Kre vägen. Okt. 1944 företog de allierade en invasion på K. Maj 1945 hade de tyska trupperna på ön slutgiltigt besegrats. Kreten'sisk kultur, egeisk* kultur. Kretinism, en hämning i tillväxten förenad med själslig undermålighet ända till idioti och förtjoc-kad, egendomlig degig hud (myxödem). K. beror på att sköldkörteln ej i tillräcklig mängd avsöndrar ämnen till blodet. Körteln är förstörd el. har aldrig utbildats. Genom behandling med sköldkörtelpreparat kan man, om behandlingen påbörjas i tid, i mycket hög grad bättra tillståndet. Kre'ti och ple'ti, ursprungligen namn på konung Davids livvakt; blandat sällskap, obildade personer. Kretong, fr. cretonne, en sorts bomullstyg med mönster i flera färger på en el. båda sidor. K. används ofta som överdrag, till gardiner m.m. Kretschmer [kret'sj-], Ernst, f. 1888, tysk psykia-triker, bekant för sina böcker rörande konstitu-tionsforskning, vilka dock utsatts för skarp kritik. Kretzschmar [kret'sj-], H., 1848—1924, tysk musikskriftställare, vars arbete Führer durch den Konzertsaal är en mycket använd uppslagsbok. Kreuger [krö'-], Nils, 1858—1930, målare, vars landskap, ej sällan med hästar el. kor i förgrunden, utmärks av dekorativ hållning och fast komposition. K. använder ofta en för honom egendomlig teknik med tuschlinjer och punkter å färgytorna, vilket ger dessa en viss dämpad ton. Kreuger [kry'-]. — 1. Ivar K., 1880—1932, finansman, vilken 1913 genom sammanslagning av flera företag bildade AB. Förenade Tändsticksfabrikerna, varmed 1917 ytterligare bolag sam-manslogs till Svenska Tändsticks AB. K. skaffade sig inflytande i en hel del andra företag och bildade 1927 den internationella koncernen AB Kreuger & Toll. Han genomförde omfattande finansoperationer samt hade stort anseende inom och utom landet. Under den ekonomiska kris, som började 1929, blev hans ställning så småningom ohållbar, varför han sköt sig i Paris. Då Kreugerkoncernens affärer sedermera avvecklades, visade det sig, att K. utfört bedrägerier och andra oegentligheter redan från 1923—24. Kreugerkraschen medförde mycket stora förluster och svårigheter även för andra företag, främst Skandin. Kredit AB. Ett stort antal ledande personer i vårt land visade sig vara komprometterade genom det sätt, på vilket de deltagit i K:s affärer. —• 2. Torsten K., f. 1884, broder till K. 1, finansman, verksam inom tändsticksindustrin, Hög-broforsen m.m. K. dömdes för bedrägerier 1933; hans senaste ansökan om resning i målet avslogs 1956. K. ägde såväl Stockholms-Tidningen som Aftonbladet, vilka från nov. 1956 övergick i LO:s ägo. Kreutzer [krötsä'r], R., 1766—1831, fransk komponist, vilken bl.a. skrivit etyder för violin, som alltjämt används vid undervisning. — K.-sonaten av Beethoven är tillägnad K. Kreuzer [kråjtser], gammalt tyskt och österrikiskt mynt på vilket ett kors finns avbildat. Kreva'd, exploderandet av en sprängladdad projektil. Kri'a, gr. khreia, egentligen bruk, nytta; stilistisk övningsuppsats över ett givet ämne (skolkria). Krick'a, se Gräsandsläktet. Krick'et, ett engelskt bollspel, som spelas av två elvamannalag. En av spelarna kastar bollen mot en av tre träpinnar sammansatt ”grind”. En framför grinden stående spelare slår bort bollen och söker sedan springa 22 yards (ca 20 m) till en annan grind och tillbaka så många gånger som möjligt, innan det andra lagets spelare infångat bollen och med denna nedslagit hans grind. Spelet avgörs genom 602 poängberäkning. K. kan betraktas som ett av de engelska nationalspelen. Krigsarkivet, ett arkiv vid generalstabens krigshistoriska avdslning, som bildades 1805. K. överfördes 1942 till Försvarsstaben. Krigsbarn, barn från Österrike och Tyskland, som efter l:a världskrigets slut för kortare el. längre tid mottogs i svenska hem (omkring 26 000). Krigsdekorationer utdelas i allmänhet för visad tapperhet och duglighet under krig. Den mest kända K. är det tyska järnkorset*. I Frankrike är hederslegionen den högsta utmärkelsen. Sedan 1915 utdelas det franska krigskorset av brons. De mest kända engelska K. är det 1856 instiftade Viktoriakorset samt M i 1 i t a r y C r o s s och Distinguished Service Order (D. S. O.). Krigsdomstolar, militära domstolar, som handlägger åtal för brott mot strafflagen för krigsmakten. Lägsta domstol är krigsrätt, som har en krigsdo-mare som ordförande och två militärer samt en auditör som bisittare. Åklagaren kallas krigsfiskal. Närmast högre instans är Krigsho vrätt en, som utgör en särskild avdelning vid Svea hovrätt med en överkrigsfiskal som åklagare. Högsta instans är Högsta domstolen, som vid militärmål förstärks med två militärer av högre grad. Från 1 jan. 1949 finns under fredstid inga K. De militära målen handläggs då av vanlig domstol. Krigsfiskal, se Krigsdomstolar. Krigsflygskolan upprättades 1925 under namnet Flygkrigsskolan och är förlagd till Ljungbyhed. Vid K. erhåller officersaspiranter och liknande sin första utbildning. Krigsförsäkring, särskild olycksfallsförsäkring för sjöfolk vid tjänstgöring i område som anses farligt på grund av pågående eller avslutat krig. Krigshovrätt, se Krigsdomstolar. Krigshögskolan grundades 1878. För inträde vid generalstabskåren måste officer som regel ha genomgått K. Vid K. lämnas undervisning i krigsvetenskap, språk m.m. Artilleri- och ingenjörhögskolan uppgick 1952 i K. Krigskonjunkturskatt, en inkomstskatt på mer-inkomster, som är att anse som en följd av de konjunkturförändringar, som inträder vid ett krigsutbrott. K. infördes i Sverige år 1915 och erlades för inkomster, som intjänades t.o.m. år 1919. Den tillförde under åren 1916—20 statsverket över en miljard kronor. — Under 2:a världskriget infördes K. 1939 för merinkomster som sammanhängde med krigskonjunkturerna (t.o.m. år 1945). Krigskontraband, beteckning för varor, som krigförande anser sig ha rätt att beslagta, om de skeppas till motståndare. Man har försökt dra gränsen mellan fria varor och K. De senare skulle utgöra vapen och varor, som har direkt betydelse för krigföringen. Då emellertid praktiskt taget alla varor kan anses ha sådan betydelse, har det visat sig svårt att uppställa regler, och såväl under l:a som 2:a världskriget varierade förhållandena i hög grad vid olika tidpunkter. Krigsminister, namn på chefen för lantförsvars-departementet före dettas sammanslagning med sjöförsvarsdepartementet 1920 till försvarsdepartementet*. Krigsråd, civil byråchef i vissa militära ämbetsverk. Krigsrätt, se Krigsdomstolar. Krigsskola finns i Sverige vid Karlberg. För inträde fordras bl.a. studentexamen. Kursen vid K. tar en tid av 14—15 månader. Krigstidslagstiftning, se Kristidslagstiftning. Krigsvetenskapsakademien, en år 1796 stiftad akademi, har till uppgift att studera krigskonst och krigshistoria.