Jul filosofi och blev senare en varm förkämpe för ny-platonismen. Under sin regeringstid gjorde han allt för att avskaffa kristendomen och ersätta denna som statsreligion med den grekisk-romerska. J. föll under ett krigståg mot Persien. Julikungadömet, julimonarkin, 1830—48, vanligt namn på det franska kungadömet under Ludvig Filip av Orléans. Se Frankrikes historia. Julirevolutionen, revolution i Paris 1830, framkallad av Karl X:s alltmer reaktionära styrelse. De s.k. juliordonnanserna (26 juli), vilka påbjöd inskränkningar i pressfriheten och folkets valrättigheter, gav upphov till en stark opposition som utlöste sig i upplopp (27—29 juli). 30 juli utropades hertig Ludvig Filip av Orléans till riksföreståndare. Karl X försökte förgäves rädda sin krona genom allehanda eftergifter, och 7 aug. valdes Ludvig Filip till fransmännens konung. Jfr även Frankrikes historia. — J. hade vittgående följder i hela Europa, i det att den blev signalen till ett flertal revolutioner i nationell och liberal anda (Belgien, Polen, Tyskland, Italien). Julita, herrgård vid sjön Öljaren i v. Södermanland, tillhörig Nordiska museet. På J. finns ett friluftsmuseum med föremål ur allmogens o. godsägarnas liv. Ju'lius, romerskt påvenamn. — J. II, 1443—1513, egentligen Giuliano della Rovere, kardinal 1471, påve 1503. J. var typen för en renässansfurste och hade mera politiska och kulturella än kyrkliga intressen. Målet för J:s strävanden var påvedömets världsliga maktutvidgning, och under hans ledning utökades Kyrkostatens besittningar med bl.a. Romagna, Bologna, Parma och Piacenza. J. beskyddade bl.a. Bramante, Rafael och Michelangelo. Julkaktus (EpiphylFum trunca'tum), en prydnadsväxt med bladlikt plattad och ledad stam samt ljusröda blommor i grenspetsarna. J. härstammar från Brasilien. Julie, se Jolle. Julrosor (Helle'borus ni'ger), en ört med vita blommor och bredflikiga blad, som blommar om vintern. Julstjärna (Euphor'bia el. Poinsett'ia pulcherr'i-ma), en centralamerikansk ört med blodröda högblad kring den spetsställda blomställningen. Julön, se Christmas Island. Jun., förkortning för junior. Junca'ceae, växtfamilj, tågväxter. Juneau [djonå'], huvudstad i Alaska (territorium i USA). 5 956 inv. 1950. Junex Konfektions AB, Huskvarna, grundades 1927. Aktiekap. 5 milj, kr 1956. Jung, H. V., f. 1886, general, överbefälhavare för rikets försvar 1944—51. Jung [jong], C. G., f. 1875, schweizisk läkare och psykolog, vilken till en början anslöt sig till Freud men sedan utarbetat en egen analytisk psykologi. Jungel, se Djungel. Jungfrau [jo'ngfrao], en av Berneralpernas högsta toppar, på gränsen mellan de schweiziska kantonerna Bern och Valais. Når 4 167 m ö.h. Jungfru, äldre svenskt rymdmått, varav det gick 32 på en kanna; alltså ungefär 0,8 dl. — J. kallas även den betongstöt, som användes vid t.ex. gatu-arbeten. Jungfrufödsel, se Partenogenes. Jungfruhår (Adian'tum capilFus), en ormbunke, som ofta odlas i växthus och används som ”grönt i buketter”. Jungfru Marias hand el. Nyckelblomster, se Orchidaceae. Jungfrun. — 1. Blå J., klippö i n. delen av Kalmar sund. Kallas folkligt Blåkulla. — 2. Stjärnbild, se Stjärnhimmeln. Jungfrun av Orléans, se Jeanne d'Arc, 6oo Jungfrusländor (Calop'teryx) hör till rätvinge-sländomas ordning, dit