657 nande organisationer) och en el. flera arbetsgivare el. sammanslutningar av arbetsgivare om de villkor, som skall gälla vid utförande av visst el. vissa slag av arbete. Man skiljer mellan lokala K., som ingås mellan arbetare och arbetsgivare å en ort, distrikts-avtal, som omfattar större områden, samt för hela landet gällande riksavtal. K. är icke ett arbetsavtal i egentlig mening, dvs ett avtal om att arbetsgivaren skall tillhandahålla ett visst arbete, vilket arbetaren förbinder sig att utföra. I ett K. stadgas endast att, om visst arbete skall utföras, det skall ske på vissa villkor. I K. regleras i allmänhet löneförhållandena, villkoren vid övertidsarbete, arbetares antagande och avskedande, sättet för slitande av tvister m.m. och, till komplettering av gällande lagbestämmelser, semester och ersättning vid yrkesskada och annan sjukdom. Efter sekelskiftet har K. vunnit allt större utbredning i vårt land. Antalet K. var över 20 000 år 1950. Se Arbetslagstiftning. Kollektivhus, ett bostadshus organiserat med gemensam matlagning, gemensam barnavdelning etc. K. är särskilt avsett för familjer, där hustrun har anställning och ej kan ägna större del av dagen åt hushållssysslor. Kollektivism, samhällsåskådningar, som kräver gemensamt ägande och nyttjande av produktionsmedel (naturtillgångar och kapital) men accepterar privat äganderätt till konsumtionsmedlen. Kollek'tor, se Elektriska maskiner. Kollenky'm, en stödjevävnad hos växter, som består av celler, vilka har kraftiga pålagringar av cellulosa. Koll'er, ett symtom på hjärnsjukdom hos hästar, som framför allt kännetecknas av slöhet. Djuret kan stå stilla utan att tugga det foder, det har i munnen. Kollett', åtsittande militärrock utan skört. Koll'i, resgods, låda, paket etc. Kollide'ra, stöta ihop. Kollima'tor, ett rör med en springa i ena ändan och en positiv lins i den andra. Avståndet mellan springan och linsen är så avpassat, att springan befinner sig i linsens fokalplan. Ljusstrålar, som utgår från springan, blir på grund härav parallella efter brytningen i linsen. Jfr Spektroskop. Kollision, sammanstötning, förveckling. Kollo'dium, svagnitrerad cellulosa, löst i en blandning av eter och alkohol, används inom fotografin samt för att fästa förband på huden. Kollofder, i vatten el. andra lösningsmedel lösta ämnen, som i motsats mot kristalloiderna ej kan genomtränga en del organiska el. oorganiska hinnor. Anledningen härtill är, att de partiklar, i vilka det lösta ämnet uppdelats, är relativt stora. Metaller kan erhållas i kolloidal form, varvid lösningen innehåller små fasta partiklar, molekylkomplex*, av metallen. Ur dylika så kallade suspensionskolloider utfälls det lösta ämnet vid tillsats av en elektrolyt. Även organiska ämnen t.ex. äggviteämnen och stärkelse kan förekomma som K. Dessa K. kallas emul-sionskolloider, då det lösta ämnet finns i lösningsmedlet i form av små vätskepartiklar. Även dylika utfälls av elektrolyter, varjämte de vid upphettning koagulerar. K. i lösning kallas sol. K. utfälld genom koagulation el. gelatinering kallas gel. Kollontay, Aleksandra Michajlovna, 1879—1952, rysk diplomat. K. måste 1908 på grund av sin revolutionära verksamhet fly från Ryssland och kunde återvända först 1917. Var 1930—45 Sovjetrysslands minister i Stockholm, från 1943 med ambassadörs rang. Kollwitz, Käthe, 1867—1945, tysk grafiker, som utförde gripande, av socialt patos burna etsningar från Berlins arbetarvärld. K()l'mar ej Colmar, stad i El§as, §ö, Frankrike. Kol 49 000 inv. 1949. Livlig industristad. Ylle-, bomulls-och sidenväverier. Kolmården (”svarta skogen”), skogig bergstrakt på gränsen mellan Södermanland och Östergötland. Tillika med Tiveden är K. gräns mellan Svea- och Götaland. På K. bryts kolmårdsmarmor*. Kolmårdsmarmor, en i Kolmården förekommande grå-grönflammig el. fläckig marmor, som fått stor användning till arkitektoniska ändamål (pelare, plattor, balustrader). Kolofo'nium, ett brungult, fast harts, som bl.a. används till ingnidning av stråkar samt i färg-, fer-niss- och pappersindustri. Kolokvint', frukter av Citrullus colocynthis. Av K. bereds kraftigt verkande avföringsmedel. Extrakt på K. användes förr för att skydda vävnader mot mal. Kolom'bia, se Colombia. Koloni', nybygge, dotterstat, besittning; grupp av landsmän i utlandet. Se även Barnkoloni. Kolonialvaror, råprodukter, införda till Europa från dess kolonier (kaffe, socker, kakao, te, kryddor, sydfrukter m.m.). Koloniträdgårdar, små jordlotter för odling av köksväxter, blommor m.m. till husbehov, som i närheten av vissa städer och industrisamhällen mot arrende upplåts till enskilda. K. fanns förr i närheten av de största städerna i ett betydande antal. Koloni'vävaren (Phileta'erus so'cius) hör till vävarfåglarnas familj (Ploceidae) bland tättingarna. De förekommer i Afrika norr om Oranjefloden. De häckar kolonivis, många par under ett gemensamt tak. På en lämplig häckplats bygger varje par sitt särskilda bo och lägger tak på detsamma, men de olika paren bygger så tätt intill varandra, att det hela verkar som en enda byggnad med ett tak. Kolonn'. — 1. Fristående, cylinderformigt stöd för uppbärandet av byggnadsdel. Pelare är ett likaledes fristående stöd men av annan (ej cylindrisk) form. Bägge benämningarna nyttjas dock ofta om varandra. K. består av bas (saknas stundom), skaft (glatt, refflat etc.) och kapitäl (övergången mellan stödet och det burna). Kapitälet är rikast ornamenterat. H a 1 v k o 1 o n n är en K., som delvis är sammanbyggd med en mur. Jfr Pelarordning. — 2. Militär formering av trupp, fordon och fartyg ordnade bakom varandra. Kolonna'd, pelarrad, pelargång. Kolonnapparat, en destillationsapparat, som bl.a. används vid spritframställning. Kolonnett', liten kolonn. Kolonn'ordning, se Pelarordning. Kolora'doskalbaggen (Chrysome'la decemlinea'ta), skalbagge, som i Kanada och USA anställer svåra skador på potatisodlingar. Då potatis ej importeras från dessa områden till Europa, finns ej K. i Europa. Koloratu'r, mus., utsmyckning av en melodi, vilken kräver särskild sångteknisk skicklighet (drillar, löpningar). Kolore'ra, färglägga. Kolorist', målare, som huvudsakligen betonar färgverkan. Kolorft, färggivning. Kolo'rum, bråk, oväsen. Kolosförgiftning inträder, då luften innehåller över 0,05 % koloxid. Denna gas ingår med blodets röda färgämne (hemoglobin) en förening, vilken gör hemoglobinet odugligt för sin uppgift att uppta syre. K. är alltså ett slags kvävning. Behandlingen består i konstgjord andning i ren luft. Även om patienten kan räddas förefinns risk för följ dsymtom i form av förlamningar m.m. Qftast orsakas Kr av [-Kolorado-baggen.-] {+Kolorado- baggen.+}