6i9 larkrediter. K. var medlem av FN:s ekonomiska och sociala råd 1946—48 och av säkerhetsrådet 1948—49. Det anslöt sig 1949 till Atlantpakten. K. deltog med en brigad samt flyg i Koreakriget. Ekonomiskt sett har K. i hög grad gått framåt på senare år. Kan'adabal'sam, se Canadabalsam. Kana'diska sjöarna, se Great Lakes. Kana'ker, beteckning för infödingarna (malajer) i Polynesien och Melanesien. Kanalen, se Engelska kanalen. Kanalstrålar erhålls i ett urladdningsrör med genomborrad katod. K. består av elektriskt positivt laddade atomer och atomkomplexer, varav deras egenskaper förklaras. Om som anod i urladdnings-röret används ett glasrör, öppet i ena änden och fyllt med ett lämpligt salt, kan K. även iakttas utgå från anoden, varför de även kallas anodstrålar. Jfr Elektrisk urladdning och Strålning. Kanalöarna, se Normandiska öarna. Kanapé. — 1. Ett slags mindre soffa, som i sin byggnad påminner om sammanställda stolar. — 2. Ett slags smördegsbakelse. Kanariefrö, små, vitgula frön från en i Sydeuropa växande gräsart, kanariegräs. K. är utmärkt som föda åt burfåglar. Kanariefågeln (Seri'nus cana'ria) hör till gul-hämplingsläktet. Den förekommer på de skogbevuxna Kanarieöarna, särskilt i trakter, där tätt stående träd omväxlar med småskog och snår. Den vilda K., som i sitt hemland benämns canario, är på ryggen gulgrön med svartaktiga streck och lever i flockar. Den tama K., som har hållits tam sedan århundraden, är större än den vilda arten och oftast enfärgat gul. Sången har föga förändrats i det tama tillståndet. Kanarieströmmen, en kall havsström längs Afrikas v. kust ner till Kap Verde. Kanarieöarna (Canarias, ”hundöarna”), ögrupp utanför Afrikas nv. kust, utgörande två prov. (Santa Cruz de Tenerife och Las Palmas de Gran Ca-naria) i Spanien. K. består av 5 mindre och 7 större öar, tillsammans 7 273 km2. 810 000 inv. 1951. Huvudstäder: Santa Cruz på Teneriffa (105 000 inv. 1952) och Las Palmas (158 300 inv. 1952) på Gran Canaria. öarna är vulkaniska och mycket bördiga (sydfrukter och vin) samt har ett särskilt för bröstsjuka mycket gynnsamt klimat. Urinvånarna, guan-cherna, som var ljusa och högväxta, är fullständigt utrotade. Kana'zawa, stad på v. kusten av Honshu, Japan. 252 017 inv. 1950. Sidenväverier. Kan'cer, se Svulst. Kandaha'r, stad i s. Afghanistan. 77181 inv. 1948. Handelsstad. Kandela'ber, stor, vanligen flerarmad ljusstake, praktstake. Kande'ra, överdra med socker (frukter, mandlar etc.). Kandia, Iråklion el. Heråkleion, Kretas största stad, belägen på n. kusten. 54 541 inv. 1940. K. erövrades av tyskarna maj 1941. — K. är även den italienska benämningen på Kreta. Kandida't. — 1. Ämbetssökande, aspirant. — 2. Person, som avlagt kandidatexamen* (filosoffe K., ju'ris K., medici'ne K., teologi'e K., odontologi'e K., farmaci'e K.). K. är även tilltalsord till student vid universitet och högskola. Kandidatexamen, lägre examen vid universitet och högskola. Filosofie K. berättigar i allmänhet ej till lärartjänst vid läroverk. Den är en förberedande examen till filosofie licentiatexamen. Studietid 3—4 år. Jfr Filosofisk ämbetsexamen. M e-dicine K är en förberedande examen till medicine licentiatexamen. Studietid 214—314 år. Juris K. fordras för inträde på domarbanan. Studietid Kan 4—5 år. T e o 1 o g i e K. fordras för erhållande av prästtjänst. Studietid 3—4 år. Kandin'skij, W., 1866—1944, rysk målare, mest verksam i Tyskland. Från början målade K. i en rustikt expressiv stil. Senare gjorde han sig känd som en av de längst gående representanterna för den rent abstrakta konsten. Kan'disocker, vanligt socker i form av stora, genomskinliga kristaller. Kan'dy, gammal stad i det inre Ceylon, det forna singalesrikets huvudstad. 