- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
680

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kra Kraft, Ole Björn, f. 1893, dansk konservativ politiker och tidningsman. K. var försvarsminister i Buhls regering 1945 och utrikesminister 1950—53. Kraft kallas varje orsak till ändring av en kropps rörelsetillstånd (storleken av dess hastighet el. hastighetens riktning). Kraftens storlek mätt i dyn är lika med produkten av accelerationen, mätt i cm per sekund, och massan, mätt i gram, hos den kropp, åt vilken kraften ger denna acceleration. Kraftledningslånefonden grundades av staten 1918 och lämnar lån för elektriska anläggningar på landsbygden. Kraftlinjer, se Magnetiskt kraftfält. Kraftpar, två parallella och lika stora men åt motsatt håll riktade och ej i samma punkt anbragta krafter, som verkar på samma kropp. Två dylika krafter saknar resultant. De utövar en vridande inverkan på kroppen. Kraftparalleliogram. Med resultanten till flera krafter förstås den kraft, som ensam åstadkommer samma verkan som dessa krafter. Om två krafter, anbragta i samma punkt, verkar på en kropp, och krafterna till storlek och riktning framställs genom två från punkten utgående linjer, anges resultanten till krafterna till storlek och riktning av diagonalen i den parallellogram, i vilken de bägge förstnämnda linjerna ingår som två närliggande sidor. På liknande sätt kan resultanten till flera krafter än två erhållas. Jfr Hastighetsparallellogram. Krag, W., 1871—1933, norsk författare, chef för Nationalteatret 1908—11. K. utgav dikter, noveller m.m. samt det populära folklustspelet B a 1 d e-vins bryllup. Krageholm, slott i Skåne, känt sedan Karl XI :s danska krig. Kragerö, stad vid Skagerack, s. Telemark fylke, s. Norge. 4 300 inv. 1946. Stora trämassefabriker nära staden. Utförsel av trä och is. Kragsten, se Konsol. Krain [krajn], fordom österrikiskt kronland, sedan 1918 utgörande en del av Jugoslavien, beläget kring övre loppet av Donaus biflod Sava. Befolkningen utgörs till största delen av slovener. K. är ett skogbevuxet bergland. Klimatet är i norra delarna rått och kallt. Huvudnäring är jordbruk. Jämte vanliga sädesslag odlas bovete, majs samt vin. Bergsbruksprodukter: brunkol och kvicksilver. Industrin omfattar huvudsakligen järnindustri. Export av skogsprodukter. Viktigaste stad Ljubljana (Laibach). Kraka, se Aslög. Krakata'u el. Krakatoa, vulkanö i Sundasundet mellan Sumatra och Java, som i aug. 1883 hade ett oerhört våldsamt utbrott med ett askregn, vilket bredde ut sig över en yta, stor som Tyskland. Ca 35 000 människor drunknade genom vågorna som störtade in över ön. Ljudet av huvudexplosionen hördes ända till Ceylon (över 300 mil) och den ända till 30 km högt utkastade askans stoftpartiklar höll sig svävande i de högre luftlagren i flera månader, varvid de spridde sig över hela jordens atmosfär och framkallade egendomliga aftonrodnadsfeno-men. Större delen av vulkanön sjönk vid katastrofen i djupet. K. hade sedan mindre utbrott. Den försvann helt efter ett nytt häftigt utbrott 1935. Krakau, se Kraköw. Krake, den vanligaste 8-armade bläckfisken. Förekommer i Atlanten och Medelhavet. Yngre individer fångas och äts. K. kan bli upp till 3 m lång och nå en vikt av 20 kg. Krake'1, bråk, gräl. Kra'k6w (ty. Krakau), Polens forna huvudstad, belägen i s. Polen, vid Weichsel. 