681 Sovjetunionen. Bekant för sitt slott, förr ofta bebott av den ryska kejserliga familjen. K. används numera som sommarläger för Leningrads trupper. Krass, rå, grov; utpräglat materialistisk. Krass'e benämns arter av Iberis, Cardamine, Na-sturtium (äts som sallad) och Lepidium, tillhörande de korsblommiga växternas familj. Tropaeolum*-arter går också under detta namn. Kra'ter, trattformig insänkning i vulkankäglas topp el. eljest, där vulkaniska eruptioner ägt rum. Kravall', folkupplopp. Kravell', medeltida fartygstyp. Kravellbyggd, se Klinkbyggd. Kreatursenhet, en inom lantbruksstatistiken använd värdering av husdjur. En K. = 1 nöt, 2 ungnöt, % vuxen häst, 4/s unghäst, 10 får, 12 getter el. 4 svin. Kreaturspest, se Boskapspest. Krebs, Hans Adolf, f. 1900, eng. biokemist av tysk härkomst, sedan 1945 professor i biokemi och farmakologi vid universitetet i Sheffield. Erhöll hälften av 1953 års nobelpris i fysiologi och medicin för sin upptäckt av citronsyrecykeln. Andra hälften av priset tilldelades F. A. Lipmann*. Kreden'sa, att smaka på en dryck el. maträtt för att visa, att den ej innehåller gift, och därefter kringbjuda den; iskänka och bjuda kring en dryck. Vid de medeltida hoven tillkom det munskänken att kredensa. Krede'ring, massa av fin krita och limlösning, vilken före förgyllning el. målning utbreds på en träyta för att denna skall bli glatt och jämn. Kredi't kommer av latinska cre'dere, som betyder anförtro, tro på. Kreditgivaren lämnar antingen K. på grund av det förtroende, han hyser för låntagaren el. för de borgensmän, denne anskaffat (personalkredit), el. mot säkerhet av särskild av låntagaren ställd pant, bestående t.ex. av inteckningar i fast egendom, av aktier el. av varor (realkredit). Ur annan synpunkt skiljer man på produktionskredit, där låntagaren ämnar använda de lånta medlen för produktiva ändamål, och konsumtionskredit, där pengarna är avsedda att användas för konsumtion. — Kredite'ra, gottskriva. Kreditförsäkring har till ändamål att skydda försäkringstagaren för de förluster, som uppstår därigenom, att hans gäldenärer ej kan betala sina skulder. Kreditiv. — 1. En utlåningsform. Då ett kassa-kreditiv beviljas av en bank mot realsäkerhet el. mot borgen, innebär detta, att den, som erhållit K., efter önskan får lyfta penningar hos banken intill ett visst högsta belopp. Byggnadskreditiv beviljas mot inteckning i fastighet, som är under byggnad. Beloppen får lyftas successivt i den mån, bygget fortskrider. — 2. Resekreditiv utställs av en bank och innebär rätt för den, som erhållit detsamma, att hos vederbörande banks i en bilaga till K. angivna utländska förbindelser lyfta intill ett visst i K. angivet belopp. — 3. Enligt 63 § regeringsformen skulle tidigare finnas vissa summor tillgängliga för Konungen, därest vissa oförutsedda händelser inträffade, nämligen Stora och Lilla K. Dessa ersattes efter grundlagsändring 1941 med bered-skapsstater. Kreditivbrev, diplomatiskt sändebuds fullmakt. Skall överlämnas till statschefen i det land, där vederbörande skall tjänstgöra. Kredi'tor, fordringsägare (vanl. plur. kredito'rer). Kredulite't, lättrogenhet. Kree'ra, skapa; utnämna, välja. Kre'feld, stad i delstaten Nordrhein-Westfalen, Västtyskland, 189 000 inv. 1954. Centrum för den tyska siden- och sammetsindustrin. Kreisler [krajs'ler], Fritz, f. 1875, österrikisk violinist, som räknas vara en av