57 013 inv. 1953. Berömt Buddhatempel. I närheten en storartad botanisk trädgård. Kane'a, Khaniå, stad på Kretas nordkust med god hamn. 35 000 inv. 1940. Kanel är bark av Cinnamomum-arter (familj Laura'ceae), träd, besläktade med kamferträdet, som förekommer i Sydindien, på Ceylon och på Sunda-öarna. Den torkade och hoprullade innerbarken utgör handelsvaran. Äkta kanel (Cinnamo'mum ceyla'-nicum) är papperstunn, spröd, gulbrun och luktar starkt aromatiskt och stickande. Jfr Kassiakanel. KanTas, ett glest, hårt klistrat, gasliknande bomullstyg, som används till damhattar och till mellanlägg i kläder. Kanfk, medeltida namn på medlem av ett dom-el. kollegiatkapitel, domherre. Kanfn (Cuni'culus cuni'culus el. Le'pus cuni'cu-lus) hör till hardjurens familj (Leporidae) av gna-garnas ordning. K. skiljer sig från hararna bl.a. därigenom, att de gräver gångar i jorden. Ungarna föds nakna och blinda. Från vild K., som förekommer i sv. Europa och n. Afrika, härstammar de tama raserna, vilka i stor utsträckning varierar i färg och form. Förvildade K. förökar sig snabbt och är ofta en verklig landsplåga (t.ex. i Australien). Bland de tama raserna märks angöra- el. silkeskaninen, som är långhårig. Ullen av denna ras används till framställning av trikåvaror. Silver kaninen är grå el. brun. Blå b eve-ren (efter Beveren, en ort i Belgien) är gråblå. Dessutom finns mindre rent utdifferentierade lant-raser. I Sverige bedrevs kaninskötsel under de båda världskrigen i stor utsträckning. Den viktigaste rasen i vårt land är vit lantkanin, som utgjorde 85 % w landets kaninstock vid 1940 års kaninräkning. Närmast denna kommer lilla chinchilla, som är grå. Båda raserna lämnar gott utbyte i kött och skinn. Sveriges kaninavelsförening-ars riksförbund, som bildades 1919, åtnjuter statsanslag och utger en tidskrift. Ka'nin, halvö ö. om Kola, n. Ryssland. Tundra. 10 500 km2. Kaninsnuva, en sjukdom som orsakas av parasiter (coccidier), vilka även angriper nötkreatur, höns m.fl. Hos kaninen utvecklar sig diarré och näsflöde med nysningar. Dödligheten är mycket hög. K. är den mest utbredda och farligaste av kaninsjukdomarna. Kanis'ter, bleckask till förvaring av te e.d. Kan'jon el. canon, av strömmande vatten utskuren dal med tvärbranta väggar. Kanna. — 1. Gammalt svenskt rymdmått, motsvarande 2,617 1. En K. delades i 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 jungfrur. — 2. Dryckeskärl med lock och grepe. Kannely'r, längsgående räffla på en kolonn. Kannibal, människoätare, vilde. På ön Mane-kula, Nya Hebriderna, förekommer ännu (1955) rituell kannibalism. Kannstöpare (egentligen tenngjutare), person, som med föregiven sakkunskap gärna yttrar sig i (politiska) frågor, som han ej begriper, politisk prat-makare. Uttrycket är hämtat från Holbergs komedi Den politiske Kandestöber. Kannväxter, se Insektätande växter.