Koc — 3. Martin K., 1882—1940, författare, vars romaner på ett övertygande sätt skildrar kroppsarbetarnas liv (Ellen, Arbetare, Timmerdalen m.fl.). — 4. Erland v. K., f. 1910, son till K. 2, tonsättare som bl.a. skrivit operan Lasse Lu-cidor. Koch [kåck], Lauge, f. 1892, dansk geolog, som företagit uppmärksammade expeditioner till Grönland. Kochenill', se Cochenille. Koch'er, T., 1841—1917, professor i kirurgi i Bern i Schweiz. Hans undersökningar över sköldkörtelns betydelse och de av honom uppfunna operativa behandlingsmetoderna mot struma och Basedo ws sjukdom belönades 1909 med nobelpriset i fysiologi och medicin. Kochin-Kina, se Cochinchina. Kock, Axel, 1851—1935, professor i nordiska språk, led. av Sv. akad. 1924. Bland hans språkhist. arb. märks Svensk ljudhistoria, 5 band (1906—23). Kock, Jörgen, d. 1556, borgmästare i Malmö, anhängare av Kristian II och en av upphovsmännen till grevefejden. Kock, Karin, f. 1891, nationalekonom, docent vid Stockholms högskola från 1933, professors titel 1945. Konsultativt statsråd 1947. Folkhushållnings-minister 1948, överdirektör för Statist, centralbyrån sedan 1950. Gift med advokat Hugo Lindberg. Kock, Paul de, 1793—1871, fransk författare, på sin tid mycket uppskattad för sina lindrigt oanständiga romaner. Kock'elkärnor, frukter från Anamirta cocc'olus, familj Menisperma'ceae, en tropisk buske. K. används ibland vid öltillverkning samt vid fiske. De innehåller ett giftigt ämne. Fiskar, som förtärt K., flyter hjälplösa upp till vattenytan. Kock'er, se Bakterier. Kock'um, F. H., 1802—75, industriman, som bl.a. grundläde K:s tobaksfabrik, K:s järnverksaktiebo-lag (äger bl.a. Kallinge järnbruk) och K:s mekaniska verkstads AB, alla i Malmö. Kod, se Code. Ko'dak, känt kameramärke. K. tillverkas i England och USA av The Eastman Kodak Company. Kodaly, Zoltan, f. 1882, ungersk tonsättare, vid sidan av Bartok en av sitt lands musikaliska förgrundsfigurer. Hans förnämsta verk är rapsodin Danser från Galanta och sångspelet H a r y Janos. Kodei'n, en växtbas, som ingår i opium. K. används som hostlindrande medel. Kodicill' är ett testamente, som utgör tillägg till ett tidigare sådant. Kodifikation, sammanförande av spridda lagbestämmelser till ett enhetligt lagverk. Ex. 1734 års lag. Kodilj', dubbel bet i vira och en del andra kortspel. Ko'dok, se Fashoda. Koefficienf kallas inom matematiken en konstant storhet, varmed en variabel multipliceras. I uttrycket 7x är 7 K. Koestler [kössTer], Arthur, f. 1905, ungersk författare och journalist, ursprungi. kommunist. K. har i flera arbeten diskuterat politiska problem (bl.a. Domens dag, 1944, Yogin och kommissarien, 1945, Tjuvar om natten, 1947). Koexistens', samtidig tillvaro. Koff, bred, flatbottnad holländsk skonert med en fällbar köl, ett ”svärd”, på vardera sidan, som nedfälls för att minska avdriften vid bidevindsegling. KoffeFn, kaffein, coffein, till puringruppen hörande växtbas, som bl.a. förekommer i kaffe och kakao. Det är ett vitt pulver, som verkar retande 654 på nervsystemet samt höjer hjärtats och musklernas arbetskraft och orsakar ökad urinavsöndring. K. används därför i medicinen. Kofferdi' används i sammansättningar såsom t.ex. kofierdifartyg, kofferdiskepp, kofferdikapten för att beteckna att något har med handelssjöfarten att göra. Koff'emagel, ett beslag, fastsatt i relingen på fartyg el. på andra platser. Vid K. fastgör man tågändar. Koffertfiskar, se Fastkäkar. Kofot, bräckverktyg, till formen en olikarmad hävstång, vars kortare arm i spetsen är tvåkluven. Ko'ger, avlångt fodral för pilar, använt av bågskyttar. Kogg, ett medeltida handelsfartyg. Kogitation, tänkande. Kogna'ter, se Agnater. Kogrundsrännan, farled i Öresunds s. inlopp på svenska sidan. Kohesion kallas den sammanhållande kraft, som verkar mellan de olika smådelarna (molekylerna) av en kropp. Koh-i-noor, berömd indisk diamant tillhörande engelska kronan. Vikt 106 karat. Kohlrausch [kå'l-], F., 1840—1910, tysk fysiker, verksam framför allt inom elektricitetsläran, känd även som läroboksförfattare. Kohort', avdelning av en fornromersk legion; trupp, skara. Koht [ko't], Halvdan, f. 1873, norsk politiker, professor i historia 1910. K. tillhörde socialdemokratiska partiet och var 1935—41 utrikesminister. Efter den tyska ockupationen av Norge 1940 följde han regeringen till England. Han avgick som utrikesminister febr. 1941 på grund av sjukdom. Kohäger, se Hägrar. Kohä'r, ett av Branly konstruerat instrument, bestående av metallpulver, inneslutet mellan två metallkolvar i ett glasrör, förr använt som mottag-ningsapparat vid trådlös telegrafi. Koincidens', sammanträffande, sammanfallande. Kokabuske (Erythrox'ylon coca), till familj Ery-throxyla'ceae hörande sydamerikansk buske, som nu flerstädes odlas i tropiska länder (Ceylon, Java). Bladen innehåller det bedövande ämnet kokain*. Dettas verkan var känd redan av indianerna, och i det gamla Inkariket var odlingen av K. ett privilegium för prästerskapet. KokaFn, en växtbas, som erhålls av kokabuskens blad. K. förlamar känselnerverna. En lösning av K. insprutad t.ex. i underhuden medför känsellöshet kring insprutningsstället. K. påverkar även nervsystemet för övrigt och används på en del håll som berusningsmedel, i Sverige dock endast i mycket liten omfattning. Kokand', stad i republiken Uzbekistan, sö. Tur-kestan (SSSR). 85 000 inv. 1939. Medelpunkt för Ferganaområdets bomullshandel. Koka'rd, vanligen runt märke av plisserade band; även rosettformigt bandmärke. Kokett', behagsjuk, tillgjord, näpen. — Koketteri', behagsjuka. — Kokette'ra, söka behaga. Kokill', behållare av tackjärn, i vilken smälta metaller gjuts. K. har vanligen en tunnliknande form. Kokk'ola, se Gamla Karleby. Kokning. Då ångbildning försiggår i en vätskas inre, sägs vätskan koka. Avdunstning däremot äger rum från en vätskas yta. För såväl K. som avdunstning åtgår värme. Värmeåtgången per viktsenhet, då en vätska övergår till ånga utan temperaturförhöjning, det så kallade ångbildningsvärmet, är olika för olika vätskor och därjämte beroende av den temperatur, vid vilken ångbildningen sker. Den temperatur, vid vilken en vätska börjar koka, kallas dess kokpunkt. Jfr Kokpunkt.