617 te trakterna på jorden. Det inre är ett högland, uppfyllt av Kamerunbergen (högsta toppen 4 070 m ö.h.). Viktigaste hamnstad Kribi. Exportvaror: kautschuk, palmolja, palmkärnor, kakao och elfenben. Britt. K. ingår som del i Nigeria enl. avtalet 1946. Franska K. är såväl administrativt som ekonomiskt ett autonomt territorium under franskt förvaltar-skap. Huvudstad är Yaoundé med 31 800 inv. 1952. KamTer, vanlig kamfer el. japankamfer, erhålls ur veden av det särskilt i Japan och Kina förekommande kamferträdet (Cinnamo'mum cam'phora) genom destillation med vattenånga. K. framställs numera även med kemiska metoder. Ren K. är en seg, vit, genomskinlig massa. Den används vid cellulo-idframställning, som skyddsmedel mot mal samt inom medicinen bl.a. för stimulering av hjärtverksamheten. Kamferarter, en grupp organiska föreningar, som liknar terpenerna och liksom dessa kan härledas ur benzol. De är antingen ketoner el. alkoholer. Kamgamar (Sarcorhamphus), ett släkte gamfåglar till vilket bl.a. kondoren* hör. Kamgarn, garn av lång, rak ull, från vilken de kortaste håren bortkammats. K. används till stickning, vävnader etc. Kamlotf el. kamelott, ursprungligen tyg av kamelhår, numera tjockt, glansigt ylletyg av ull el. ull och gethår. Kammaneter (Cteno'phora), genomskinliga kavi-tetsdjur, som har 8 lister av rörliga plattor sammansatta av cilier. De simmar i vattenytan och är mycket bräckliga. Kammararkivet, det förnämsta svenska arkivet näst Riksarkivet, underavdelning till Kammarkollegium, nu under Riksarkivets förvaltning. K. förvarar framför allt räkenskapshandlingar från 1500-och 1600-t. Kammarherre, högre hovfunktionär, vilken tillhör en furstes uppvaktning. Kammarjunkare, hovtjänsteman, i rang under kammarherre. Kammarkollegium, landets äldsta centrala ämbetsverk, grundat 1539; lyder under finansdepartementet. K. handlägger bl.a. ärenden om äldre fas-tighetsförhållanden, om kyrklig jord, om arvsfonden m.m. Kammarmusik, instrumentalmusik, som är avsedd för ett mindre antal instrument (duett, trio, kvartett etc.) och bäst lämpar sig för utförande i mindre rum. Kammarrätten. 1799 omorganiserades den 1695 ur kammarkollegium utbrutna kammarrevisionen och kallades K. Den handlägger bl.a. besvär i taxe-ringsmål samt i socialhjälps- och barnavårdsmål. Kammarskrivare, lägre ämbetstitel i en del verk (Riksgäldskontoret, Tullverket) och hos en del kommuner. Kammarspel, kortare skådespel med få roller. Kammarsyra, utspädd svavelsyra (60—70 %), som erhålls vid blykammarprocessen (se Svavelsyra). Kammusslan (Pec'ten), ett musselsläkte med reff-lade skalhalvor, det ena skalet plattat, det andra välvt. Skalen har vanligen fläckig färgteckning. Ett stort antal arter finns i alla hav. Även vid Sveriges västkust finns flera arter. De simmar genom att öppna och sluta skalen. KamomilFblommor från Matricaria chamomilla (familj Compositae) användes förr i medicinen såsom svett drivande medel (kamomillte). Kamouflage [kamofla'sj], fr. camouflage, maskering, under l:a och 2:a världskrigen benämning på åtgärder för att skydda t.ex. trupper, fartyg, artilleripjäser, tanks från att upptäckas av fienden. K. är i vidsträckt mening en sammanfattande beteckning för alla dyl. åtgärder. — Under 2:a världs Kan kriget trädde åtgärder, avsedda att skydda mot luftangrepp, i förgrunden. För att dölja viktiga militära anläggningar vidtog man stora anordningar, som mer