Kam 616 Dromedar, enpucklig kamel. så lång tid. De är alltså förnöjsamma djur, lämpade för ökenliv. — Två släkten förs hit, nämligen kamel- (CameTus) och lamasläktet*. Det förra räknar två arter, den tvåpuckliga kamelen och dromedaren el. den enpuckliga K. Den förra anträffas i vilt tillstånd i Centralasiens otillgängligaste öknar men hålls jämväl som husdjur från Peking till Krim. Den senare däremot är endast känd tam, såsom Västasiens och Afrikas kanske viktigaste husdjur. KameTeon el. kaliumpermanganat, se Mangan. Kameleont. Kameleonter (Chamaeleon'tes), en till ödlornas ordning hörande djur grupp. De har masklik, klibbig, långt utsträckbar tunga med klubblik spets, klätterfötter och gripsvans samt hög, från sidorna hoptryckt kropp med bågböjd rygg. K. är sedan gammalt kända för sina egendomliga färgförändringar, beroende på två olika lager av färgämnen i huden. Då djuret är retat, framkallas grön färg. Annars har de en ljusbrun färgton. De tillhör Gamla världen, framför allt Afrika och Madagaskar, där omkr. hälften av de 60 arterna påträffas. Deras föda utgörs av larver och insekter, som de fångar med sin tunga. Kamelia (CamelVia japo'nica) är ett lågt, östasiatiskt träd el. buske, besläktad med tebusken. Vanlig prydnadsväxt i kruka. Kame'Iiadamen (fr. La dame aux camélias), roman och drama av A. Dumas* d.y. om den vackra demimonden Marguerite Gautier. Uttrycket K. används som namn på kurtisaner efter hjältinnan i boken. Ka'menev, L. B., 1883—1936, rysk bolsjevikisk politiker, vice ordförande i folkkommissariernas råd (regeringen) och ordförande i arbets- och för-svarsrådet till i början av år 1926, då han undan-sköts till handelsministerposten. 1927 blev K. ambassadör i Rom. K. var gift med en syster till Trot-skij. Han uteslöts ur partiet 1935 och avrättades 1936 i samband med Kirovmordet. Kamera. En kamera är ett instrument med vilket man exponerar bilder på ljuskänsliga material (se Fotografi). Det är samma princip som i Camera obscura som alltjämt används även vid tillverkningen av de modernaste kamerorna. Genom ett objektiv som kan bestå av enkla eller sammansatta linssystem släpps ljus in i kameran. Ljuset påverkar plåten eller filmen som är anbringad i kamerans bakstycke. De första kamerorna var oftast av mycket stort format och var avsedda att anbringas på stabila stativ, vilket berodde på att det ljuskänsliga material som användes hade en relativt ringa förmåga att snabbt påverkas av ljusstrålningen. Som en följd av den optiska industrins möjligheter att framställa objektiv med allt större ljusstyrka och fotoindustrins framställning av mycket ljuskänsliga negativmaterial har emellertid kamerorna utvecklats till allt mindre och behändigare format. Man kan dela upp kamerorna i följande grupper: stativkameror, lådkameror och bälgkameror. Inom dessa olika grupper tillverkas kameror av olika kvaliteter och för olika ändamål. Kamerans mest betydelsefulla del är objektivet, som kan avbländas, dvs mekaniskt justeras så att en större eller mindre del av objektivets totala diameter släpper igenom ljus. Man kan således reglera ljusmängden i förhållande till negativets förmåga att snabbt påverkas av ljuset. De enklaste kamerorna har s.k. fast objektiv men för att allsidigt kunna använda kameran fordras i allmänhet att man har tillgång till flera olika objektiv med varierande brännvidder och ljusstyrkor. Framför allt har de s.k. småbildskamerorna byggts upp kring denna idé och de brukar då betecknas som systemkameror. Bland de viktigaste nyheterna för fotografering märks bekväma exponeringsmätare, med vilka man med hjälp av ett fotoelement mäter ljusstyrkan hos det belysta föremål man vill fotografera. Den elektriska ström som passerar genom fotoelementet är proportionell mot ljusstyrkan. Man avläser strömstyrkan med hjälp av vridpolinstrument, som är graderade i exponeringstid. Bländare tjänar också till avbländning av randstrålarna som gör bilderna oskarpa. Mest används s.k. irisbländare. Kamera'1, vad som har avseende på statens finansväsen. KameraTexamen, en 1863 avskaffad universitetsexamen, som fordrades för inträde i vissa statens verk. KameraTvetenskap, föråldrad benämning på vetenskapen om näringsliv, ekonomi o.d. K. sammanfaller i stor utsträckning med finansrätten. Ka'merlingh Onn'es, H., 1853—1926, holländsk fysiker, som speciellt ägnade sig åt studier av kroppar vid låga temperaturer. Bl.a. överförde K. he-lium i vätskeform vid en temperatur av —268,8° och visade, att det elektriska motståndet hos vissa metaller vid mycket låga temperaturer blir synnerligen litet. 1913 fick K. nobelpriset i fysik. Kameru'n, en före l:a världskriget tysk, sedan fransk och till en mindre del engelsk besittning i Västafrika, belägen vid innersta ändan av Guinea-bukten. Franska K.: 432 000 km2 med 3 077 000 inv., därav 13 173 européer 1952. Brittiska K.: 88 000 km2 med 1 430 000 inv., varav 500 européer 1953. Befolkningen utgörs huvudsakligen av negrer av olika stammar. Kusten är låg och sumpig, beväxt med täta urskogar. Den är en av de regnrikas