629 Karl Ulf sson. — 1. K. U. Sparre till Tofta, d. 1407, riksråd, en av de mäktigaste svenska stormännen under 1300-t. K. var marsk 1364—71. — 2. K. U. till Ulfåsa, son till lagmannen Ulf Gudmars-son och den heliga Birgitta, riksråd. K. dog i Neapel 1372 under en resa till Palestina. Karlzén, John, f. 1903, författare och litteraturkritiker. K. är en stilsäker prosaist och en mångsidig berättare. Karm, under medeltiden namn på ett slags täckt vagn. KaFma, indisk filosofisk-religiös term, betecknande orsakslagen och dess följder, bland vilka re-inkarnationen, återfödelsen, ingår. I teosofiska åskådningar används K. ävenledes i samband med reinkarnationsbegreppet men för övrigt i ganska svävande betydelse. KaFmel, bergudde i v. Palestina, skjutande ut från Samariens kalkplatå mellan Sarons slätt i sv. och Kidrons dal i nö. Karmelfter, en tiggarorden, stiftad 1247 och uppkallad efter berget Karmel, där sedan 1156 funnits en eremitsammanslutning, från vilken K. utgick. I Sverige har K. haft kloster i Landskrona och Örebro. Karmi'n, rött färgämne, vilket liksom karmosin framställs av den på olika kaktusarter levande co-chenillsköldlusen. Jfr Cochenille. Karmosfn, mörkrött färgämne, se Kar min. Ka'mak, by på ö. Nilstranden, strax n. om Luk-sor, berömd för sina storartade tempelruiner från det gamla Tebe, vars centrum låg på K:s område. De förnämsta härrör från Amontemplet, vilket byggdes från omkring 2000 f.Kr. till Ptolemaiernas tid och var världens största tempelbyggnad. I K. har omfattande grävningar och restaureringar på senare tid företagits. Karnalli't, se Kainit och Stassfurt. Karnation, återgivande av hudfärg inom målarkonsten. Karneo'1, halvädelsten, se Kalcedo'n. Karneva'1, festligheter, som i katolska länder föregår påskfastans inträde askonsdagen. Vid K. förs fantasifigurer, skepp o.d. på vagnar i procession genom gatorna. Karnfs, S-format listverk, använt som avslutning el. avgränsning på byggnader. Karolfn. — 1. Namn på Karl XII:s krigare. — 2. Benämning på svenska mynt, de äldsta från Karl IX:s tid. Karolina Matilda, 1751—75, dansk drottning 1766. Jfr Struensee. Karolfnerna, en till Mikronesien hörande ögrupp i v. delen av Stilla havet, bestående av 549 låga korallöar och ögrupper, upptagande en ytvidd av omkr. 1 000 km2 och spridda över ett havsområde av över 2 milj. km2. (K. erhöll sitt namn efter den spanske kungen Karl II, då ögruppen på 1500-t. upptäcktes.) Befolkningen uppgår till omkring 41 000 infödingar och omkring 200 vita. K. tillhörde före l:a världskriget Tyskland, förvaltades 1919 —45 av Japan som mandatärmakt och står sedan 1947 under USA:s förvaltarskap. Karoling'erna, den kungaätt, som efterträdde merovingerna i det frankiska väldet i och med Pip-pin den lilles tronbestigning 752. Genom dennes son, Karl den store, kom K. i besittning av den romerska kejsarkronan 800. Karl den stores söner delade faderns välde 843, och K. uppdelades på tre linjer; den franska, som regerade till 987, den tyska, vilken utslocknade 911, samt den italienska, som utdog 875. Karoling^ska sagokretsen, Karlssagan, medeltida dikter, vilka besjunger Karl den store och hans paladiner. Ur den nordfranska kämpavisan uppkom de konstrikt assonerade el. rimmade chansons* de Kar geste, vilka mot slutet av 1300-t. skrevs på prosa. Från den