683 Kri Krigsvigsel, vigsel som under krig äger rum utan att vanliga formaliteter iakttas. I Sverige kan vigsel äga rum utan lysning, om vederbörande är inkallad till krigstjänst och risk föreligger att vigseln ej skulle kunna äga rum om lysning avvaktas. Kri'kon, se Prunus. Krim, Krvm el. Tauriska halvön, förvaltningsområde i RSFSR, halvö, som från Rysslands kust skjuter ut i Svarta havet, sammanhängande med fastlandet endast genom ett smalt näs. 26 000 km2. 1,1 mili. inv. — Mellersta och n. delarna av K. utgörs till största delen av stäpper, där stora boskapshjordar betar (får, hästar och nötkreatur). S. delen av halvön upptas av Jajlabergen, vilkas s. sluttningar stupar brant mot havet och är berömda för naturskönhet och milt klimat (”Rvska rivieran”). — På K. har sovjetregeringen upprättat ett stort antal sanatorier och semesterhem. Det är i allmänhet forna palats, som utnyttias. K. kallas ”verkstaden för återställande av folkhälsan”. — Under 2:a världskrieet intogs K. av tvskarna 1941. Huvudstaden, Simferopol. intogs 1 november. Sevastonol kunde dock ei då beseeras. Fästningen belägrades ända fram ti11 2 juli 1942 då tvskarna efter mvcket hårda strider lyckades nedkämpa den. Tyskarna fördrevs från K. efter nederlag vid Simferopol och Sevastonol 1944. Krmfgoter, germansk folkstam på halvön Krim, numera sammansmält med närboende folkslag. Krimina'I el. kriminell' (i sammansättningar), brottmåls-, som har avseende på brottmål. KriminalisfFk, vetenskapen om brotten, deras orsaker. fastställande och motarbetande. Kriminalpatient, brottsling, som vårdas på sinnessjukhus. Kriminell', se Kriminal. Krimkonferensen, se Jaltakonferensen. Krimkrieret, 1853—56, utkämpades mellan å ena sidan Rvssland. å den andra Turkiet. England, Frankrike och Sardinien. Nikolaus T framställde en fordran om vidsträckt skvddsrätt över rvssarnas trosförvanter i Turkiet och lät, sedan detta avvisat denna begäran, besätta Donaufurstendömena. Efter en misslvckad stormaktskonferens i svfte att ordna saken på fredlie väe böria de Rvssland fientligheter 1853. F.å. eick England och Frankrike med i krieet på Turkiets sida och året därpå slöt sig Sardinien ti11 de allierade. Rvssarna måste utrvmma Donaufurstendömena, varefter krieet huvudsakligen fördes på halvön Krim, där de allierade inneslöt fästningen Sevastopol. Trots flera segrar (Alma, Balaklava. Tnkerman) gick beläeringen långsamt, ti11 stor del beroende nå de förbundnas dåliea orea-nisation och utrustning. Efter ett års belägring föll dock huvudfortet Malakov, staden utrvmdes och fästningen sprängdes i luften. Sjökrieet hade företrädesvis förts i östersiön. Tsar Alexander II, som efterträtt Nikolaus, var villie til! fred, särskilt sedan Sveriee-Noree närmat si c västmakterna (se Novembertraktaten). Freden slöts i Paris 1856. Ryssland avträdde till Turkiet områdena kring Donaus mvn-ning och en del av Bessarabien. Moldau och Va-lakiet ställdes under stormakternas beskvdd, och sultanen erkände de olika religionernas lika rättigheter inom sitt rike. Vidare måste Ryssland förbinda sig att ei befästa Åland. Krim'mer, krimmel, persianliknande vävnad. Kringsiuka, fårkoller, en sjukdom hos får. orsakad av biåsmask, som inträngt i hjärnan. K. kännetecknas av tvångsrörelser. Djuren snurrar runt, vältrar sig etc. Död inträder en å två månader efter insiuknandet. Krinolfn, ett slags underkjol av fina stålfjädrar, rotting el. fiskben, använd för att klocklikt utspänna kjolen. Modet att bära K. infördes 1855 i Frankrike av kejsarinnan Eugénie. Kris. — 1. Vändning, genomgripande ändring av ett tillstånd. — 2. Ett dolkformigt, malajiskt vapen, ofta av stort konstnärligt värde genom den rika ut-sirningen av fäste och klinga. Krish'na, enligt den indiska gudaläran en mänsklig inkarnation av guden Vishnu. Krisrevision, Statens, hade till uppgift att kontrollera statsutgifter, som betingades av 2:a världskriget. Uppgick 1944 i statens sakrevision. Kristallformer. 1. Oktaeder, reguljära systemet. 2. Hexa-gonalt prisma och pyramider. 3. Kvadratiskt prisma och pyramider. 4. Rombisk kristall. 5. Monosymmetrisk kristall. 6. Monosymmetrisk tvillingkristall (fältspat). Kristall', en kropp, begränsad av naturliga, plana ytor. Är begränsningsytorna ofullständigt utbildade men kroppens egenskaper i olika avseenden likartad med K:s, sägs kroppen vara kristallinisk*. Med tillhjälp av det sätt, på vilket ytorna i en K. skär kristallaxlarna, dvs tre el. fyra på visst sätt bestämda linjer, som bl.a. alltid skall gå genom K:s mittpunkt, anges ytornas läge i en kristall. K. brukar uppdelas på sex olika system, varvid sym-metriförhållandena är avgörande. Inom kristallsystemen finns vidare olika symmetriklasser. De sex kristallsystemen är: 1) Reguljära systemet med nio symmetriplan (plan, som delar K. i två delar, som motsvarar varandra som ett föremål och dess spegelbild) och tre lika långa och mot varandra vinkel-räta kristallaxlar. Till detta system hör bl.a. kuben och oktaedern. 2) Hexagonala systemet med sju symmetriplan och fyra kristallaxlar, av vilka tre ligger i samma plan, bildande 60° vinkel med varandra, och den fjärde vinkelrätt mot detta plan. Hit hör hexagonala prismor och pyramider (t.ex. bergkristall). 3) Kvadratiska systemet med fem symmetriplan och tre mot varandra vinkelräta axlar, av vilka två är lika långa. Hit hör K. i form av ett kvadratiskt prisma. 4) Rombiska systemet med tre symmetriplan och tre mot varandra vinkelräta men olika långa kristallaxlar. 5) Monosymmetriska systemet med ett symmetriplan och tre olika långa axlar, av vilka två är belägna i symmetriplanet och bildar sneda vinklar med varandra, medan den tredje är vinkelrät mot detta plan. 6) Asymmetriska systemet utan symmetriplan och med tre olika långa axlar, som bildar sneda vinklar med varandra. De för kristallbestämningar erforderliga mätningarna verkställs med tillhjälp av ett instrument, kallat goniometer. En kemisk förening el. ett grundämne brukar endast ge kristaller av ett bestämt system. Undantag härifrån ges dock, t.ex. kol. Dylika ämnen sägs vara polymorfa. Olika ämnen, som kristalliserar i samma form, sägs vara isomorfa. K. av samma ämne växer ofta samman efter bestämda lagar (tvillingkristaller).