6i5 gen antagen. Från mitten av 1400-t. rådde i Sverige en så gott som oavbruten strävan att upphäva unionen, beroende på regenternas oförmåga att leda unionen samt det allt mera kännbara danska överväldet. Efter Gustav Vasas befrielsekrig 1521 upplöstes unionen för alltid. Kalme'ra, lugna. Kalmuck', tjockt, ruggigt, ylleliknande bomullstyg. Kalmuck'er, mongolisk folkstam i Centralasien och sö. Ryssland. De lever ett kringströvande liv med boskapsskötsel som huvudnäring. Kalmuck'republiken, förutvarande sovjetrepublik sv. om nedre Volga, Ryssland, nu till största delen ingående i förvaltningsområdet Astrachan. Grundad 1920; 1935—43 autonom sovjetrepublik. 75 000 km2. 221 000 inv. 1939. Kal'musrot är rotstocken av kalmus (A'corus ca'-lamus, familj Araceae), som är en högväxt ört med smala blad och gulgrön kolv, omgiven av ett höl-ster. K. hör hemma i Östasien men har införts till och förekommer förvildad i såväl Europa som Nordamerika. K. används i medicinen som smakförbättrande och aptitretande medel. Ka'IomeI, se Kvicksilver. Kalori', den värmemängd, som krävs för att höja temperaturen hos 1 gram vatten en grad. Kalorife'r, vid varmluftsvärmeledningar m.m. använd kaminliknande ugn för uppvärmning av luften. Det rum, i vilket K. är uppställd, benämns varmkammaren. Eldningen sker ej från varmkammaren utan från ett annat rum. Kalorimetri', mätning av värmemängder. Enheten för värmemängd är kalori. Med en kropps specifika (egentliga) värme förstås den värmemängd, som behövs för att uppvärma viktsenheten en grad. Om specifika värmet kallas för c och kroppens vikt för p, krävs c X p kalorier för en grads temperaturförhöjning. För att uppvärma kroppen t° krävs alltså c X P X t kalorier. För mätningen används kalorimetrar. Den vanligaste är vattenkalorimetem, som består av ett till en del med vatten fyllt metallkärl, som för undvikande av värmeförluster är placerat i ett annat större metallkärl. Sedan vattnets temperatur bestämts, sänks den kropp, vars specifika värme skall bestämmas, ner i vattnet. Efter om-röring bestäms sluttemperaturen. Då det råder likhet mellan å ena sidan den värmemängd, som avgetts av den kropp, som undersöks, och å andra sidan den värmemängd, som upptagits av vattnet, kalorimetern, termometern och omröraren, erhålls en ekvation, ur vilken kroppens specifika värme kan beräknas. Kalotf. — 1. Mat. Den del av ett klots yta, som avskärs av ett plan. — 2. En i de romersk-katolska prästernas ämbetsdräkt ingående, skärmlös, tätt åtsittande mössa. Kalott'predikningarna, satiriska predikningar, parodierande den prästerliga tonen och författade av O. v. Dalin. De föredrogs i den s.k. Kalottorden, bildad efter mönster av de franska Kalottisterna, ett humoristiskt sällskap, stiftat av Ludvig XIV. Kalu'ga, stad i det inre av Ryssland, sv. om Moskva, vid floden Oka, 89 500 inv. 1939. Viktig handels- och fabriksstad (lädervaror). Kalva'rieberg, en efterbildning av korsfästelsen på Golgata med skulpturer av Kristus och rövarna på ett naturligt el. konstgjort berg. K. upprättades på flera platser under medeltiden, bl.a. även i Stockholm i närheten av nuvarande Katarina kyrka. Kalvbräss, thymuskörteln hos kalv. Kalvi'n, se Calvin. Kalvinism, se Reformerta kyrkan. Kalvkyl, kött från låret på kalv. Kalvningsfeber, förlossningslamhet, mjölkkastning el. mjölkfeber, en sjukdom, som uppträder de Kam första dagarna efter förlossningen hos kor, mera