659 Komfort', bekvämlighet. — Komfort a'be 1, bekväm. Komi el. syrjänernas autonoma sovjetrepublik i RSFSR, n. Ryssland, omfattar ca 400 000 km2 med 320 000 inv. Republik 1936. Kominform', en sammanslutning av de kommunistiska partierna i Östeuropa, Italien och Frankrike, vilken bildades på en konferens i Warszawa 1947. Officiellt hade K. till en början till uppgift att informera partierna i övriga länder men utvecklades sedan till en motsvarighet till Komintern. K. upplöstes april 1956. Komintern', förkortning för Kommunistiska in-ternationalen. K., som upplöstes 1943, kallades även tredje internationalen. Se Internationalerna. Ko'misk, lustig, skrattretande; hänförande sig till lustspelet. Komita't, förvaltningsområde i Ungern, jämförligt med grevskap. Komma, skiljetecken (,), utmärkande det minsta uppehållet vid läsning. Jfr Kommatering. Kommandi'tbolag, en bolagsform, som kan anses utgöra en mellanform mellan handelsbolag och aktiebolag. Minst en, ibland flera delägare, kallade komplementärer, är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Andra delägares, kallade kommanditdelägare, ansvarighet är begränsad till visst bestämt belopp. Komplementärerna handhar i allmänhet bolagets förvaltning. Lagbestämmelserna om K. återfinns i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag. Komman'doexpedition. Under försvarsdepartementet sorterar försvarets K. Från K. expedieras i form av generalorder de s.k. kommandomålen, dvs de ärenden, konungen avgör i egenskap av högste befälhavare över krigsmakten. Komman'domål, se Kommandoexpedition. Kommate'ring. Ursprungligen var kommats uppgift att ange paus. Sedermera infördes under påverkan från tyskan en på meningens satsbyggnad grundad kommatering. Något fullt enhetligt system har dock ej uppstått. Under senare tid har språkmän strävat dels att införa ren pauskommatering (komma sätts, där man vid ”normal” läsning skulle göra en paus i meningen), dels att införa tydlighets-kommatering (komma sätts endast, där så behövs för att förtydliga meningen och undvika missförstånd). Hittills har dock ej något av dessa strävanden vunnit allmän anklang. Kommendant', högste befälhavare i en fästning. Kommendö'r. — 1. Officer vid flottan, närmast under amiralsgraderna. K. motsvarar alltså överste vid armén. — 2. Innehavare av högre grad inom vissa ordnar. Kommendörkapten av andra graden, officer vid flottan närmast över kapten. K. av första graden är den därefter följande högre graden. Kommensura'bla sägs två storheter vara, som kan mätas med samma mått. Kommenta'r, utläggning el. tydning av en skrift; beledsagande anmärkningar. Kommenta'tor, tolkare, utläggare. Kommers', handel, varuutbyte; dryckeslag bland tyska studenter, ordnat efter bestämda ceremonier. Kommer'seråd, titel för byråcheferna i Kommerskollegium. Kommersiell', hänförande sig till handeln. Kommersiell'a meddelanden, av Kommerskollegium utgiven tidskrift, behandlande ämnen från de områden, som faller inom ramen för kollegiets verksamhet. Kommers'kolle'gium, centralt ämbetsverk, som lyder under handelsdepartementet och som handlägger ärenden rörande handel, industri och gruvdrift m.m. K:s upprinnelse daterar sig från drottning Kristinas tid. Till K. hör el. under K. lyder Kom bl.a.: bergsstaten, sprängämnesinspektionen, inspektionen över elektriska anläggningar, torvtjänstemän-nen och gruvkartekontoret. K:s chef är generaldirektör. Sjöfartsärenden och dit hörande myndigheter m.m. överflyttades 1956 till den nybildade sjö-fartsstyrelsen. Komminister, i Sverige namn på ordinarie hjälppräst el. präst i annexförsamling. Kommiss' (el. kom'miss), beteckning för varor, som i större mängd tillverkats för kronans räkning, t.ex. kommisskläde. Kommissa'rie, fullmäktig, titel för person med vissa uppdrag. Även titel på vissa tjänstemän, polis-, telegrafkommissarie m.m. Kommission. — 1. Att en affärsman mottar varor i K. innebär motsatsen till att han köper dem i fast räkning. Han äger i sådant fall återlämna de varor, han ej kan sälja. Den svenska bokhandeln är t.ex. i princip byggd på kommissionssystemet. — 2. Kommittéer benämns ibland K. (t.ex. befolkningskom-missionen). — 3. Samhälleliga institutioner och verk, särskilt tillfälliga, som upprättas under kristid. Kommissionä'r. — 1. Person, som i eget namn för annans räkning verkställer inköp och försäljning. I lagen den 18 april 1914 om kommission, handelsagenter och handelsresande finns bestämmelser rörande K., som sysslar med försäljning el. köp av lös egendom. En särskild grupp bland K. utgörs av dem, som yrkesmässigt bedriver platsan-skaffningsverksamhet. I vårt land har staten övertagit all arbetsförmedling. — 2. Tjänstemän hos vissa ämbetsverk, som mot ersättning går allmänheten tillhanda med ingivande av handlingar, med meddelanden om ämbetsverkens beslut, med en del upplysningar m.m. Kommitté, personer, som erhåller i uppdrag att gemensamt utreda en fråga och att avge förslag till åtgärder. Se även Kommission. Kommu'n, menighet, samhälle inom en stat med särskilt landområde. Se även Landskommun och Stad. Kommuna'! beskattning, se Skatt. Kommunalborgmästare, tjänsteman i städer som ligger under landsrätt. K:s åligganden motsvarar i huvudsak magistratens i städer med egen jurisdiktion. Kommunal flickskola, statsunderstödd flickskola, som kan vara 6- el. 7-årig. K. har uppstått genom att kommunerna övertagit privata flickskolor. Vid somliga K. är de två högsta klasserna delade på en teoretisk och en praktisk linje. Avgångsbetyg från den teoretiska linjen ger s.k. normalskolekompe-tens. 1954 fanns 49 K. med 21 995 elever. Kommunalfullmäktige, se Landskommun. Kommunalise'ring, enskilda företags övertagande av kommunen. Kommunalnämnd, se Landskommun. Kommuna'! realskola, före 1952 kallad kommunal mellanskola, överbyggnad på folkskolan, omfattar fyra årsklasser och för fram till realexamen. K. står i regel öppen för såväl gossar som flickor. K. är en kommunal institution; statsunderstöden är dock så stora, att över hälften av utgifterna torde bestridas med statsmedel. Förvaltningen, därunder inbegripet även tillsättandet av lärare, handhas av en styrelse, vars alla ledamöter så när som på rektor, som är självskriven, är kommunalvalda. Den statliga kontrollen över K. handhas av skolöverstyrelsen. 1954 fanns 61 K. med 8 466 elever. Kommuna'1 rösträtt tillkommer varje svensk medborgare, som ej är omyndigförklarad, efter fyllda 21 år. Konkurs-, fattigvårds- och skattestrecken avskaffades 1945. Kommunalskatt, se Skatt.