Jon Jonglö'r (fr. jongleur), tusenkonstnär, akrobat, ursprungligen namn på kringströvande sångare i det medeltida Frankrike, vilka ackompanjerade sig på ett musikinstrument (vielle), påminnande om violinen. Jo'nien, den forntida benämningen på den av jonier befolkade kuststräckan av Mindre Asien jämte dithörande öar. Jo'nier el. joner, en av de tre grekiska huvudstammarna, bodde ursprungligen på Peleponnesos. Därifrån trängdes de vid dorernas invandring till Ättika och flyttade sedan över Eubea och Cykla-derna till den mellersta delen av Mindre Asiens v. kust, där snart det joniska stadsförbundet bildades av 12 städer (bl.a. Fokaia, Efesos, Miletos, Priene, Samos och Kios). J., som var ett framstående handels- och sjöfolk, grundade flera kolonier, särskilt vid Svarta havet. Den kulturella odlingen stod mycket högt, men till följd av deras brist på politisk sammanhållning kom J. i tur och ordning att behärskas av Lydien, Persien och Aten. År 387 besegrades J. åter av Persien. Greklands kultur kan i stor utsträckning hänföras till J. Bland deras stora män märks Tales, Herakleitos och Herodotos. Jonise'ring, sönderdelning av molekylerna i en gas under bildning av elektriskt laddade partiklar, joner. J. framkallas t.ex. av röntgenstrålar och ka-todstrålar. Vanlig luft är alltid om än i mycket ringa grad joniserad. Denna J. ökas hos en luftmassa, som befinner sig mellan två elektroder, då potentialdifferensen blivit tillräckligt hög. Genom att mäta J. av luften under inflytande av röntgenstrålar får man ett mått på de senare. Jo'niska havet, den mellan södra delen av Apen-ninska halvön och Grekland belägna delen av Medelhavet. Jo'niska skolan, benämning på filosofer från Miletos i Mindre Asien omkr. 600 f.Kr. Jo'niska öarna, ögrupp, tillhörig Grekland, belägen i Joniska havet, vid kusten av Albanien och Grekland, ögruppen består av sju större och flera mindre öar, vilka tillsammans har en ytvidd av omkring 2 649 km2 med 121 256 inv. 1951. Största ö är Korfu (Kérkira) 105 226 inv. 1951. Öarna är kända för sitt milda klimat. Förnämsta produkter är vin, olja och sy dfrukter. Fiske och sjöfart är de viktigaste näringsgrenarna. Jo'nisk stil, se Pelarordning. Jonkheer, nederländsk adelstitel. Jonkvill' [sjånkvill'], en från s. Europa härstammande narcissart med flera blommor i toppen på stängeln. Jonofore's, se Katafores. Jonosfären, den elektriskt ledande delen av atmosfären. Jfr Heavisideskiktet. Jon'sered, industrisamhälle i Partilie kommun, v. Västergötland. Bomullsspinnerier. Mekanisk verkstad. Jonsereds Fabrikers AB, Jonsered, grundades 1833. Spinnerier, väverier, mekaniska verkstäder och gjuterier. Aktiekapital 6,76 milj, kr 1956. Jonson [djån'-], B., 1573—1637, en engelsk dramatiker, samtida med Shakespeare. Till J:s främsta arbeten hör hans satiriska och moraliserande sedekomedier (Every man in his humour m.fl.). Jonsson. — 1. Olof J. (i Hov), 1839—1930, politiker, hemmansägare, medlem av andra kammaren 1878-—96, ledare för Gamla lantmannapartiet 1891. Senare arbetade J. på lantmannapartiernas återförening. J. var ånyo medlem av första kammaren 1904—16 samt riksbanksfullmäktig 1891— 92 och 1895—1914. — 2. P. C. J., f. 1886, landshövding i Västmanlands län 1943—52. Ledamot av andra kammaren 1922—43. — 3. Thorsten J., 1910 •—50, författare och kulturredaktör i Dagens Ny 592 heter. Introducerade den moderna amerikanska litteraturen