sällan hos svin, får el. getter. Sjukdomen yttrar sig i oro, svaghet i bakdelen samt slutligen förlamning och medvetslöshet, ibland med krampanfall. Orsaken anses numera vara kalkbrist, vilken sammanhänger med kalkförlust genom mjölkavsöndringen. Sedan gammalt behandlas K. med luftinpumpning i juvret. Härigenom stoppas mjölkavsöndringen. Numera behandlas sjukdomen också med insprutning av kalksalt. Kalvsund, municipalsamhälle i öckerö kommun, 2 mil v. om Göteborg, s. Bohuslän, 126 inv. 1955. Fiskeläge. Kalydo'niska jakten, enligt grekiska sagor en jakt i Kalydon på det s.k. kalydoniska vildsvinet. Kalyp'so, enligt grekiska sagor en nymf, som bodde på en ö vid vilken Odysseus led skeppsbrott. Han kvarhölls hos K. i sju år enligt Odysséen. Ka'ma, den indiske kärleksguden, även benämnd ”Ananga”, ”Manmatha” och med flera andra namn. Ka'ma, flod i ö. Ryssland, Volgas största biflod, 1 880 km lång. Den till största delen segelbara floden är av stor betydelse för samfärdseln och handeln mellan Sibirien och mell. Ryssland. Kamarill'a, ”liten kammare”, ett i början av 1800-t. i Spanien uppkommet uttryck, avseende ett av en statschef gynnat parti, som strävar efter politiskt inflytande bakom ryggen på de officiella ministrarna (hovkamarilla). Kam'bium, en vävnad hos växter, från vilken celler nybildas. På tvärsnitt syns K. som en smal, ljus ring innanför barkens bastlager och utanför veden. Se bilden sid. 110. Kambod'ja, tidigare konungarike i Franska Indokina, därefter stat i Franska unionen, ur vilken K. dock utträdde 1955. Omkr. 181 000 km2, 4,1 milj, inv. 1950. Huvudstad Pnompenh, 375 000 inv. 1953. K. är till större delen ett bergomgivet lågland kring floden Mekongs nedre lopp. Produkter: ris, bomull, peppar, teakträ, ebenholts, kautschuk. 1945 blev K. i viss utsträckning självstyrande. Konung sedan mars 1955 är Norodom Suramarit. K. blev medlem av FN 1955. Kam'brisk-silu'riska perioden inleder den paleo-zoiska tidsåldern (se Geologiska perioder) och är den första period, under vilken organismer funnits, vilka efterlämnat igenkännliga försteningar av skaldelar o.d. De under K. bildade bergarterna sammanfattas under benämningen den kambrisk-silu-riska formationen och utgörs huvudsakligen av sandstenar, lerskiffrar och kalkstenar. Formationen har sträckt sig över större delen av Sverige men har under senare geologiska perioder till det mesta blivit söndervittrad och bortförd genom rinnande vatten och andra geologiska agentier. Den finns i behåll på Gotland och Öland samt i vissa delar av Skåne, Västergötland, Östergötland, Närke, Dalarna, Jämtland och Lappland. (Se kartan till Geologiska perioder.) Formationen är rik på förstenade djurrester, mest skal av lågt stående, utdöda havsdjur (trilobiter, ortoceratiter, graptoliter). — Vanligen särskiljer man kambrium (äldre) och silur (yngre) som två skilda perioder, men då de i Sverige mestadels åtföljer varandra utan skarp gräns, brukar de hos oss sammanslås och betraktas såsom en enda formation. Kamé, se Gem. Kameldjur (Tylo'poda) är en grupp idisslare bland klövdjuren. De visar många säregna ursprungliga drag såsom ellipsformade röda blodkroppar (sådana finns f.ö. först hos lägre ryggradsdjur). De saknar gallblåsa och bladmage och har överläppen kluven samt framtänder i överkäken. K. kan under sommartiden törsta ända till tre, under vintertiden ända till åtta dagar och kan hungra under hälften