el. mindre förändrade landskapets utseende. — I allmänt språkbruk används K. i bild-lig bemärkelse om åtgärder, som avser att vilseleda. Kampagna, se Campagna. Kampanien, se Campania. Kampani'1, klocktorn, uppfört vid sidan av en kyrka, företrädesvis i Italien. Bland berömda K. kan nämnas det lutande tornet i Pisa från slutet av 1100-t. och San Marcokampanilen i Venedig. Kampanj', fälttåg, betecknar även livlig agitation, ex. valkampanj, reklamkampanj. Kampe'ra, tälta, ligga i läger; vistas. KampeschTräd Haematox'ylon campechea'num) hör till familj Leguminosae. K. har gula blommor i klasar och parbladiga blad. Trädet växer i Mellanamerika. Virket, som även kallas blåträ, är till färgen mörkrött och används bl.a. till bläckframställning och snickeriarbeten. Kamtjafka el. Kamtsjatka, halvö i nö. Asien mellan Ochotska havet och Beringshav, 180 600 km2. K. ingår i förvaltningsområdet Habarovskter-ritoriet, RSFSR, och har omkr. 17 000 inv. Genom-dras av längsgående, intill 3 000 m höga parallellkedjor, vilka utgör fortsättningen av de ostasiatiska veckbågarna; längs öns ö. sida finns talrika, delvis ännu verksamma vulkaner, däribland den 4 850 m höga Kljutjev'skaja Sopka. Öns lägre delar, intill 300 m ö.h., är skogbärande; största delen av landet är tundra och kala fjäll, snötäckta och glaciär-förande i sina högre delar. Den glesa befolkningen lever av jakt, fiske och boskapsskötsel. Oljefyndig-heter upptäcktes 1947. Huvudorten Petropavlovsk'-KamtjaVkskij har ett tusental inv. Kan, furste, titel på härskarna över en del asiatiska välden. Ka'naan (hebr. ”låglandet”), den del av Palestina, som är belägen v. om Jordan. Kanada, Dominion of Canada [dåmin'jön åv kæn'ödö], brittisk dominion med tillhörande arktiska öar. 11 milj, km2 (nära hela Europas storlek). 15 milj. inv. 1954. K. omfattar norra hälften av den nordamerikanska kontinenten jämte den n. därom liggande arktiska övärlden upp emot Grönlands nordspets (83 :e breddgraden). I ö. skjuter St. Law-rencebukten med en vik långt in i K., i n. den stora Hudsonbay. I v. gränsar K. till Alaska och till Stilla havet, som där har en utpräglad fjordkust. S. gränsen går rätlinjigt efter 48:e breddgraden från Stilla havet till framemot Övre sjön, omfattar därifrån de stora sjöarnas n. delar, varvid den når sin sydligaste punkt vid Eriesjön (41° 47' n. br.), går vidare s. om Lawrenceviken och når Atlanten mitt emot s. änden av Nova Scotia, som helt faller inom K. (se kartan sid. 618). K. är till större delen ett urbergsområde, i mycket till sin geologiska beskaffenhet jämförligt med det stora nordeuropeiska urbergsområdet. Långt i ö. genomstryks K. av Appalachiska bergskedjan, i v. av Kordiljärernas båda parallellkedjor, Kustkedjan och Klippiga Bergen. Istidens moränavlagring-ar och torvmossar är de mest utbredda jordslagen, ishavs- och issjölera intar emellertid betydande områden i synnerhet inom de lägre kusttrakterna i ö. omkring de stora sjöarna och inom den forna kolossala Agassiz-sjöns område. I vissa trakter saknas nästan lösa jordlager och berggrunden ligger blottad (Barren Grounds). Utom de stora gränssjöarna mot USA. Övre sjön eller Lake Superior, Michigan, Huron-, Erie- och Ontariosjöarna, är de viktigaste: Winnipeg-, Athabaska-, Stora Slav- och Stora Björnsjöarna. Dessa har avlopp mot n., de tre sistnämnda genom Mackenziefloden, Winnipeg genom Nelsonfloden, medan det stora ostkanaden- 20*