dels i översättningar dels i egna noveller. Jonstrålar, positivt laddade partiklar bestående av atomer som förlorat elektroner. J. uppträder som kanalstrålar i urladdningsrör. Jontofore's, införande av läkemedel i kroppen genom huden på elektrolytisk väg. Jonzon. — 1. Bengt J., f. 1888, biskop i Luleå 1938—56. J. har skrivit en hel del religiösa arbeten. — 2. Bror J., f. 1886, sedan 1951 preses vid Musikaliska akademien, broder till J. 1. Undervisningsråd 1932—36. Förste folkskolinspektör 1936—48. Jooss-baletten [jå's], internationell balettrupp, skapad 1924 av tysken Kurt Jooss (f. 1903) med understöd av Rolf de Maré. Jooss sökte en förening av den klassiska och moderna dansen och gav den samtidigt en dramatisk prägel. J. upplöstes men är nu ombildad. Jopp'e, se Jaffa. Jord, 1) kallas inom markläran materialet i jordskorpans lösa avlagringar, 2) fornnordisk gudinna, se Oden. Jordabalk, en avdelning av 1734 års lag. I J. återfanns det väsentligaste av vår lagstiftning rörande fast egendom. J. är numera till väsentlig del ersatt av nya lagar. Jordaens [jårda'ns], Jakob, 1593—1678, flamländsk målare, elev av Rubens. Hans tavlor ger i mustiga färger, men ofta med något grovt utförande, scener ur borgarklassens och böndernas liv. Jorda'n, 350 km lång flod i Palestina. Upprinner vid berget Hermon och följer i sydlig riktning den avloppslösa dal, som utgör n. delen av den stora syriska gravsänkan, vars botten ligger långt under havets yta. J. genomflyter sjön Tiberias (Genesaret), vars yta ligger 293 m u.h., och utmynnar i Döda havet, 394 m u.h. Jorda'nes, östgotisk hävdatecknare från 500-t., författare till en gotisk historia (vanligen kallad Ge'tica), vilken är ett sammandrag av romaren Cassiodorus’ förlorade gotiska historia. Jorda'nien (1921—49 benämnt Transjordanien), var till 1946 brittiskt mandatområde, numera självständigt konungadöme i Främre Asien. Gränsar i v. till Israel, i n. till Syrien, i ö. till Irak och i s. till Saud-Arabien. 96 500 km2, 1,5 milj. inv. 1955. Huvudstad Amman, 170 000 inv. 1950. Landet består huvudsakligen av stäpper och öknar med enstaka oaser. Befolkningen utgörs mestadels av araber, som är jordbrukare el. nomader. — Då det brittiska mandatet upphävdes 1946 blev J. en självständig stat i allians med Storbritannien. Abdulla Ibn Hussein utropades till konung. J. anslöt sig till arabförbundet 1945 och deltog i striderna om Palestina sedan det brittiska mandatet där upphört. I dessa strider hade J. framgång och besatte delar av Judéen och Samarien, vilka områden 1950 införlivades med J. Abdulla mördades 1951 och efterträddes av sonen Talal, som dock avgick följande år på grund av sinnessjukdom. Hans son Hussein (f. 1935) blev då regent. J. har på senare tid mera närmat sig övriga arabländer. Landet har vidare vägrat ansluta sig till Bagdadpakten. Medlem av FN 1955. Jordarter, olika slag av jord som karakteriseras genom sin kornstorleksfördelning, sin mineralogiska sammansättning och sitt bildningssätt, tex. lera, sand, mo m.fl. Jfr även Jordmetaller. Jordavsöndring, avsöndrad del av hemman utan att delen åsatts mantal. J. motsvaras numera av avstyckning. Jfr även Avstyckning. Jordbeck, se Asfalt. Jordbrukarbanken, AB, grundades 1923 under medverkan från svenska statens sida, som sedan innehade aktiemajoriteten. J. ombildades 1950 till en statlig affärsbank och dess namn ändrades till AB Sveriges kreditbank.