Kol Kolbäcksån utgör avlopp för Väsman, Barken m.fl. sjöar i Dalarna och utfaller i v. delen av Mälaren. 170 km lång. Kolchici'n, se Colchicin. Kolcho's, beteckning för kollektivjordbruk i Ryssland. Enligt tillgänglig officiell statistik är större delen av jordbruksbefolkningen numera sysselsatt i K. Ko'lding, stad vid Kolding fjord av Lilla Bält, sö. Jylland, Danmark. 28 000 inv. 1949. Livsmedelsindustri. Tobaksfabrik. Handel med spannmål och trävaror. K. var redan under medeltiden en betydande stad. Koldioxi'd, se Kolsyra. Koldisulffd, se Kolsvavla. Ko'lera, en epidemisk sjukdom, som orsakas av en bakterie. Efter några timmar upp till fem dygn utbryter häftiga diarréer. Sjukdomen åtföljs vidare av hög feber; krafterna avtar mycket hastigt. Död inträffar i omkring hälften av fallen. Sjukdomen har sedan urminnes tider förekommit i Indien och därifrån utbrett sig över stora delar av jorden, flera gånger även till Sverige. Den sista svenska epidemin inträffade 1872—73 men hejdades jämförelsevis snabbt. De flesta civiliserade stater har mot K. företagit karantänanordningar. Kole'risk, häftig, lätt retad. Kolflöts, se Flöts. Kolgu'jev, ö i Norra Ishavet vid ryska kusten. 3 500 km2. Består till största delen av tundra. Befolkningen utgörs av samojeder. Kolhydra't, en grupp organiska föreningar, tillhörande den alifatiska serien, som erhållit sitt namn därav, att man tidigare trodde dem innehålla, förutom kol, väte och syre i samma proportioner som vatten. Numera hänförs till K. dels de föreningar, som jämte flera alkoholgrupper innehåller en keton-el. aldehydgrupp, dels de föreningar, som under upptagande av vatten kan ge upphov till nyssnämnda föreningar. K. indelas i sockerarter, stärkelse-och gummiarter samt cellulosaarter. Sockerarterna delas i enkla sockerarter (glykoser), till vilka hör druvsocker (glykos), fruktsocker (fruktos) m.fl., och sammansatta sockerarter såsom rörsocker (sacka-ros), maltsocker (maltos) och mjölksocker (laktos). Bland stärkelsearterna må nämnas vanlig stärkelse och glykogen, vilket sistnämnda förekommer i djurorganismen. K. kan numera framställas även på syntetisk väg. Kolhydraten tillhör de för människan oundgängliga näringsämnena. K. har ungefär hälften så stort näringsvärde som fett och ungefär lika stort näringsvärde som äggviteämnen. Födoämnen särskilt rika på K. är bröd, socker, potatis m.fl. Ko'libakterier finns i tjocktarmen hos djur och människor och orsakar under normala förhållanden ej sjukdom. KoFibrier tillhör familjen Trochilidae inom ordningen Coraciiformes. De är de minsta av alla fåglar, några är ej mycket större än en tordyvel. Dock finns arter, som når ända till 21 cm längd. De torde även vara de fåglar, som har de grannaste färgerna. Vanligen är det hannarna, som har denna vackra färgteckning, medan honorna är mer oansenligt färgade. Påminner både till utseende och flykt om fjärilar. De gör också många blommor (de s.k. or-nithofila blommorna) samma tjänst som dessa, i det de överför frömjöl från ståndarna till pistillens märke. Näbben är lång, syllik och bildar ett rör, varigenom den långa tungan kan skjutas ut. Långt nere i blommor kan de sålunda komma åt honung el. insekter, som är där i samma ärende. Honan lägger två ägg i ett konstrikt bo. Finns i Amerikas varma delar. Omkr. 500 arter. Kolifej', glad tillställlning, fest, skoj. Kolj% anfallsvis uppträdande buksmärtor. K. Kolibri. kan uppträda vid tarm- och magsjukdomar samt även vid njur- och gallvägssjukdomar. Ko'Iing, en av Albert Engström skapad typ, en godmodig, förfallen och grovkornigt humoristisk sjåare. Kol'ja, se Torsksläktet. Koljé, se Collier. Kol'kis, forntida namn på ett landområde vid Svarta havets ö. kust. Forngrekiska sagor beskriver K. som Medeas fädernesland, dit argonautema for för att hämta det gyllene skinnet. Kollabe'ra, falla ihop, kollapsa. Jfr Kollaps. Kollabore'ra, samarbeta. Kollagen [-je'n] utgör huvudbeståndsdelen i se-nor och bindväv. Vid långvarig kokning förvandlas K. till lim*. Kollaps', plötsligt påkommen svaghet, med el. utan förlust av medvetandet. Jfr Svimning. Kollation, festlig sammankomst, bekostad av deltagarna. Kollationera, förkortas koll., jämföra en avskrift med originalet. Kolle'ga, plur. kolleger, ämbetsbroder. Kollegia'1, yrkeskamratlig. Kolle'gium, en myndighet, där ärendena avgörs av ett flertal personer gemensamt. Dylika myndigheter sägs vara sammansatta enligt kollegialsystemet. Motsatsen bildar byrå- el. styrelsesystemet, där chefen ensam beslutar. — Övningskurs vid universitet. Kollekt', insamling för välgörande el. religiöst ändamål under gudstjänst. Kollektion, samling, t.ex. av böcker, konstsaker etc. Kollekti'v, sammanfattande. — Ett kollektivt substantiv betecknar ett flertal, ehuru det till formen står i singularis, t.ex. hjord. Kollektiva tvätterier anläggs i allt fler och fler kommuner för att underlätta husmödrarnas tvättarbete. Bostadsstyrelsen beviljar lån och i vissa fall bidrag till K. Kollektivavtal, avtal, som träffas mellan sam-ip,anslutningar av arføtare (fackföreningar cl. lik