Kan Ka'non, rättesnöre, regel. — Bibelkanon, samling av heliga skrifter, påbud o.d., gällande inom kyrkan. — Mus. Tonstycke, i vilket en melodi upprepas med en el. annan takts förskjutning i en el. flera stämmor. — Konsth. Reglerna för människokroppens måttsförhållanden. Den grekiske konstnären Polykleitos sökte fastställa och åskådliggöra dessa i en staty, Doryfo'ros, även kallad K. Kano'n, artilleripjäs med flack kulbana. De äldsta K. utgjordes av rör av brons el. smidesjärn och kulorna av stenar. Rören var slätborrade och laddningen skedde från mynningen. De refflade bak-laddningskanonerna daterar sig från 1800-talets mitt. Eldrören på de moderna K. består i allmänhet av flera lager; det innersta, kärnröret, omges av en el. flera mantlar el. ett el. flera lager av band. K:s kaliber växlar högst betydligt. De minsta pjäserna förekommer vid fältartilleriet, luftvärnet och flygvapnet; en vanlig fältkanon har en kaliber av 7,5—10,5 cm. De grövsta för fälthären avsedda kanonerna har dock en vida större kaliber. Fartygs-kanonerna liksom de för kustförsvaret avsedda K. är i allmänhet av grövre kaliber (upp till över 40 cm). Förutom kalibern varierar även eldrörets längd, projektilvikten och det inre gastrycket. Som exempel på stora kanoner må nämnas de kanoner, med vilka tyskarna under l:a världskriget på 12 mils avstånd besköt Paris. Dessa kanoner hade eldrör, som var 30 m långa, deras kaliber var 21 cm, projektilerna, som var relativt små, vägde 120 kg, deras utgångshastighet var ungefär 1600 m i sekunden, den högsta höjd projektilerna nådde var 40 km. Kanonben, 3:e mellanfots(hands)benet hos hästdjur. Kano'nbåt, föråldrade, opansrade, för artilleristrid avsedda örlogsfartyg med låg fart. Kanonisera, förklara för helgon. Så småningom har härvidlag utbildat sig en omständlig process. Kardinalförsamlingen insamlar uppgifter om personen i fråga samt om de berättelser angående underverk och dylikt, som finns spridda ute bland folket. Om meriterna anses tillräckliga, påbjuds beatifikation (saligförklaring), vilken vanligen gäller endast ett visst område av kyrkan och medför mindre vördnadsbetygelser. Efter detta nödvändiga genomgångsstadium kan sedermera efter ny prövning kanonisation äga rum, vilket medför erkännande inom hela kyrkan med firande av vissa åt helgonet ägnade dagar, uppställande av dess bild och reliker etc. Såväl vid beatifikation som kanonisation, vilka äger rum i Peterskyrkan, har påven avgörandet. Endast ett svenskt helgon är kanoniserat, nämligen Birgitta. Kano'niska böcker kallas de i Bibeln ingående böcker, vilka i motsats till de apokryfiska är erkända av kyrkan som äkta och pålitliga. Kano'nisk rätt, en romersk-katolsk kyrkolagstift-ning, utbildad under medeltiden och bestående av beslut av påvar och kyrkomöten. Kano'per, stenkärl i egyptiska gravar, som inneslöt den dödes inälvor. Kano't, en mindre båt, byggd antingen helt av trä el. bestående av en med duk el. skinn överdragen trästomme. K. framdrivs vanligen med paddel el. segel. Kanpur, se Cawnpore. Kan'sas, förkortas Kans., stat i mell. USA kring floden Arkansas. 213 000 km2. 2 milj. inv. 1954, därav omkr. 10 000 svenskar. Huvudstad To-peka, 78 791 inv. 1950. Största stad Kansas City, 129 553 inv. 1950. — K. utgör ett bördigt slättland, där åkerbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. K. är USA:s förnämsta veteproducent. Vidare od 620 las majs och havre. Slakteri- och kvamindustri. Betydande oljeproduktion. Kan'sas Cify. — 1. Stad i Missouri, USA, vid Kansas Rivers inflöde i Missouri. 