Kap hörde regenterna sidogrenar av ätten (ex. Valois, Orléans, Bourbon). Kap FinisteFre (lat. ”Finis terrae” = landsände), Spaniens nordvästligaste udde. Kap Guardafui (port, ”akten eder”), udde på Somalihalvön, Afrikas östligaste punkt. Kap Horn, udde på Eldslandet, Amerikas sydligaste punkt. Kapillarite't, se Hårrörsfenomen. Kapillä'rer, se Blodkärl. Kapillä'rrör, hårrör, se Hårrörsfenomen. Kapital. I nationalekonomisk mening används ofta K. som liktydigt med realkapital, varmed förstås de genom människokraft framställda nyttigheter, som används som hjälpmedel vid produktionen, såsom bränsle, halvfabrikat, verktyg, maskiner, fabriker m.m. K. utgör en av de tre s.k. produktionsfaktorerna. De bägge andra är arbetet samt jorden och övriga naturtillgångar. I motsats till dessa, som är ursprungliga, utgörs K. av producerade produktionsmedel. Om ett lands välstånd skall kunna hållas uppe på den nivå, det nått, och än mer om det skall kunna ytterligare höjas, måste det existerande realkapitalet underhållas och nytt realkapital produceras. En del av arbetskraften, naturtillgångarna och det existerande realkapitalet måste användas för produktion av nytt realkapital (kapitalbildning, sparande) och får ej användas för produktion av direkt för konsumtion avsedda nyttigheter. Kapitalbildning, se Kapital. Kapitalexport från ett land äger rum, då detta ökar sina tillgodohavanden i andra länder utan att främmande staters tillgodohavanden i det egna landet ökar i lika hög grad. Kapitalflykt kallas en K., som äger rum med särskilt stor hastighet. Kapitalisering. Med det kapitaliserade värdet av den årliga avkastning, ett företag ger, förstås det belopp, som vid en viss given räntefot skulle lämna den förstnämnda summan i ränta. Det kapitaliserade värdet av 5 000 kronors årlig avkastning vid en räntefot av 5 % är alltså 100 000 kronor. Kapitalism, i dagligt tal använd benämning på den nuvarande på enskild äganderätt grundade produktionsordningen. Kapitalräkning, se Bankväsen. Kapitalränta, det pris, som erläggs för rätten att under viss tid disponera en penningsumma. I regel beräknas K. efter viss proc, för år. K. räknas som en av de betydelsefullaste drivfjädrarna till sparandet. Kapifel. — 1. (Större) avdelning av en bok. — 2. Sammanslutning av olika slag, t.ex. domkapitel, ordenskapitel. Kapitolinska varginnan. Kapitolinska varginnan, en antik skulptur av en digivande varginna. På 1500-t. tillfogades två di 622 ande barn. K. har satts i samband med sagan om Romulus och Remus. Kapito'lium, se Rom (Campodoglio) och Washington. Ka'pitsa, Pjotr, f. 1894, rysk fysiker, professor i Cambridge 1930—34, därefter föreståndare för ryska vetenskapsakademins fysiska institut i Moskva. K. har utfört undersökningar bl.a. rörande radioaktivitet och rörande förhållandena vid mycket låga temperaturer. Kapitulation, överenskommelse om uppgivandet av en fästning el. nedläggande av vapen. — K a p i-t u 1 e' r a, ge sig, nedlägga vapen. Jfr även Konsu-larjurisdiktion. Kapitä'1. — 1. Den översta delen av en pelare. Jfr Pelarordning. — 2. Namn på tryckstil. Kapitäler finns i antikvan, har samma form som versaler men storlek som gemena. Ex. kapitäler. Kap—Kairo-järnvägen, järnväg, avsedd att sammanbinda brittiska intresseområden i Afrika och gå genom ö. Afrika samt färdigbyggd få en längd av ca 10 000 km. Mer än två tredjedelar av K. har fullbordats, i n. linjerna Alexandria—Assuan och Wadi —Halfa—Khartum—El Obeid och i s. en linje från Kapstaden till Viktoriafallen, där en 116 m hög bro är byggd över Sambesi, samt vidare genom n. Rhodesia till Kongoflodens övre lopp. K. är numera mindre aktuell på grund av andra projekt samt flygtrafikens utveckling. Kapla'n, fordom benämning på hjälppräst el. präst i kapell- el. annexförsamling, nu ersatt med komminister och kapellpredikant. Kapplandet, Kapprovinsen, den sydligaste provinsen i Sydafrikanska unionen, utgörs av området s. om Oranjefloden. 717 000 km2. 4,4 milj. inv. 1951, varav omkr. 900 000 européer. Viktigaste stad Kapstaden. 578 000 inv. 1951, varav 247 746 européer. — Kustområdet är genomdraget av bergskedjor, n. om vilka utbreder sig en högslätt, där vissa områden väl lämpar sig för åkerbruk och boskapsskötsel (får, nötkreatur, strutsar), andra är öde och synnerligen glest befolkade. Vid kusten odlas vin och sydfrukter och bedrivs fiske. Bland bergsprodukter är koppar, kol och diamanter de viktigaste. Viktiga exportvaror är kopparmalm, strutsfjädrar, ull och hudar. Kap Land’s End, udde i sv. England, dess sydligaste punkt. Kap Matapa'n, se Matapan. Kapmolnen, se Magellanska molnen. Kapodis'trias (Capo dTstria), G., 1776—1831, grekisk-rysk politiker, född på Korfu. 1809—22 var K. i Rysslands tjänst, där han som Alexander I:s favorit fick stort inflytande särskilt i utrikespolitiska frågor. 1827 valdes K. till grekisk president men mördades under ett uppror. Kapo'k el. glansull, hår från frukterna av kapok-trädet el. bomullsträdet (Eriodend'ron anfractuo'-sum). Det är ett högväxt träd med vita blommor och fingrade blad, som finns i tropiska länder. K används till stoppning av dynor, madrasser o.d. Kapott', lång kappa med kapuschong; soldatkappa. — Kapotthatt, liten hatt med eller utan hakband. Kapp, W., 1858—1922, tysk ämbetsman, vilken 1920 som ledare för en konservativ grupp gjorde ett revolutionsförsök i Berlin. Hans rikskanslerskap varade dock endast några dagar. Senare vistades han en tid i Sverige men avled, innan rättegången mot honom hann börja. Kapp'a, se Grekiska alfabetet. Kappado'cien, forntida namn på ö. delen av Mindre Asiens högland. K. var en tid medelpunkten i det hettitiska väldet och ingick sedan i perserväldet. Tidvis var det självständigt och kom under romarna 17 e.Kr.