 268 inv. 1940. Guld- och silverbroderier. Flyghamn. Janitsja'rer, beryktad turkisk infanteritrupp, bildad av sultan Orchan på 1300-t. Till J. uppfostrades barn, som rövats från kristna föräldrar. Till en början härskade sträng disciplin inom kåren, men så småningom slappnade denna, och J. utövade ett formligt skräckregemente. Ej förrän 1826 tillintetgjordes J. av sultan Mahmud II. Jan'kow el. Jankau, mindre stad i Tjeckoslovakien s. om Prag, känd genom Torstensons seger över de kejserliga 1645. Jan Ma'yen, obebodd, vulkanisk ö i Norra ishavet, ö. om Grönland. 413 km3. Uppkallad efter en holländare, som år 1611 upptäckte ön. Jannes, Elly, f. 1907, journalist och författarinna. Jan'nings, E., 1884—1950, tysk skådespelare, vilken blev berömd särskilt som filmskådespelare för sina grovhuggna men övertygande karaktärsfram-ställningar. Jansenism, se Jansenius. Janse'nius, Comelius, 1585—1638, nederländsk teolog, professor vid Louvains universitet 1630, arbetade för en reformation av den katolska läran. Hans skrifter utgör programmet för en efter honom uppkallad religiös sekt, jansenistema, som särskilt vann anhängare i Frankrike. Sin egentliga samlingsplats hade jansenistema i klostret Port Roy al nära Versailles och därifrån förde de en häftig kamp mot jesuiterna. Jansenismen omfattades bl.a. av Pascal. Striden mellan jansenister och jesuiter avgjordes på 1660-t. till de förras förmån, i det påven tvangs till flera eftergifter. I påven Klemens XI fick jesuiterna emellertid en ivrig försvarare och Port Royal stängdes 1709 och förstördes f.å. Under förföljelserna urartade jansenismen alltmer till svärmeri och fanatism. Janson, Gustaf, 1866—1913, författare. Bland J:s arbeten märks den fantasifyllda äventyrsskildringen Paradiset samt 1500-talsskildringen Nils Dobblare, vilken senare kanske är J:s bästa arbete. Jansson. — 1. Erik J., 1808—50, väckelsepredikant, som vann talrika anhängare (erik-jansare) i Hälsingland. Med en del av dessa bildade J. ett kommunistiskt samfund i Nordamerika i slutet av 1840-t. Sedan J. dödats av en samfundsmedlem, föll detta snart sönder. — 2. Eugen J., 1862—1915, målare, som särskilt hämtat sina motiv från Stockholmstraktens natur. Han är en av de förnämsta representanterna för 1890-t:s stämningsmåleri. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt figurmålning. Ja'nus, fornitalisk solgud, avbildad med två ansikten vända åt motsatta håll. Årets första månad Januarius var helgad åt J. 584 Japan (jap. Nippon, Nihon), kejsardöme, omfattade före 2:a världskriget utom den japanska ökedjan även Korea, Formosa, s. hälften av Sachalin, Kuri-lerna samt Karolinerna, Marianerna och Marshallöarna, en sammanlagd areal av 6 820 mil2 med en befolkning på 105 milj. 1940. Efter 2:a världskriget omfattar J. endast de egentliga japanska öarna med en sammanlagd areal av 368 474 km2. 89 milj, inv. 1955. Japanska öarna bildar en av de ögirlan-der, vilka följer Asiens ostkust. De största öarna är Hondo (Honshu), Kiusiu (Kyushu), Sikok (Shikoku) och Hokkaido (Yezo). Öarna är mestadels bergiga och uppbyggs av graniter och gnejser och paleozoiska formationer, vartill kommer vulkaner, bland vilka Fujijama, Aso och Bandai-San är de förnämsta. Förkastningssprickor och tektoniska störningar genomskär området i olika riktningar; jordskalv och vulkaniska utbrott är mycket vanliga, mången gång av ödeläggande verkningar. Trots sitt havsomgivna läge har ögruppen ett fastlands-klimat med regnförande sydöstliga sommarmonsu-ner och relativt torra nordvästmonsuner, varma somrar och kalla vintrar. Nederbörden är i allmänhet rätt betydande (1 000—2 000 mm) öch inträffar huvudsakligen under den för växtligheten gynnsamma tiden. Under vintern kan snö falla ända ned till sydligaste delen av ökedjan. Sommartemperaturen går i Tokio upp till 38°, vintertemperaturen ned till —8°. Växtvärlden har en utomordentlig artrikedom, från sydtropiska till varm- och kalltempererade växter; bergen kläds av löv- och barrskogar; dalar och alluvialslätter är till det mesta väl tillvaratagna för kultur. Näringslivet är mångsidigt utvecklat med jordbruk, skogsbruk, fiske, bergsbruk samt en under senaste halvseklet utomordentligt uppblomstrande handel och industri. Den utländska handelsomsätt-ningen omfattade 1952 en export av 458 248 milj, yen och en import av 730 352 milj,, yen. Jordbruket kan karakteriseras som småbruk och trädgårdsodling med ris, te och silke som huvudprodukter; boskapsskötseln är mycket underordnad, då kött och mjölk spelar en obetydlig roll i hushållningen. Bergsbruket ger koppar, kol, petroleum, svavel, järn. Västerländsk teknik och industri har med förvånande hastighet införts. Före 2:a världskriget hade handelsflottan ökats och krigsmakten utvecklats till jämbördighet med de västerländska stormakternas och USA:s. Genom sitt utomordentligt, gynnsamma läge och folkets begåvning, flit och fosterländska sinne hade det japanska kejsarriket fått en betydelse, som ställde det i jämbredd med de förnämsta stormakterna och gjorde det till den främsta i Orienten. 1889 års författning upphävdes 1945 och J:s nuvarande konstitution trädde i kraft 1947. Den exekutiva makten utövas av ett kabinett, som väljs av parlamentet. Detta består av två kamrar, rådskammaren, vars medlemmar väljs för 6 år, och representanthuset med 466 medlemmar valda för 4 år genom allmänna val. Rösträttsåldern har sänkts till 20 år och kvinnlig rösträtt har införts. Större städer är Tokio, huvudstad (6,3 milj, inv.), Osaka (3,9 milj.), Nagoja (3,4 milj.), Kioto (1,8 milj.), Kobe (0,8 milj.), Yokohama (1 milj.) 1950, alla beräkn. m. förstäder. Huvudreligioner är shin-toism och buddism. Full religionsfrihet är rådande. Folkundervisningen är obligatorisk. Det högre undervisningsväsendet är organiserat efter västerländskt mönster. J. har 6 universitet. — Historia. J:s ursprungliga invånare, ainu, undanträngdes jämförelsevis sent av de inträngande japanerna. Jfr bilder till Människoraser*. Ainu försvarade sig segt, och stridigheter pågick in på 1800-t. Först från 400-t. e.Kr. har man säkra uppgifter om J:s historia. Den japanska traditionen berättar emellertid om rikets grundläggande av kejsar Jim-