Jud 598 GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT och konstruktioner om viktiga psykiska olikheter spelat en olycklig roll. Jfr Israel. Judas, bibliska personer, bland vilka märks Jesu broder, vilken enligt traditionen författat J:s brev i Nya testamentet. Judéen, sv. delen av Palestina. Om J:s historia se Israel och Judar. Judekristna, kristna av judisk härstamning. Judendom. Från ett ursprungligt mångguderi utvecklades i förhistorisk tid hos judarna en mono-teism med utpräglat patriotisk betoning. Karakteristiska för J. blev också talrika sedliga och ceremoniella föreskrifter. Sabbatens högtidlighållande iakttogs strängt. Ett av de mera egendomliga buden är omskärelsen. Flera andra föreskrifter syftade till stärkande av familjebanden och till bibehållande av judarnas avskildhet och särställning som Guds egendomsfolk. Så småningom organiserades ett speciellt lagtroget parti, fariséerna, mot vilka bl.a. Kristus uppträdde. De nationella olyckorna uppväckte förhoppningen om en befriare, och Messiasförvänt-ningarna har i hög grad satt sin stämpel på J. Till J:s heliga skrifter hör utom Gamla testamentet bl.a. Talmud. På senare tid har framträtt en mera liberal riktning inom J., som mindre strängt upprätthåller de ceremoniella reglerna. En nationellt betonad rörelse av icke religiös art är Sionismen*. Jfr Israel. Jude'nitj, Nikolaj, 1862—1933, rysk general som deltog i första världskriget och år 1919 förde be fälet äver en antibolsjevikisk armé, som sökte anfalla Petrograd. Judetyska, jidd'isch, ett tyskt språk från 1400-t., då en mängd tyska judar flydde undan förföljelser till ö. Europa. I J. ingår flera olika språkelement, t.ex. hebreiska, ålderdomlig tyska och ord av annat ursprung. Judicieir, rättslig. Judit, se Holofernes. Juel. — 1. Niels J., 1629—97, dansk sjöhjälte, amiral 1657, intog Gotland 1676. S.å. besegrade J. en svensk flotta vid Ölands s. udde och året därpå vann han en glänsande seger vid Kjögebukt. — 2. Jens J., 1745—1802, dansk målare, en av de förnämsta representanterna för 1700-talsmåleriet i Danmark. J. utförde porträtt, kännetecknade av god karakteriseringsförmåga, samt stämningsfulla landskapsbilder. JUF, se Jordbrukarungdomens förbund. Jugemang' [sjysj-] el. fr. jugement, omdömesförmåga, urskillning. Jugendstil [jo'gent-], konstnärlig stilart, som uppkallats efter en tysk veckotidning, ”Jugend” (grundad 1896), vilken ställde sig i opposition mot den gamla traditionella dekorationsstilen. J. utmärktes av en viss förenkling samt ett rikligt användande av våglinjer och framträdde särskilt inom arkitektur och konstindustri. Jugoslavien, federativ folkrepublik på nv. Balkanhalvön. J. var 1918—1945 konungadöme, bildat JUGOSLAVIEN