Kar Karrio'1, ett lätt, tvåhjuligt åkdon med en sits. Karriä'r, fyrsprång (en hästs snabbaste lopp); (framgångsrik) ämbetsmannabana, levnadsbana. Karriärsystem, se Passagesystem. Karroo [-ro'], stäppartad högplatå (500—800 m ö.h.) i Kaplandet. Karst, bergland invid gränsen mellan Italien och Jugoslavien mellan östalperna och Illyriska bergen. K. är känt för sina egendomliga stenbildningar, s.k. karstfenomen. (Jfr Karstlandskap.) Karsten, Ludvig, 1876—1926, norsk målare i impressionistisk stil. K:s hektiska färgkonst, utbildad under påverkan av Matisse, hör till det märkligaste i modernt norskt måleri. Karstlandskap, höglänta, karga kalkstenstrakter, i vilka nederbörden söker sig ned genom berggrunden och bildar underjordiska floder, grottor, doli-ner etc. Karta, en på mätningar baserad återgivning av jordytan, stjärnhimlen eller delar av dessa. Kartans innehåll och skala, dvs förminskningsgraden, anpassas efter ändamålet, vilket även gäller kartprojektionen*. Karta'go, under antiken stad i n. Afrika, vid nuvarande Tunis, anlagd av feniciska nybyggare (troligen på 700-t. f.Kr.). K. blev snart Nordafrikas handels- och industricentrum och införlivade med sig bl.a. Sardinien och v. delen av Sicilien. I och med det romerska väldets utbredning kom K. emellertid i strid med romarna om väldet på Sicilien. K. förlorade slutligen sina sicilianska besittningar (241 f.Kr.), Sardinien (238) samt alla utomafrikanska kolonier (201). Romarna förstörde slutligen staden i grund (146). Jfr Puniska krigen. 122 f.Kr. återuppbyggdes dock K. av C. Gracchus, och italienska bönder ditsändes. Under kejsartiden var det nya K. huvudstad i romerska provinsen Africa. I det äldsta K. innehades makten av de rika handels- och jord-ägarkretsarna. Verkställande makten utövades av två på ett år valda suffeter, som biträddes av ett råd på 300 medlemmar. Sin religion hade kartagerna övertagit från fenicierna. Kartell'. — 1. Sammanslutning mellan industriföretag inom en industrigren, inom vilken företagen bibehåller sin självständighet i alla de avseenden, rörande vilka de ej genom särskilt avtal bundit sig. Kartellens syfte är att helt upphäva el. minska konkurrensen, och den måste därför omfatta flertalet av industriföretagen inom branschen i landet. Understundom avser den ingångna överenskommelsen blott genomförandet av enhetliga försäljningsvillkor t.ex. i fråga om kreditförhållanden, i andra fall innebär den en överenskommelse om enhetliga priser. Den kan också avse en produktionsbegränsning genom fastställande av de högsta kvantiteter som de olika företagen var för sig får tillverka. Ej sällan realiseras det avsedda syftet genom en uppdelning av avsättningsområdet på de olika företagen. Ibland handhas försäljningen för alla de till K. anslutna företagen av en gemensam försäljningsorganisation. Genom olika lagstiftningsåtgärder har man i Sverige sökt förhindra sådana K. som begränsar den fria konkurrensen. Jfr Konkurrensbegränsning. — 2. överenskommelse om tillfällig samverkan mellan politiska partier (t.ex. valkartell). — 3. I väntan på sammanslagning av samhörande fackliga organisationer till industriella förbund har även upprättats karteller. Så existerar t.ex. en K. mellan typografer, bokbindare och litografer. Kartesch, med små kulor fylld artilleriprojektil, som sprängs vid skottlossningen och därför endast kan användas på kort avstånd. K. har numera ersatts av granatkartesch. Kartnagel, missbildad nagel, beroende på skada på nagelbädden (inflammation el. våld). Kartografi', sammanfattande benämning på kun 630 skapen om kartans historiska utveckling och de mångfaldiga tekniska och konstnärliga moment som krävs för kartans framställning. Kartong'. — 1. Tjockt, styvt papper; ask, fodral e.d. av papp. — 2. Teckning el. målning, utförd på papper och avsedd att tjäna som mönster för en väggmålning, gobeläng e.d. Kartprojektion, en matematiskt bestämd överföring av en sfärisk yta till ett plan för praktisk kartåtergivning. Varje avbildning på plant papper e.d. av områden på jordklotet är behäftad med längd- eller vinkelfel, om området inte är mycket litet. Alltefter syftet med kartbilden kan man avväga dessa fel. Längd- och vinkelfelen kan vara någorlunda jämnt fördelade i förhållande till varandra över hela den karterade ytan, ytorna kan hållas proportionerliga i förhållande till varandra på bekostnad av vinkelriktigheten eller vinklarna kan vara sanna, t.ex. i en kustkontur, medan längdförhållandena är felaktiga. För konstruktion av kartprojektioner har man i allmänhet tänkt sig jordytan betraktad från en viss teoretisk punkt, t.ex. på oändligt avstånd i världsrymden, från jorddiameterns motsatta ändpunkt eller från jordklotets mittpunkt. I det förstnämnda fallet avbildas jordytan ungefär så som en varelse på månen skulle se den. Denna projektion kallas ortografisk. I det andra och tredje fallet måste man tänka sig strålarna från ögat genom punkter på jordytan projicerade på plan som skär eller tangerar jordytan. I allmänhet kan dessa återföras på cylinderns eller könens mantelytor. Dessutom förekommer flera på rent matematisk väg konstruerade projektioner utan tanke på hypotetiska betraktares läge. Flera kartografer har fått sina namn förevigade genom projektioner, som de konstruerat, t.ex. Mer-cator, Bonne, Mollweide, van der Grinten och många andra. För Generalstabens karta över Sverige, södra delen, har använts en vinkelriktig projektion, beräknad av G. H. Spens. Kartum, se Khartoum. Kartusch', infattning, formad som en till hälften uppvikt pappersrulle. K. används inom ornamenti-ken. Kartusia'norden, en eremitorden med mycket stränga regler, grundad 1084. Medlemmarna får t.ex. blott en stund om söndagarna tala med varandra. I Sverige har funnits ett till K. hörande kloster i Mariefred. Kartverk, Rikets allmänna, bildades 1894 och lyder under Jordbruksdepartementet. Nuvarande instruktion är av 21/6 1946 med ändring 16/12 1949. Till K. hör som rådgivande myndighet Kartverks-kommissionen. Kar'ungi, samhälle vid Torne älv, n. Norrbotten. Ändpunkt för stambanan genom övre Norrland (Bräcke—Karungi). Järnväg till Haparanda. Under l:a världskriget gick en betydande världstrafik över K. Karusell', fordom lekar till häst, varvid det för ryttarna gällde att på lansspetsen uppfånga en ring e.d. K. förekom särskilt vid de medeltida hoven. — Numera är K. benämning på en nöjesanordning med en roterande, cirkelrund ställning, i vilken är anbragta bänkar, hästar e.d. Övre delen av en karvstock. Karvstock. Vid räkenskaper o.d. användes fordom en träpinne, i vilken man skar skåror. Genom