Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kraft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kra
Kraft, Ole Björn, f. 1893, dansk konservativ
politiker och tidningsman. K. var försvarsminister i
Buhls regering 1945 och utrikesminister 1950—53.
Kraft kallas varje orsak till ändring av en kropps
rörelsetillstånd (storleken av dess hastighet el.
hastighetens riktning). Kraftens storlek mätt i dyn är
lika med produkten av accelerationen, mätt i cm
per sekund, och massan, mätt i gram, hos den
kropp, åt vilken kraften ger denna acceleration.
Kraftledningslånefonden grundades av staten
1918 och lämnar lån för elektriska anläggningar på
landsbygden.
Kraftlinjer, se Magnetiskt kraftfält.
Kraftpar, två parallella och lika stora men åt
motsatt håll riktade och ej i samma punkt anbragta
krafter, som verkar på samma kropp. Två dylika
krafter saknar resultant. De utövar en vridande
inverkan på kroppen.
Kraftparalleliogram. Med resultanten till flera
krafter förstås den kraft, som ensam åstadkommer
samma verkan som dessa krafter. Om två krafter,
anbragta i samma punkt, verkar på en kropp, och
krafterna till storlek och riktning framställs genom
två från punkten utgående linjer, anges
resultanten till krafterna till storlek och riktning av
diagonalen i den parallellogram, i vilken de bägge
förstnämnda linjerna ingår som två närliggande sidor.
På liknande sätt kan resultanten till flera krafter
än två erhållas. Jfr Hastighetsparallellogram.
Krag, W., 1871—1933, norsk författare, chef för
Nationalteatret 1908—11. K. utgav dikter,
noveller m.m. samt det populära folklustspelet B a 1 d
e-vins bryllup.
Krageholm, slott i Skåne, känt sedan Karl XI :s
danska krig.
Kragerö, stad vid Skagerack, s. Telemark fylke,
s. Norge. 4 300 inv. 1946. Stora trämassefabriker
nära staden. Utförsel av trä och is.
Kragsten, se Konsol.
Krain [krajn], fordom österrikiskt kronland,
sedan 1918 utgörande en del av Jugoslavien, beläget
kring övre loppet av Donaus biflod Sava.
Befolkningen utgörs till största delen av slovener. K. är
ett skogbevuxet bergland. Klimatet är i norra
delarna rått och kallt. Huvudnäring är jordbruk.
Jämte vanliga sädesslag odlas bovete, majs samt vin.
Bergsbruksprodukter: brunkol och kvicksilver.
Industrin omfattar huvudsakligen järnindustri.
Export av skogsprodukter. Viktigaste stad Ljubljana
(Laibach).
Kraka, se Aslög.
Krakata'u el. Krakatoa, vulkanö i Sundasundet
mellan Sumatra och Java, som i aug. 1883 hade ett
oerhört våldsamt utbrott med ett askregn, vilket
bredde ut sig över en yta, stor som Tyskland. Ca
35 000 människor drunknade genom vågorna som
störtade in över ön. Ljudet av huvudexplosionen
hördes ända till Ceylon (över 300 mil) och den ända
till 30 km högt utkastade askans stoftpartiklar höll
sig svävande i de högre luftlagren i flera månader,
varvid de spridde sig över hela jordens atmosfär
och framkallade egendomliga
aftonrodnadsfeno-men. Större delen av vulkanön sjönk vid
katastrofen i djupet. K. hade sedan mindre utbrott. Den
försvann helt efter ett nytt häftigt utbrott 1935.
Krakau, se Kraköw.
Krake, den vanligaste 8-armade bläckfisken.
Förekommer i Atlanten och Medelhavet. Yngre
individer fångas och äts. K. kan bli upp till 3 m lång
och nå en vikt av 20 kg.
Krake'1, bråk, gräl.
Kra'k6w (ty. Krakau), Polens forna huvudstad,
belägen i s. Polen, vid Weichsel. 347 048 inv. 1950.
Bland märkligare byggnader märks slottet, uppfört
av Kasimir den store på 1300-t., samt domkyrkan.
Universitet, stiftat av Kasimir den store 1634 (Ja-
680
gelloniska universitetet). Industrin omfattar
tillverkning av maskiner och lantbruksredskap.
