673 Korall. bildande former även hos oss. I exempelvis Gotlands och Dalarnas silur (n. om Siljan) ingår väldiga korallrev. I Gotlandssilurens korallrev påträffas bl.a. Halysites catenularius och Favosites got-landicus. Dessa tillhör en annan ordning (Tetraco-rallia) än de nu levande korallerna, som efter sep-tas antal kan indelas i Hexacorallia och Octoco-rallia. Bland mera kända koraller kan nämnas: 1. Ädelkoraller från Medelhavet. Dess hårda, vackert röda kalkstomme används till smycken o.d. 2. Sjöpennorna, som med ett skaft sitter fast i sanden. Finns vid vår västkust. 3. Stjärnko-r a 1 1 e r. Bildar de stora korallreven i de varma haven. 4. Orgelkoraller. 5. Korkkoraller. 6. Sjörosor el. sjösippor är ofta mycket stora, icke kolonibildande koralldjur utan skelett. Många arter finns vid vår västkust. Särskilt i de varma haven har K. en utomordentlig färgprakt. Korallhavet, havsområde s. om Bismarcksarkipe-lagen, Salomonöarna och Nya Guinea. I K. led japanska flottan ett svårt nederlag 8 maj 1942 vid ett försök att anfalla Australien. Korallormar, vackert färgade giftsnokar med röda, gulvita och svarta ringar. Förekommer i Amerika. KoralFrev, av koralldjur och andra kalkorganismer uppbyggda kalkstensbankar, vilka på något avstånd följer kusten (kustrev, barriärer) och omger öar (ringrev, atoller) i de tropiska haven. Om havsbottnen undergår sänkning, fortfar korallerna att bygga på sina rev, som på sådant sätt kan nå en mäktighet av flera hundra meter, ehuru djuren endast lever på grunt vatten. På sådant sätt kan uppkomma ringrev el. atoller, inom vilka den ursprungliga ön försvunnit genom landsänkningen. Koralnoter, notskrift med fyrkantiga noter på fyra linjer. Användes under medeltiden. Kora'n, alkoran, muhammedanernas bibel, inne Kor hållande Muhammeds uppenbarelser, upptecknade på arabiska och indelade i 114 kapitel (sura). Jfr Islam. Korasa'n el. Horasan, se Chorasan. Ko'rda, en rät linje, som förbinder två punkter på en cirkelperiferi el. annan kroklinje. Jfr Cirkel. Korda, Alexander, 1893—1956, engelsk filmman av ungersk börd. Som producent och regissör var K. från 30-t. den engelska filmens stöttepelare. Korderoj', benämning på flera slags svenska hel-och halvylletyger. Eng. corduroy är ett slags grov-randigt, sammetsliknande bomullstyg. Kordia'1, hjärtlig, kamratlig. Kordiljä'rerna, se Cordilleras. Kordi't, se Krut. Kordofa'n, provins i Sudan, belägen v. om Nilens västra källflod Bahr-el-Abjad. 380 000 km2. Befolkningen utgörs huvudsakligen av negrer, 1,7 milj. inv. 1954. K. är till största delen en torr och ofruktbar högslätt med enstaka berg. Hirs odlas och utgör befolkningens förnämsta födoämne. Nötkreatur och kameler hålls. Viktigaste produkter är gummi, hudar, elfenben och bomull. Huvudstad El Obeid, 70 100 inv. 1954. Kordong', snodd, snöre; av soldater el. poliser bildad kedja. Kore'a, ostasiatisk halvö, begränsad av Gula havet, Koreabukten, Japanska havet och Manchuriet. 220 712 km2, ca 29 milj. inv. I politiskt avseende är K. delat i en folkdemokratisk republik i n. (Nord-Korea; 125 484 km2, ca 9 milj, inv.) och en demokratisk republik i s. (Syd-Korea; 95 228 km2, ca 20 milj. inv.). Gränsen går vid 38:e breddgraden. Huvudstad i Nord-Korea är Pyongyang, i Syd-Korea Söul. — K. är övervägande bergigt. I avseende på klimat och växtvärld utgör det ett mellanled mellan Manchuriet och den japanska ögruppen. Jordbruk är huvudnäring. Den huvudsakliga delen av den odlade arealen ligger i Syd-Korea. Framför allt odlas ris, korn, hirs, sojabönor, vete, bomull, frukt och silke. Jordreformer har numera kommit till stånd framför allt i Nord-Korea men även i Syd-Korea. Boskapsskötseln spelar en underordnad roll. Landet har vidsträckta men illa skötta skogar. Mineraltillgångarna är ganska rika. Framför allt i Nord-Korea bryts järn och stenkol, i Syd-Korea särskilt koppar, tungsten, kol m.m. Vid kusterna drivs ett givande fiske. Industrin har från 1930-t. väsentligt utbyggts. — Koreas urbefolkning, koreanerna, är med hänsyn till kroppsegenskaper närmast besläktade med japanerna, och dessa har fått mycket av sina rasegendomligheter och sin kultur från koreanerna (skrift, konsthantverk m.m.). I religiöst avseende är koreanerna mestadels buddister, men även anhängare av konfucianismen och ca 700 000 kristna förekommer. — I författningshän-seende är Nord-Korea en kommunistisk folkrepublik, medan Syd-Korea styrs av en av nationalförsamlingen på 4 år vald president. Nationalförsamlingens medlemmar väljs genom allmänna val för 4 år. — Historia. Under 2:a årh. f.Kr. började det kinesiska inflytandet i K. göra sig gällande och 194 f.Kr. grundlädes det kinesiska väldet Chosen. På 300-t. bildades en inhemsk stat, Kokurye, som under 400-t. hade en livlig blomstringsperiod. Samtidigt uppkom andra statsbildningar, av vilka staten Silla underlade sig de andra och bildade ett all-koreanskt rike (678—935). Detta avlöstes av riket Korye (918—1392), vars konungar på 1300-t. var mongoler. 1392—1910 härskade medlemmar av dynastin Ri i K. De erkände Kinas överhöghet. På 1800-t. stred Kina och Japan om herraväldet på K. Efter ett japanskt-kinesiskt krig 1894—95 förklarades K. oavhängigt, men efter rysk-japanska kriget 1905 blev K. japanskt protektorat och införlivades med Japan 1910 (guvernementet Chosen). I 22