de yppersta nu levan Kre de virtuoserna. K. har även komponerat uppskattade violinstycken. Amerikansk medborgare sedan 1943. Kremato'rium, likbränningsugn. Krementju'g, handelsstad i sovjetrepubliken Ukraina, belägen vid Dnepr. Omkring 90 000 inv. 1939. Spannmåls- och trävaruhandel. Sågverk och kvarnar. Tobaks- och läderfabriker. Kreml (ryskt ord för borg), benämning på befäst stadsdel i flera ryska städer. Ryktbarast är Kreml i Moskva, nu ryska regeringens residens. Krem'lor även krämlor, arter av svampsläktet Russula, är skivsvampar, tämligen lika riskorna, från vilka de skils genom saknaden av mjölksaft. Några arter är ätbara. KremsMtt, blyvitt, som ursprungligen framställdes i den österrikiska staden Krems. KreneleTa, förse med tinnar el. skottgluggar. Kreo'ler, ättlingar av till Syd- och Centralamerika inflyttade sydeuropéer, särsk. spanjorer och portugiser (vita K.); stundom benämning på ättlingar av de dit införda negrerna (svarta K.). Kreoli'11, ett antiseptiskt medel, som framställs ur stenkolstjära. K. används som bakteriedödande medel inom kirurgin. Kreoso'1, se Kresol. Kreoso't, en gul, oljelik vätska, som erhålls ur boktjära. K. används inom medicinen bl.a. vid tuberkulos. Krepe'ra, springa sönder, spricka. Krepitation, benämning på en del rasslande el. knarrande ljud vid olika sjukdomstillstånd (lunginflammation, benbrott). Krepong', se Crépon. Krescen'do, se Crescendo. Kreso'I, en gulbrun vätska, som har liknande egenskaper och användning som kreolin. Kre'sus, Kroisos, Krösus, Lydiens siste konung 560—546(?) f.Kr. K. var ryktbar för sina oerhörda rikedomar, vilket givit anledning till talesätten ”rik som en K.”, ”en riktig K.”. Kre'ta, den största av de till Grekland hörande öarna, belägen i ö. delen av Medelhavet. 8 378 km2, 463 459 inv. 1951. K. är genomdraget av flera, merendels skoglösa, intill 2 500 m höga bergskedjor, vilka stupar brant mot den s. kusten. N. kusten har i motsats till den s. goda hamnar. Större floder förekommer ej. Klimatet är milt och växtligheten yppig, i vissa delar av nästan tropisk natur. Vin-och olivodling bedrivs för export. — Historia. K. hade en synnerligen högt utvecklad förhistorisk kultur (se Egeisk kultur), ön var ursprungligen delad i småriken. På 1400-t. f.Kr. erövrades K:s huvudstad Knossos av akéer. Efter omkr. 1000 behärskades K. av dem. K. blev senare medelpunkten för ett vilt sjöröveri, vilket upphörde genom romarnas erövring av ön 66 f.Kr. Därefter tillhörde K. Östromerska riket till 1204 med undantag av tiden 823—961, då det innehades av saracenerna. Senare såldes det till Venedig men erövrades 1669 av turkarna. På 1800-t. gjordes flera försök till frigörelse från det turkiska överväldet. 1897 förklarades K. införlivat med Grekland, som dock s.å. måste utrymma ön. Med stormakternas tillåtelse blev den grekiske prinsen Georgios i egenskap av överkommissarie K:s styresman 1898—1906. Efter balkankrigen måste Turkiet avstå K. till Grekland 1913. Sedan Grekland besatts av tyskarna våren 1941 överfördes en del av de grekiskengelska trupperna till K. Konungen och regeringen tog också sin tillflykt till ön. Den 20 maj överförde tyskarna trupper med flyg till K. Trots stora förluster kunde tyskarna erhålla fast fot på ön och efter häftiga strider besegrades de engelska trupperna under Freyberg. K. erövrades. En del av de engelska trupperna (15 000 man) undkom sjö’ 22*