Kal Kalkutta, se Calcutta. Kalkvatten, en vattenlösning av kalciumhydrat (släckt kalk). Om koldioxid inleds i K. utfaller kal-ciumkarbonat. Jfr Kalcium. Kalky'I, beräkning, särskilt de kostnadsberäkningar, som affärsmän och industriidkare utför. I matematiken ingår K. i namnet på olika grenar av densamma, t.ex. differentialkalkyl, integralkalkyl. Kalla, se Arum och Zantedeschia. Kallblodiga djur, se Kroppsvärme. Kallbrand, se Brand. Kallbräcka, benämning på av fosforhalten orsakad sprödhet hos järn och stål vid vanlig rumstemperatur. Kalligrafi. KalligraT, skönskrivare. — Kalligrafi', skönskrivningskonst. Kalli'krates, grekisk byggmästare, som i mitten av 400-t. f.Kr. tillsammans med Iktinos byggde bl.a. Parthenon. KallFmakos, grekisk författare, som levde på 200-t. f.Kr. K. var en av den alexandrinska periodens mest framstående personligheter. Han räknas som den grekiska litteraturhistoriens grundläggare. Hans formfulländade dikter betraktades som mönster av de senare latinska skalderna. Kalling, Bo, f. 1892, greve, f.d. prof, vid Tekn. högskolan. Tekn. vetenskaplig dir. i St. Kopparbergs Bergslags AB. K. har gjort betydande insatser för tillv. av rostbeständigt stål samt torrfärsk-ningen av tackjärn. Kallinge, järnbruk vid Ronnebyån, mell. Blekinge. Flera valsverk, mekanisk verkstad etc. Förläggningsort för Blekinge flygflottilj (F. 17). Kallio, Kyösti, 1873—1940, finländsk lantbrukare och politiker, tillhörde bondeståndet 1904—05 och var sedan medlem av alla lantdagar och riksdagar. K. var ledare för agrarpartiet och upprepade gånger talman i riksdagen samt tillhörde flera ministärer. Han var statsminister 1922—24 och 1925 —26 samt 1929—30. 1937—40 var K. Finlands president. KallFope, hjältediktens gudinna, en av de nio muserna*. Kallkilmng, sprängning av berg med hjälp av järnkilar. Se Bergsprängning. Kallnål, torrnålsradering, se Etsning. Kallortstiliägg, lönetillägg, som utgår till befattningshavare i statens tjänst med placering på orter, belägna i landets nordligaste delar, för kom-pensering av de olägenheter, som på grund av de klimatiska förhållandena är förenade med vistelse på sådan ort. Kallortstillägget varierar efter den kallortsklass, till vilken viss ort hänförts. Kallsjön, sjö nära Åreskutan, v. Jämtland. 155 km2. Kallstemus. — 1. Gottfrid K., 1861—1943, målare, lärare vid Konsthögskolan 1910—16, utförde företrädesvis landskapsmålningar (väggmålningar i Dramatiska teatern, Månskensnatt på Gotland). — 2. Edvin K., f. 1881, tonsättare, 614 som i sin expressionistiska alstring i viss mån kommit att framstå som en särling i svenskt musikliv. Bland hans mera traditionella verk kan nämnas pastischen Svensk rokokosvit och D a-1 a r a p s o d i. Kålmän [kal'-], E., 1882—1953, ungersk kompositör, som skrev omtyckta operetter, bl.a. C z a r-dasfurstinnan. Kalmar, stad vid Kalmarsunds smalaste del, ö. Småland. 29 152 inv. 1956. Residensstad för Kalmar län. Två tändsticksfabriker. Stor livsmedelsindustri (Kalmar ångkvarn, Svea margarinfabrik etc.). Mekaniska verkstäder. Livlig sjötrafik. Urgammal handelsplats. Under unionstiden Sveriges förnämsta stad. K. slott* var fordom ett av rikets starkaste fästen. Ståtlig domkyrka. Kalmar blodbad, benämning på politiska avrättningar, som skedde i Kalmar, dels under konung Hans’ regering (juli 1505), dels på föranstaltande av hertig Karl (maj 1599). Kalmarkriget utbröt 1611 genom danskt anfall på Sverige på grund av Danmarks missbelåtenhet med Karl IX:s lappmarkspolitik och anläggandet av Göteborg, vilket senare hotade dess inkomster av öresundstullen. Kriget kom under l:a året att förläggas till trakten av Kalmar, som föll i danskarnas händer genom förräderi. Danskarna erövrade även fästningen Älvsborg. I freden i Knäred 1613 återlämnades gjorda erövringar, men Sverige måste erlägga lösen för Älvsborg. Sverige skulle ej erlägga tull till danskarna i Öresund. Kalmar län omfattar ö. delen av Småland jämte Öland. 11 623 km2, därav 524 km2 vatten. 237 462 inv. 1955. Den odlade jorden upptar ej fullt Vb av hela arealen, skogsmarken drygt hälften. Huvudnäring är jordbruk. Av sädesslagen odlas mest havre och råg. Boskapsskötseln är en viktig binäring. Även fisket (ål) är betydande. Industrin är tämligen obetydlig (trävaru-, metall-, livsmedelsindustri). Städer: Kalmar (residensstad), Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Nybro och Borgholm. Kalmar nyckel, namn på det skepp med vilket de första svenska emigranterna till Delaware i Nordamerika seglade 1637. Kalmar recess, se Hans. Kalmar slott anlades troligen under 1200-t. och utökades under Gustav Vasas regering med en yttre befästningsring. Erik XIV och Johan III fortsatte slottets utvidgande och förskönande. K. blev Sveriges förnämsta renässansslott. Under 1700-t. och i början av 1800-t. fick K. förfalla, men på 1850-och 1880-t. företogs två restaureringar. Ett omfattande restaureringsarbete utfördes 1921 och följande år. Bland K:s praktfulla salar märks Kungsge-maket, Grå salen, Rutsalen, Brända salen och Drottningsalen. På slottets inre borggård finns en vacker slottsbrunn. Kalmar stadgar, Kalmar artiklar, en överenskommelse mellan Johan III och hans son Sigismund, sedan denne valts till konung av Polen. K., som undertecknades 1587, avsåg att säkra Sveriges självständighet inför personalunionen med Polen. Kalmar sund, ett 130 km långt sund mellan Öland och svenska fastlandet, vid sin smalaste del 3 km brett. Kalmarunionen, en förening mellan Sverige, Norge och Danmark, vilken uppstod 1389 och först 1521 kan anses definitivt upplöst. Danmark och Norge var först förenade under drottning Margareta, som efter svenske konungen Albrekts av Mecklenburg avsättning inkallades av de svenska stormännen för att överta styrelsen. Som efterträdare till Margareta valdes Erik av Pommern, som 1397 kröntes i Kalmar till konung över alla tre nordiska länderna. Vid samma tillfälle uppsattes även ett förslag till unionsakt, men denna blev aldrig lagli