Trävaruhandel. Stora kreatursmarknader.
Kramfors, stad vid Ängermanälvens utlopp i
Bottniska viken, s. Ångermanland, 13 129 inv. 1956.
Livlig träindustri.
Kramp, ofrivilliga sammandragningar i muskler.
K. kan vara t o n i s k, en ihållande
sammandragning av musklerna, så att kroppsdelen blir styv. Vid
kl o ni sk K. följer ryckvisa sammandragningar
efter varandra. Om dessa ryckningar är utbredda
över hela kroppen, talar man om k o n v u 1 s i
o-n e r. K. ingår som symtom i många organiska
nervsjukdomar och beror oftast på retning av respektive
musklers rörelsecentra. Även vid hysteri,
förgift-ningar etc. förekommer K. Mera tillfälligt kan
någon gång K. inträda i enstaka muskler hos fullt
friska personer. Sådan K. hävs genom att sträcka
muskeln i fråga (vid kramp i vaden trycks t.ex.
tårna uppåt). Behandlingen av annan K. måste rätta
sig efter grundsjukdomen.
Kramsfågel kallas åtskilliga arter småfåglar, som
tillhör tättingarnas ordning och som är ätbara, t.ex.
trastar, sidensvansar, domherrar m.fl.
Kranbalk, en från bogen på äldre fartyg snett
utskjutande, kort träbjälke el. järnbalk, som
används vid ankarets fällning och upphängning.
Kran-balksvis är ett sjömansuttryck, som innebär, att ett
föremål befinner sig ungefär i den riktning, i vilken
kranbalken pekar, dvs snett framåt på en linje, som
bildar ungefär 45° vinkel med fartygets
längdriktning.
Kra'nium, huvudskalle, huvudets ben, vilka kan
indelas i hjärnskålens ben (hos människan ett
pannben, två hjässben, ett nackben, ett kilben, två
tinningben, ett silben) samt ansiktsbenen (hos
människan två näsben, två överkäksben, två tårben, två
okben, två gomben, ett plogben samt underkäken).
K:s form växlar inom olika raser. Man skiljer på
kortskallar och långskallar. Även ansiktsskelettets
form har olika typ hos olika raser. Särskilt är
käkpartiet och okbågarna i olika grad framskjutande
och markerade.
Kransalger (familj Chara'ceae), en grupp alger,
stående nära grönalgerna, som har en
karakteristisk, upprepad, kransliknande förgrening av bålen.
Växten är ej sällan överdragen med ett lager
utsöndrad kalk, vilket gör densamma synnerligen
bräcklig. Förekommer huvudsakligen i sött vatten.
Kransblommiga, läppblomstriga* växter.
Kranskärl, de blodkärl, som försörjer
hjärtmuskeln med blod.
Kransställda blad, se Blad.
Krapofkin, se Kropotkin.
Krapp el. krapprot utgör rotstocken av Rubia
tinctorum, hemmahörande i Medelhavsländerna och
tillhörande mårornas familj (Rubiaceae). Förr
allmänt odlad som färgväxt för rödfärgning.
Krapplack, en röd färg, som erhålls ur krapp.
Krarup Nielsen, N. A. S., f. 1891, dansk
författare, ursprungligen läkare, vilken skrivit
intelligenta och poetiskt medryckande reseskildringar (Från
Mandalay till Moskva).
Krasch, sammanbrott, sammanstörtande.
Krascha'n, ordenstecken av högre klass.
Kras'in, L. B., 1870—1926, bolsjevikisk politiker.
K. var bl.a. 1920 ryskt ombud i Stockholm vid
underhandlingar angående handelsfördrag. 1924
blev K. sändebud i Paris och 1925 sändebud i
London.
Kras'naja Svesda', ry., ”Röda stjärnan”, rysk
tidning som utgivits sedan 1924.
Krasnoda'r, förut Jekaterinodar*.
Krasnoja'rsk, stad i Sibirien vid Jenisej och
trans-sibiriska banan. 190 000 inv. 1939.
Kras'noje Selo', stad i närheten av Leningrad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0696.html