Kor Östern och omkom i massor el. såldes som slavar. — Senare företogs K. av bl.a. kejsar Fredrik II 1228, Ludvig den helige av Frankrike 1248 och 1270. Tidigare hade ett K. företagits av norske konungen Sigurd Jorsalafar (1107—10). Korsvirkeshus, byggnad, där mellanrum mellan delvis korsformigt anordnade tvärbjälkar utfyllts med tegel. K. förekom i hela Europa under medeltiden och senare. Korsångare, förr bruklig benämning på medlem av opera- el. kyrkokör. Korsö'r, stad vid Stora Bält, sv. Själland, Danmark. 11 000 inv. 1946. Utmärkt hamn. Ångfärje-förbindelse med Nyborg på Fyn samt ångbåtsförbin-delse med Kiel i Tyskland. Korta parlamentet, i den engelska historien beteckning på det av Karl I sammankallade parlamentet 1640, som samma år efterträddes av Långa parlamentet. Korta varor, beteckning på en del nödvändighets-och lyxvaror, som säljs stycke- el. dussinvis. Kortege [-e'sj], festtåg, följe. Korthornsboskap, en engelsk nötkreatursras, som är en utpräglad gödboskapsras med starka anlag för fettansättning. Färgen är vit, rödbrokig el. rödbrun. Kortikostero'n och desoxikortikosteron (Doca) är två nyupptäckta besläktade hormoner, som bildas i binjurebarken. De reglerar vatten- och saltomsättningen i kroppen och anses även inverka på kolhydratomsättningen . Kortskalle, person, vars huvud är förhållandevis brett (brakycefaTt). Skallens bredd skall utgöra mera än 85 procent av längden. Kortslutning, se Elektrisk kortslutning. Kortstämplingsavgift, skatt, som utgår för varje försåld kortlek. Kortvingar (Staphylin'idae), en familj skalbaggar, som har korta täckvingar, vilka endast täcker främre delen av den långsträckta bakkroppen. En del arter lever i myrstackar av sjuka el. döda myror (myrgäster) och påminner då vanligen i utseendet om myror. Kortvåg. De radiovågor, som utgår från en sändare, följer marken (markvågor) och strålar även ut i rymden (rymdvågor). Om våglängden är lång kan markvågen uppfattas på långt avstånd. Men rymdvågen återkastas ej så att den kan uppfattas. Om våglängden är kort, dämpas markvågen mycket snart, så att den ej kan uppfångas. Rymdvågen reflekteras däremot mot joniserade skikt i atmosfären (jfr Heavisideskiktet) och kan uppfångas på längre avstånd. Kortvåg kan alltså höras på kort avstånd (ett tiotal mil) och längre avstånd. Däremellan finns en tyst zon (skip). Ju högre solen står desto kortare K. bör man använda. K. är föga känslig för störningar men påverkas exempelvis av tändningssystemet i en bilmotor. Gränsen mellan K. och långvåg är inte skarp. Som K. räknas vågor under 100 m (30—3 megacykler per sekund). Från 100—1000 m våglängd talar man om mellanvåg. Kortvågsbehandling. Med elektriska vågor, alstrade av högfrekventa strömmar och med en våglängd av några få meter, erhålls värmeverkningar även på djupet i vävnader. K. har särskilt kommit till användning vid inflammation i näsans bihålor och vid vissa ledsjukdomar. KoTum, militärisk gudstjänst, förrättad inför trupp. Korund', miner., aluminiumoxid [AI2O3], kristalliserar i hexagonala pelare el. romboedrar. Färg vanligen grå-smutsgul (vanlig korund), mera sällan klart genomskinlig, blå el. röd (safir och rubin). Hårdheten kommer nära diamantens och är 9 på hårdhetsskalan. K. används därför i stor utsträckning som slipmedel (smärgel). K. erhålls från Grekland, Mindre Asien, Nordamerika. I vårt land före 678 kommer K. undantagsvis inblandad i järnmalm i Gällivare. Ko'rus, kör, förekommer i uttrycket i K., alla samtidigt. Korvett', fordom litet tremastat krigsfartyg, tacklat som fregatt. Korvförgiftning, se Köttförgiftning. Korvtåget el. skinketåget, benämning på ett väpnat bondetåg i Uppland 1598. Tåget anfördes av två Uppsalaprofessorer och riktade sig mot Sigis-munds anhängare Arvid Stålarm, vilken med en finsk här landstigit i Uppland. Vid detta hot från allmogen fann Stålarm emellertid för gott att åter inskeppa sig och avsegla. Koryban'ter, den grekisk-asiatiska gudinnan Ky-beles (Reas) präster. K. firade hennes gudstjänst med vilda danser, åtföljda av bullrande musik. Korydo'n, grekiskt herdenamn; (försmådd) älskare. Koryfé, ledare, tongivare; ursprungligen anförare för kören i forngrekiska skådespel. Kos [kå's], en av Tolvöarna vid Mindre Asiens kust, 296 km2, 21 000 inv. På K. fanns under antiken en läkarskola, vars mest berömda namn var Hippokrates. Kosack'er, befolkningen i vissa polska och ryska gränsländer. K. ingick före 1917 års revolution som irreguljära kavalleritrupper i den ryska armén. — På 1300-t. fanns i Ukraina kosacksamfund med självstyrelse ehuru under litauisk överhöghet. De ryska K. bildade liknande organisationer. K., som mestadels bestod av utvandrare och äventyrare, förde ofta en aggressiv politik mot såväl Ryssland som Polen och Litauen. 1667 avträdde Polen största delen av de ukrainska K:s område till Ryssland, under vilket land de dock hade svårt att foga sig. De trädde i förbund med Karl XII men besegrades fullständigt i samband med dennes nederlag. Vid revolutionen 1917 blev K. självständiga men har sedan införlivats med Sovjetunionen. Koschenill', se Cochenille. Kosciuszko [kåstjosj'kå], Tadeusz, 1746—1817, polsk frihetshjälte. K. kämpade med hjältemod under Polens strider för sin självständighet. Efter Polens andra delning (1793) hörde han till revolutions-partiets ledare och utropades 1794 till diktator. Han sökte som sådan genomföra flera sociala reformer men kunde ej förhindra sitt folks splittring. Han tillfångatogs under en drabbning 1794 av ryssarna och frigavs 1796. Ko'sice, se Kaschau. Ko'sinus, se Cosinus. Kos'kenniemi, Veikko, f. 1885, finsk skald och professor i litteraturhistoria vid Åbo finska universitet. Kos'kinen, Yrjö, 1830—1903, finsk politiker, under 30 år ledare för det fennomanska partiet. Koskullskulle, järnmalmsfält och gruvsamhälle nära Gällivare i Norrbottens län. Kosmeti'k, försköningskonst, skönhetsvård; skönhetsmedel. Kos'misk, hänförande sig till världsalltet. Kosmisk strålning el. ultrastrålning el. ultragam-mastrålning, en oerhört genomträngande (hård) osynlig strålning, som bl.a. medför jonbildning i gaser, vilket gör dessa elektriskt ledande. Man har kunnat konstatera, att K. infaller uppifrån och att den ökar mot de övre luftlagren, varför den ej kan härstamma från radioaktivitet på jorden. K:s ursprung är för övrigt omstritt liksom även strålningens närmare natur. Kosmologi', läran om världsalltet, dess uppkomst och utveckling. Kosmopoli't, ”världsborgare”, person med allmänkulturella intressen, ej begränsade av nationalistiska fördomar.