äldsta perioden (omkr. 1050) märks Ro-landssången, den berömdaste av alla medeltida hjältedikter. Karoli'nska institutet el. Karolinska mediko-kirurgiska institutet, 1810 grundad medicinsk högskola i Stockholm. Vid K. finns 39 professurer. Karolinska sjukhuset uppfördes enligt beslut av 1930 års riksdag på Norrbacka-området i Stockholm och invigdes 1940. En del av vårdplatserna vid K. är avsedda för hela riket. Karolinska universitetet, officiellt namn på Lunds universitet. Karoluscell, se Kerr-Karolus-cell. Ka'rolyi [-åji], M., 1875—1955, ungersk statsman och 1919 Ungerns förste president. Samma år måste han emellertid på grund av en bolsjevikisk revolution träda tillbaka. K. blev sedan utrikesminister 1930 och var konseljpresident 1931—32. 1947—49 var K. minister i Paris. Karon, se Charon. Kaross', stor, heltäckt, 4-hjulig vagn. Karosseri', överbyggnad på automobil, se Auto-mobil. Karoti'n (C4oH56), ett kolväte, som har gulröd färg och bl.a. finns i morot. Det förekommer i tre olika former. (3-karotin omvandlas hos växtätande djur till A-vitamin. Karotinoi'der, röda och gula färgämnen besläktade med karotin, vilka finns hos växter och djur. Till K. hör xantofyll (jfr Bladfärgämnen) och ly-kopin i nypon, tomater m.fl. Smör och ägg har sin färg av K. Karpar (CyprPnus) hör till benfiskar (Teleosti). K. har en taggig fenstråle framtill i rygg- och anal-fenan. K a r p e n (C. carpio) har fyra skäggtömmar vid nosen. Den har mörkbrun rygg, gröngula sidor och ljusare buk. En del odlade varieteter saknar fjäll (läderkarp) el. har endast några få stora fjäll längs sidolinjen (silverkarp). Fisken odlas i karpdammar, särskilt i Tyskland, Österrike och Frankrike samt även i s. Sverige. Den är en värdefull matfisk och uppges kunna nå en vikt av 20 kg. R u d a n (C. carass'ius) har ej skäggtömmar. Den har mycket hög och platt kropp. Guldfisk* (C. aura'tus) är som vild olivgrön. Karpa'tema, skogrik bergskedja, vilken kan anses som en fortsättning av Alperna ö. ut. 130 mil lång. Omger hästskoformigt den ungerska slätten. K. genombryts av Donau vid Orsova. Dess s. del, Transsylvanska alperna, omsluter Siebenbürgens högland. K:s högsta delar, Hohe Tatra, når 2 660 m ö.h. Liksom Alperna är K. en tertiär vecknings-kedja. Vulkaniska bergarter förekommer i stor utsträckning på bergskedjans sydsida. God tillgång på ädla malmer, salt och även något petroleum. Klimatet är ett utpräglat fastlandsklimat. Nederbörden är ringa. Karpatorutenien el. Karpato-Ryssland, före 2:a världskriget den östligaste huvuddelen av Tjeckoslovakien. 12 656 km2. Ca 1 milj. inv. Huvudstad var Uzhgorod (Ungvår), 24 000 inv. K. är skogrikt; vidare finns petroleum och salt. Efter 1918 hörde K. till Tjeckoslovakien. 1939 införlivades det med Ungern och avträddes 1945 till Sovjetunionen. K. utgör en del av sovjetrepubliken Ukraina och heter numera Transkarpatiska förvaltningsområdet. Karpfiskar (Cypri'nidae), en familj benfiskar som lever i sötvatten. Till K. hör karpar*, sutare*, brax-enfiskar*, mört*, asp*, löja* m.fl. Karré, köttstycke från området kring bakre delen av ryggraden hos svin. KarFer, Paul, f. 1889, rysk-schweizisk kemist, professor i Zürich. 1937 erhöll K. tillsammans med Haworth nobelpriset i kemi för sina undersökningar över karotinoider och vitaminerna A och B2.