Kar Schiller, Wieland och Herder. Goethe fick stort inflytande på styrelsen, som gick i frisinnad anda. K. var den förste tyske furste, som gav sitt rike en författning (1816). — 2. Se Karl, svenska prinsar 2. Karlavagnen, astr., en stjärnbild på norra stjärnhimmeln. Jfr Stjärnhimmeln. Karlberg, kungligt slott i Solna stad, Stockholms län, som byggdes på 1630-t. av K. Karlsson Gyl-lenhielm och utvidgades och ombyggdes på 1670-t. Under reduktionen indrogs det till kronan. 1792 inrättades där en krigsakademi. Numera är K. krigs-skolo. Karleby, Nils, 1892—1926, publicist, redaktör för Skånska Socialdemokraten 1917—20, därefter för Tiden, sekreterare i socialiseringsnämnden 1920— 26, en av den svenska socialdemokratins främsta krafter. Bland hans skrifter må nämnas Socialismen inför verkligheten, 1926. Karleby, se Gamla Karleby. Karlfeldt, Erik Axel, 1864—1931, diktare, ledamot av Svenska akademien 1904, från 1912 dess ständige sekreterare, 1903—12 bibliotekarie vid Lantbruksakademien. I en rytmisk, helgjuten, starkt personlig form har K. med förkärlek återgivit bilder av sin hembygds, Dalarnas, natur och folk. Fridolin, den kraftfulle, humoristiske bondegestalten med boklig lärdom, äger ej så litet av skaldens egen personlighet (Vildmarks- och kärleksvisor, Fridolins poesi). K:s senare diktsamlingar (Flora och Pomona, Flora och B e 11 o n a, Hösthorn) spänner över vidare områden och visar en fördjupning av författarens tanke- och stämningsliv på samma gång som de bevarar hans märgfulla, bibliskt färgade uttryckssätt. K:s diktning belönades efter författarens död med nobelpriset i litteratur 1931. Karl Filip, se Karl, svenska prinsar I. Karl Fredrik, hertig av Holstein-Gottorp, 1700 —39, son till Fredrik IV av Holstein-Gottorp och Hedvig Sofia av Sverige, förlorade under stora nordiska kriget sitt land men återfick den holsteinska delen 1719. K. uppställdes på initiativ av tsar Peter I av holsteinska partiet som svensk tronkandidat (1720). Karl Gerhard, se Gerhard. Karlgren. — 1. A., f. 1882, professor i slaviska språk i Köpenhamn sedan 1923. K. var 1910—23 andre redaktör och ansvarig utgivare av Dagens Nyheter. — 2. Bernhard K., f. 1889, broder till K. 1, professor i östasiatiska språk i Göteborg från 1918 och rektor för högskolan där 1931—36. 1939 prof, i ostasiatisk arkeologi och förest, för ostasiatiska samlingarna i Stockholm. Karl Gustavs stads gevärsfaktori, år 1813 grundad fabrik för tillverkning av handeldvapen i Eskilstuna, tillhör svenska staten. Karl Johansstil, beteckn. för svensk empirestil. Karl-Johanssvamp, se Rörsopp. Karl IV Leopold, 1643—90, hertig av Lothring-en, österrikisk fältmarskalk. K. förjagades av fransmännen från sitt land och trädde i kejsar Leopold I:s tjänst. K. var en stor fältherrebegåvning och vann flera segrar mot turkarna (vid Wiens undsättning 1683 och vid Mohåcz 1687). Kari Martell', omkr. 688—741, frankisk storman av karolingernas ätt, son till Pippin av Heristal, vilken han efterträdde 714 som major domus i Austrasien. Han underlade sig även Neustrien samt räddade hela den kristna germanska världen genom sin seger över de framträngande araberna vid Poi-tiers 732. Ka'rlsbad, tjeck. Kårlovy-Våry, stad i nv. Böh-men, Tjeckoslovakien, vid sammanflödet av Tepl och Eger. 31 185 inv. 1949. En av Europas mest bekanta badorter, känd för sina varma glaubersalt-källor. 