651 varandra parallella plan; en klotsektor den del av ett klot, som utskärs av en rät cirkulär kon med spetsen i klotets medelpunkt. En storcirkel kallas en cirkel på klotytan, uppkommen genom dennas skärning med ett genom medelpunkten lagt plan Klot, ett fast, glansigt bomullstyg, som framför allt används till foder. Ett annat slags, något grövre vävnad används av bokbindare under namn av K. Klotblixt, ett egendomligt och ännu ej förklarat, sällsynt elektriskt fenomen, som ter sig som en sakta svävande knytnävs- till huvudstor kula; den kan under åskväder visa sig även inomhus och gå ut genom öppna dörrar, fönster, skorstenar o.d. Stundom exploderar den våldsamt och kan då verka dödande. Klotgranit, en egendomlig utbildningsform av granit, i vilken vissa mineral samlat sig till koncentriskt byggda klot. Klown, se Clown. Klubb, slutet sällskap; ett dylikt sällskaps lokal. Klubban, havsbiologisk station vid Fiskebäckskil. Tillhör Uppsala universitet. Klubbekriget, benämning på ett bondeuppror i Österbotten i Finland 1596—97. De österbottniska bönderna förtrycktes av marsken Klas Fleming och grep slutligen till vapen. Resningen började i s. Österbotten och spred sig till de n. delarna men undertrycktes fullständigt av Fleming. Klumpfisksläktet (Orthagoris'cus) hör till underordningen Plectognathi bland benfiskarna (Teleo-stei). Kroppen är kort och hög; rygg- och anal-fenorna sammanhänger med den breda, liksom avhuggna stjärtfenan. Bukfenor saknas. Huden är tjock och elastisk. Den vanliga klumpfisken el. solfisken (O. mola) tillhör de varmare haven men träffas även någon gång vid vår västkust. Den kan uppnå en längd av över 2 m och en vikt av över 300 kg. Klumpfot beror på felaktig fotställning. Foten är vriden inåt, så att utsidan stöder mot marken. K. kan vara medfödd och bero på ärftliga anlag men kan även uppstå senare under livet och bero på förlamningar e.d. K. behandlas med bandage; ofta måste även operation utföras. Kluven gom, se Harmynthet. KIysti'r, lavemang*. Klytaimeritra (Klytaimnestra), enligt den grekiska gudasagan maka till konung Agamemnon i Myke-ne, moder till Orestes, Elektra och Ifigenia. K. mördade sin make. Sonen Orestes dödade sedermera K. och hennes älskare Aigisthos. Klyvarbom, förlängning av bogsprötet föröver. Klyvare, mellan klyvarbommen och förmärs-stången fäst, trekantigt segel. Klyvfrukt kallas en sådan frukt, som vid mognaden sönderfaller i enfröiga delfrukter utan att fröna frigörs. Delfrukterna hänger gärna delvis samman (t.ex. umbellaternas 2-delade klyvfrukt). Klyvsvampar, se Bakterier. Klyvöppningar är små porer i växternas överhud, vilka omges av särskilt formade celler, vanligen två halvmånformiga, vilka vid varierande fuktighetsför-hållanden i atmosfären kan öppna och sluta den lilla poren. K. är av betydelse för växternas assimilation, andning och transpiration. De förekommer i växlande antal, ibland ända till 200 per mm2. Kläckningsapparater består av ett värmeisolerat rum, där temperaturen med hjälp av elektriskt värmeelement el. fotogenlampa hålls vid 38—39°. K. har särskilt användning vid bedrivande av fjäderfäskötsel i större skala. Kläde, enfärgade, täta, lärfts- och kypertvävda ylletyger med filtartad yta med låg och tät ludd. Klädesholmen, municipalsamhälle i Tjörns kom Kna mun på en ö utanför Tjörn, s. Bohuslän, 838 inv. 1955. Fiskeläge. Klädesmal, se Malfjärilar. Klädlusen (Pedic'ulus vestimen'ti) tillhör insektsordningen Corrodentia. Saknar vingar. Har extre-miteternas ändar försedda med klolikt utbildade anklamringsapparater. Ungarna genomgår inga förvandlingar. Blir ända till 3,5 mm lång. Är släkt med huvudlusen (Pediculus ca'pitis); en del forskare anser t.o.m. att de bägge lössen är varieteter av en och samma art. Båda hemsöker människan. Klädlusen överför fläckfebern. Lever på de med blott småhår beklädda delarna av bålen. Klängapor el. spindelapor (A'teles) tillhör nya världens apor (Platyrrhini). Tack vare de långa ex-tremiteterna och sin långa, starka gripsvans nästan flyger de fram mellan träden. De finns i Amerika, från Mexiko till Uruguay, och lever i flockar på 10 å 12 stycken, stundom parvis. Klängen är till fastklamringsorgan av olika slag hos växterna ombildade blad el. grenar. K. förekommer merendels hos s.k. slingerväxter, såsom flera ärtväxter, vinrankan etc. Egendomliga är mur-grönans ”klätterrötter”. Jfr Klätterväxter. Klängning, se Fröklängning och Frönötare. Klängväxter, se Klätterväxter. Klärobsky'r, se Clairobscur. Klärvoajans', se Clairvoyance. Klätt, se Klint. Klätterfåglar, beteckning för fåglar med klätter-fötter t.ex. hackspett- och gökfåglar. Klätterväxter, växter, som växer utefter stöd och saknar tillräcklig stadga för att växa fritt upp i luften. För att kvarhålla sig vid stödet är de vanligen utrustade med speciella organ t.ex. bladklängen (ärter, gurka), stamklängen (vildvin), rotklängen (en del orkidéer i tropikerna), häftrötter (murgröna). En del växter slingrar stammen spiralformigt kring smalare stöd, s.k. slingerväxter. Klöcker, David, se Ehrenstrahl. Klövar, på utsidan rundade, på insidan plana hovar. Jfr Klövdjur. Klövdjur (Artiodac'tyla), en underordning bland hovdjuren (Ungulata), omfattande stora lantdjur, som har tredje och fjärde tån försedda med hovar, klövar. Andra och femte tån saknas el. är förkrympta och berör ej marken, s.k. lättklövar el. bitår. K. kan indelas i icke idisslande (Nonrumantia), som omfattar svindjur och flodhästfamiljen, samt idiss-lare. Klöver, arter av släktet Trifo'lium, familj Legu-minosae. De har trefingrade blad och blommor i huvud, vilka efter vissnandet kvarsitter och omsluter frukten, som är en kort, rak balja. I Sverige finns 12 arter, bland vilka märks några av våra viktigaste foderväxter t.ex. rödklöver (T. pratense), vitklöver (T. repens) och alsikeklö-v e r (T. hybridum). Klövemöfare, se Frönötare. Klöverröta, sjukdom hos klöver, orsakad av en svamp. Plantorna blir fullkomligt förstörda av svampen, som särskilt utvecklas i fuktig väderlek. Klövjning, varutransport på ryggen av hästar, åsnor och andra packdjur, varvid används klövje-sadel, dvs en så konstruerad sadel, att bördorna blir jämnt fördelade på djurets bägge sidor. Klövsjuka, se Mul- och klövsjuka. Klövsjöfjällen, fjälltrakt på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, ssv. om Storsjön. km, förkortning för kilometer. KMO, förkortn. för Kunglig Majestäts Orden (Serafimerorden). K. M:t, förkortning för Kunglig majestät. Knalle, se Gårdfarihandel. Knallgas, benämning på blandning av vätgas och luft, som exploderar vid antändning. K. i mera be