347 048 inv. 1950. Bland märkligare byggnader märks slottet, uppfört av Kasimir den store på 1300-t., samt domkyrkan. Universitet, stiftat av Kasimir den store 1634 (Ja- 680 gelloniska universitetet). Industrin omfattar tillverkning av maskiner och lantbruksredskap. Trävaruhandel. Stora kreatursmarknader. Kramfors, stad vid Ängermanälvens utlopp i Bottniska viken, s. Ångermanland, 13 129 inv. 1956. Livlig träindustri. Kramp, ofrivilliga sammandragningar i muskler. K. kan vara t o n i s k, en ihållande sammandragning av musklerna, så att kroppsdelen blir styv. Vid kl o ni sk K. följer ryckvisa sammandragningar efter varandra. Om dessa ryckningar är utbredda över hela kroppen, talar man om k o n v u 1 s i o-n e r. K. ingår som symtom i många organiska nervsjukdomar och beror oftast på retning av respektive musklers rörelsecentra. Även vid hysteri, förgift-ningar etc. förekommer K. Mera tillfälligt kan någon gång K. inträda i enstaka muskler hos fullt friska personer. Sådan K. hävs genom att sträcka muskeln i fråga (vid kramp i vaden trycks t.ex. tårna uppåt). Behandlingen av annan K. måste rätta sig efter grundsjukdomen. Kramsfågel kallas åtskilliga arter småfåglar, som tillhör tättingarnas ordning och som är ätbara, t.ex. trastar, sidensvansar, domherrar m.fl. Kranbalk, en från bogen på äldre fartyg snett utskjutande, kort träbjälke el. järnbalk, som används vid ankarets fällning och upphängning. Kran-balksvis är ett sjömansuttryck, som innebär, att ett föremål befinner sig ungefär i den riktning, i vilken kranbalken pekar, dvs snett framåt på en linje, som bildar ungefär 45° vinkel med fartygets längdriktning. Kra'nium, huvudskalle, huvudets ben, vilka kan indelas i hjärnskålens ben (hos människan ett pannben, två hjässben, ett nackben, ett kilben, två tinningben, ett silben) samt ansiktsbenen (hos människan två näsben, två överkäksben, två tårben, två okben, två gomben, ett plogben samt underkäken). K:s form växlar inom olika raser. Man skiljer på kortskallar och långskallar. Även ansiktsskelettets form har olika typ hos olika raser. Särskilt är käkpartiet och okbågarna i olika grad framskjutande och markerade. Kransalger (familj Chara'ceae), en grupp alger, stående nära grönalgerna, som har en karakteristisk, upprepad, kransliknande förgrening av bålen. Växten är ej sällan överdragen med ett lager utsöndrad kalk, vilket gör densamma synnerligen bräcklig. Förekommer huvudsakligen i sött vatten. Kransblommiga, läppblomstriga* växter. Kranskärl, de blodkärl, som försörjer hjärtmuskeln med blod. Kransställda blad, se Blad. Krapofkin, se Kropotkin. Krapp el. krapprot utgör rotstocken av Rubia tinctorum, hemmahörande i Medelhavsländerna och tillhörande mårornas familj (Rubiaceae). Förr allmänt odlad som färgväxt för rödfärgning. Krapplack, en röd färg, som erhålls ur krapp. Krarup Nielsen, N. A. S., f. 1891, dansk författare, ursprungligen läkare, vilken skrivit intelligenta och poetiskt medryckande reseskildringar (Från Mandalay till Moskva). Krasch, sammanbrott, sammanstörtande. Krascha'n, ordenstecken av högre klass. Kras'in, L. B., 1870—1926, bolsjevikisk politiker. K. var bl.a. 1920 ryskt ombud i Stockholm vid underhandlingar angående handelsfördrag. 1924 blev K. sändebud i Paris och 1925 sändebud i London. Kras'naja Svesda', ry., ”Röda stjärnan”, rysk tidning som utgivits sedan 1924. Krasnoda'r, förut Jekaterinodar*. Krasnoja'rsk, stad i Sibirien vid Jenisej och trans-sibiriska banan. 190 000 inv. 1939. Kras'noje Selo', stad i närheten av Leningrad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free