628 Karlsbadersalt framställs numera på konstgjord väg. Sex gram i en liter vatten ger en lösning, som motsvarar naturligt karlsbadervatten. En till två teskedar K. i ett halvt glas vatten verkar milt avförande. Karlsborg, fästning vid Vättern och Göta kanal, nv. Västergötland, viktigt upplag för härens förråd, ursprungligen avsedd som huvudpunkt i ”centralförsvaret”. Karlshamn, stad vid Östersjön, sv. Blekinge. 11 337 inv. 1956. Råsockerbruk. Tidigare känt för sina punschbryggerier. Olje- och kraftfoderfabrik. Djup handelshamn. Karlskoga, stad i sö. Värmland, Örebro län. 33 892 inv. 1956. K. bildades 1940 genom sammanslagning av K. municipalsamhälle och Bofors brukssamhälle. I K. finns viktiga vapen- och sprängäm-nesfabriker. Karlskoga bergslag, värmlandsdelen av Örebro län. Karlskrona, stad vid Östersjön, sö. Blekinge, 33 552 inv. 1956. Residensstad för Blekinge län. Stort skeppsvarv, dockor, flera av marinens skolor etc. Karlskrona hattfabrik. K. var tidigare örlogs-station för en del av flottan, men denna verksamhet överflyttades 31/10 1955 till Stockholm. Utbild-ningsanstalterna finns dock kvar i K. Karlskrönikan, en skildring på knittelvers av Sveriges historia 1389—1452. Författaren är okänd. K. är skriven på initiativ av Karl Knutsson, vars storhet besjunges. Första partiet är en bearbetning av den numera förlorade Engelbrektskrönikan. Karlsruhe [-ro'e], stad i delstaten Baden-Würt-temberg, Västtyskland, nära Rhen. 211 900 inv. 1953. Livlig industri. Ståtligt slott. Känd teknisk högskola. Konstakademi. K. skadades svårt genom bombanfall under 2:a världskriget. Karlsson, Nils (Mora-Nisse), f. 1917, skidlöpare. Har segrat i Vasaloppet 8 gånger, i Holmenkollen-loppet 1947 och 1951, blev olympisk guldmedaljör på 50 km 1948 samt tredje man i Oslo 1952. Karlstad, stad vid Klarälvens utlopp i Vänem, s. Värmland. 38 694 inv. 1956. Residensstad för Värmlands län, biskopssäte för Karlstads stift. Mekaniska verkstäder. Trikåfabriker. Trävaruindustri. K. har sitt namn efter Karl IX, som gav stadsprivi-legier åt den här belägna gamla tingsplatsen Tingvalla. Karlstadskonventionerna, överenskommelser, som vid unionsupplösningen ingicks i Karlstad 1905 och vilka avsåg att förebygga tvistigheter mellan Sverige och Norge. Karlstads stift omfattar Värmland och Dalsland. 392 938 inv. 1955. KarFstadt, A. v., omkr. 1480—1551, tysk teolog, lärare vid Wittenbergs universitet. K. anslöt sig till Luther. Under dennes vistelse på Wartburg sökte K. våldsamt påskynda reformationsarbetet. Med hjälp av sina anhängare avskaffade han bilderna i kyrkorna, ordnade gudstjänsten helt på modersmålet etc. Detta medförde oroligheter i Wittenberg, vilka upphörde efter Luthers återkomst. Mellan K. och Luther inträdde emellertid en brytning, och K. blev sedermera medhjälpare till Zwingli i Zürich. Karlsten, fästning på en klippö i Bohusläns skärgård vid Marstrand. Är numera nedlagd. K. anla-des under Karl XI:s regering av Erik Dahlberg. Karlsöama, två klippöar. Stora (2,5 km2) och Lilla Karlsö (1,4 km2), belägna i Östersjön utanför Gotlands v. kust. På Stora Karlsö finns sedan 1887 en blänkfyr. Fyrbetjäningen är denna ös enda invånare. Den andra ön är obebodd. Öarna har ett rikt fågelliv och en intressant växtvärld samt är i geologiskt hänseende märkliga genom sina strandformationer (klintar, raukar, grottor m.m.). Lilla Karlsö har inköpts av Naturskyddsföreningen.