456 622 inv. 1950. Viktig järnvägsknut och medelpunkt för Missouris spannmåls- och boskapshandel. Stora slakterier. Kvarnindustri och tillverkning av järnvägsmateriel. — 2. Stad i Kansas, USA. 129 533 inv. 1950. Egentligen fabriksförstad till K. 1. Stora slakterier. Maskintillverkning och tvålfabrikation. I K. finns två svenska församlingar. Kan'sas Riv'er, flod i Kansas, USA, biflod till Missouri. Upprinner med flera armar i v. delen av staten, flyter i ö. riktning och infaller i Missouri vid Kansas City. 212 km. Kan'sler, se Kansli. Kanslern för rikets universitet, se Universitet. Kansli', benämning på sekretariatet hos olika myndigheter. Ett fast Kungl. Maj:ts kansli förekom i Sverige först under 1500-t. och dess chef benämndes rikskansler. De lägre tjänstemännen i K. kallades sekreterare. På 1600-t. blev K. ett kollegium, bland vars medlemmar märktes hovkanslern, kansliråd och statssekreterare. K. var nu det förnämsta centrala förvaltningsorganet. Snart uppdelades K. på flera expeditioner (justitie-revisionsexpeditionen, in- och utrikesexpeditionerna). 1680 fick rikskanslern titeln kanslipresident. 1801 upphävdes K., och de därunder lydande verken, kallade Kungl. Maj:ts kansli, ställdes under en kanslistyrelse, som dock upphävdes 1833. I och med 1840 års departementalreform har de till K. hörande expeditionerna ersatts med departementen, men namnet kvarstår i uttrycket Kungl. Maj:ts kansli som gemensam beteckning på statsdepar-tementen. Kansli'examen, förr den lägsta examen inom den juridiska fakulteten. Studietid omkring 2 år, ibland längre. K. avskaffades 1935 och ersattes med stats-vetenskaplig-juridisk examen. Kansli'huset är beläget vid Mynttorget i Stockholm. Det uppfördes på 1690-t. och försågs av Gustav III med en dorisk tempelfasad. Med bibehållande av fasaden nybyggdes K. 1930—36 och tillbyggdes i slutet av 1940-t. på bredvidliggande tomt. I K. finns lokaler bl.a. för statsministern, de konsultativa statsråden, statsrådsberedningen och flera departement. Kansli'råd, titel på ämbetsmän inom statsdepar-tementen — ej utrikesdepartementet — med byråchefs tjänsteställning. Kansli'sekreterare, de lägsta ordinarie tjänstemännen inom statsdepartementen med undantag av utrikesdepartementet. Förste K., tjänstemän med tjänsteställning mellan K. och kansliråd el. byråchef. Kansli'skrivare, tjänstetitel för vissa lägre tjänstemän inom statens verk. Kanslist', underordnad tjänsteman i ett kansli. KanslFstil el. kurialstil, ett ålderdomligt och omständligt, juridiskt skrivsätt, som särskilt förr användes i domstolar och ämbetsverk. Kan-su, provins i nv. Kina, omkr. 391 000 km2. 12,9 milj. inv. 1955, gränsar i v. till Kuku-nor, i s. räcker den in på Kuenlun-kedjan, i n. bildar den stora kinesiska muren gräns mot Mongoliet, i ö. gränsar K. till Shen-si. Stora delar av provinsen har fruktbar lössjord. Huvudstad Lanchow. Oljefyndig-heter. Kant, Immanuel, 1724—1804, tysk filosof, professor i Königsberg från 1770 och till sin död. K. studerade från början även matematik och fysik och var påverkad av Cartesius, Newton och Leibniz. Det naturvetenskapliga inflytandet kan man spåra i hela hans följande verksamhet. K. bröt radikalt med den tidigare filosofin och tog avstånd från de mera