också sjösländor och troll-sländor förs. J. har bitande mundelar och saknar täckvingar. Larverna lever i vatten. J. är till färgen blå- el. grågrönglänsande. Jungfrutal, inträdestal, förstlingstal. Jungfruöarna el. Virginöarna, en till Små Antillerna, Västindien, hörande ögrupp, ö. om Puerto Rico, bestående av 8 större och bortåt 100 mindre öar, tillsammans ca 600 km2 och med 26 665 inv. 1950, samt 7 000 inv. på de till Storbritannien hörande öarna. Av de större öarna hör S:t Thomas, S:t John och S:t Croix till USA, Tortola, Virgin Gorda och Anegada till Storbritannien, öarna är till största delen bergiga och ödsliga med branta kuster. Endast de större har odlad jord. Produkter: socker, majs, kaffe och bomull. Jungman, lägsta grad av däcksmanskapet på ett handelsfartyg. Jungner, W., 1869—1924, svensk ingenjör, uppfinnare av bl.a. en efter honom uppkallad ackumulator. Jungstedt. — 1. Matilda J., 1864—1923, operasångerska, hade åren 1892—1906 och 1908—10 en-gagement vid Kungl. teatern i Stockholm, företog konsertresor och uppträdde även som operettsångerska. — 2. Axel J., 1859—1933, målare, professor vid konsthögskolan 1908. Målade framför allt porträtt. —■ 3. Kurt J., f. 1894, tecknare, som bl.a. utfört dekorationer på Svenska amerikalinjens fartyg. Junigrundloven, benämning på Danmarks grundlag av år 1849. Ju'nior, lat., den yngre, tilläggs, särskilt inom affärsvärlden, en persons namn för att denne ej skall förblandas med någon äldre med samma namn, vanligen fader el. annan släkting. — I de svenska universitetens nationsföreningar namn på studerande av andra el. senare åldersklasser. Jfr Re-centior och Senior. JunFperus, växtsläkte, tillhörande familjen Coni-ferae, som har syl- el. fjällika barr och köttiga kottefjäll, vilka vid mognaden sammansmälter till en bärkotte. Hit hör e n*. I Sverige odlas ibland s ä-v e n b o m (J. sabi'na), en giftig buske. V i r g i n s k c e d e r (J. virginia'na) finns i Nordamerika. Handelns cederträ erhålls huvudsakligen från denna art. Träet används särskilt till blyertspennor. Juniupproret, gatuupplopp i Paris 23—26 juni 1848. Junk el. djonk, två- el. tremastat, flatbottnat kinesiskt segelfartyg med segel av flätade mattor. Jun'ker, ”ung herre”, fordom benämning på ung adelsman, används numera oftast i nedsättande bemärkelse. — Junkerpartiet el. Junkrarna kallades i Sverige en grupp konservativa yngre adelsmän på 1850-t., vilkas ledare var H. Hamilton. De anslöt sig särskilt till kronprins Karl. — Efter 1848 års revolution i Tyskland bildades ett junkerparti av jordägande adelsmän, vilka utmärktes av reaktionära tendenser. Fredrik Vilhelm IV behärskades delvis av junkerpartiet. Motsvarande politiska tankeriktningar betecknas än i dag med J., ehuru ett organiserat parti med detta namn ej finns. Junkers [jo'n-], H., 1859—1935, tysk industri-idkare och konstruktör av flygplan. Se bild sid. 382. Ju'no, i den äldre romerska gudasagan äktenskapets och moderskapets gudinna, till vars ära en fest, matronalia, hölls varje år i mars. Genom inflytande från grekernas gudalära kom J. att betraktas som himladrottningen, maka till Jupiter, och blev sålunda den romerska motsvarigheten till Hera. — Den tredje av småplaneterna, upptäcktes 1804. Juno'nisk, ståtlig (om kvinnor).