Kan 618 siska sjösystemet har sitt gemensamma utlopp genom St. Lawrencefloden åt ö. (Se för övrigt under de särskilda sjöarna och floderna.) K:s klimat är med undantag för kustbältenas utpräglat kontinentalt med mycket kalla vintrar, t.o.m. långt i s. strängare än Lapplands, varma men korta somrar och måttlig el. ringa nederbörd. Vete odlas med framgång i sydliga delar, korn inom v. K. upp emot 60:e breddgraden, östra K. är skogrikt, likaså de västra kusttrakterna. Mellan det östra skogsområdet och Klippiga Bergen är ett brett skoglöst bälte upptaget av prärier, dels utgörande den forna Agassizsjöns botten, vars avlagringar bildar K:s största odlingsområden, dels omfattande de sedimentära formationerna längs Klippiga Bergens ostsida. Nordligaste K. med tillhörande arkipelag är till större delen skoglös tundra med ständigt frusen jord. K. har mycket betydande mineraltillgångar: kollager i ö. (Nova Scotia och New Brunswick) och i v. (särskilt i Alberta), nickel, koppar, silver, guld, arsenik i Ontario (Cobolt-, Sudbury- och Porcupine-distrikten), guld även i Columbia och Yukon, asbest i Quebec. Omkr. 80 % av världens nickel-och asbestproduktion härrör från K. Stora oljefyn-digheter gjordes 1947 i provinsen Alberta. Skogarna är K:s stora naturtillgång, som dock inom de stora delar av landet, som dräneras mot n., endast i mindre utsträckning kunnat tillgodogöras. Skogarnas rikedom på pälsdjur (bäver, mård m.fl.) ger en betydande inkomst. På Newfoundlandsbankama och i Columbias floder bedrivs ett lönande fiske. Under de sista decennierna har K. genomgått en stark industrialisering. K. är sedan l:a världskrigets slut en självständig stat inom det brittiska samväldet. Dess huvudstad är Ottawa, 202 000 inv. 1951. K. indelas i 12 provinser, vilkas ställning kan jämföras med de enskilda staternas i USA. De är Ontario, Quebec, Nova Scotia, New Brunswick, Manitoba, British Columbia, Prins Edward Island, Saskatchewan, Alberta samt två territorier, Yukon- och Nordväst-territorierna. Newfoundland förenades med K. 1949. Storbritannien representeras i K. av en generalguvernör. Lagstiftande makten innehas av parlamentet, i vilket underhusets medlemmar utses genom allmänna val för 5 år. Medlemmarna av senaten utses av generalguvernören. De olika provinserna har egen förvaltning och egna parlament. Befolkningen består av 6,7 milj, av brittisk härkomst; 4,3 milj, räknar fransk, 600 000 tysk och omkring 280 000 personer skandinavisk härkomst. Indianer och eskimåer uppgår till 166 000. Omkr. 52 % katoliker (1951), de övriga huvudsakligen protestanter. Befolkningen är ojämnt fördelad. I sö. K. överstiger folktätheten 10 inv. per km2, medan den för större delen av landet i övrigt understiger 1 per km2. Nära 60 % av befolkningen bor i städerna. Folkmängden har sedan 1800 25-dubblats. Tillväxten har främst förorsakats av invandring. K. har näst Australien i förhållande till folkmängden det längsta järnvägsnätet i världen. Myntenheten är 1 doL lar = 100 cents. Mått och vikt är desamma som i Storbritannien. Statskyrka finns ej. Bortsett från nordmännens resor till Vinland på 1100-t. kan K:s upptäckt räknas från början av 1500-t., då K. började koloniseras av fransmännen. Under krigen mellan England och Frankrike på 1700-t. lade det förra småningom landet under sig och tillerkändes 1763 genom freden i Paris hela Kanada. K. deltog i T.a världskriget på Storbritanniens sida. — Vid 2:a världskrigets utbrott 1939 ställde sig K. helt solidariskt med moderlandet och förklarade Tyskland krig. 1941 förklarade det krig mot Japan, Finland, Ungern och Rumänien. Efter krigets slut har K. lämnat Storbritannien stora dol KANADA