685 ett särskilt folkhushållningsdepartement under en folkhushållningsminister. En del av de kommissioner, som hade att organisera produktion och varu-fördelning, lades under detta departement, andra under förutvarande departement. Bland dessa kommissioner märks också sådana som hade att vidta åtgärder med hänsyn till vad som bör företas för att skydda civilbefolkningen vid krig, kommissioner, som speciellt skulle tillgodose försvarets behov, samt kommissioner, som hade att vidta finansiella åtgärder. Kristidslagstiftning. På grund av knappheten på varor genomfördes under l:a världskriget i vårt land lagar med begränsad giltighetstid, såsom förfogandelagar, maximiprislagar och lagar mot oskälig hyresstegring. Även under 2:a världskriget genomfördes sådana lagar, dels i form av förfogandelagar, innebärande rätt till beslag och nyttjanderätt mot vederbörlig ersättning av varor, motorfordon o.d.. dels förfogandelag angående utländska betalningsmedel, bestämmelser om svenska fartyg m.m. Vidare genomfördes en hyresregleringslag, bestämmelser rörande införsel och utförsel av varor, lag om tjänsteplikt m.m. En del av dessa lagar hade beslutats före krigsutbrottet och regeringen hade endast att i den utsträckning det ansågs nödvändigt låta dem träda i kraft. Kristidsnämnd inrättades under 2:a världskriget i varje kommun enligt förordning sept. 1939. Den hade till uppgift att övervaka inventering av beslagtagna varor samt att utdela ransoneringskort, lämna upplysningar etc. K. avvecklades i allmänhet 1950. Kristidsstyrelse, myndighet, som inrättades 1939 och hade till uppgift att medverka vid reglering av produktion och ransonering. K. omfattade oftast ett län och hade 4—8 ledamöter. Av K. utsågs ordföranden i de lokala kristidsnämnderna. K. avvecklades vid årsskiftet 1949—50. Kristiern, äldre form för Kristian*. Kristi förklarings dag, 7:e söndagen efter Trefaldighet. Kristi himmelsfärds dag firas sedan 300-t. på 40:e dagen efter påsk. Kristikorsblomma, se Passionsblomma. Kristi lekamens fest, Helga lekamens fest, en romersk-katolsk högtidsdag, som firas till förhärligande av Kristi verkliga närvaro i det invigda natt-vardsbrödet (torsdagen efter trefaldighetsdagen). K. firas under mycket högtidliga former och är en av romersk-katolska kyrkans förnämsta religiösa högtider. Kristina, 1626—89, drottning av Sverige 1632— 54, dotter till Gustav II Adolf. Under K:s omyn-dighetstid fördes regeringen av Axel Oxenstierna. K., som var mångsidigt och rikt begåvad, ehuru härsklysten och nyckfull, erhöll en omsorgsfull uppfostran och ägnade sig jämte studierna med förkärlek åt manliga idrotter. Under hela K:s liv var konst och litteratur dock hennes förhärskande intresse. 1644 förklarades K. myndig och övertog själv regeringen, som hon snart ledde in på egna vägar, helt frigörande sig från Oxenstiernas inflytande. Hon hade i stället yngre gunstlingar, M. G. de la Gardie, utlänningarna Bourdelot, Pimentelli m.fl. Till sitt hov kallade hon bl.a. den franske filosofen Cartesius. K:s yttre regering var lyckosam, den fördelaktiga freden med Danmark i Brömsebro ingicks 1645 och 1648 avslöts Westfaliska freden. I den inre styrelen tog K. emellertid enbart hänsyn till sinao egna intressen och hängav sig dessutom åt ett måttlöst slöseri. K. genomdrev valet av sin kusin Karl Gustav till svensk tronföljare. Själv vanns hon mer och mer för katolicismen och avsade sig slutligen kronan 1654. F.å. övergick hon offentligt till den katolska läran Kri och kallade sig därefter Kristina Alexandra. Hon vistades mest i Rom men företog vidsträckta resor, under vilka hon även besökte Sverige. Hon sysslade ivrigt med vetenskap, litteratur och konst och samlade storartade konst- och bokskatter. På grund av sina politiska nycker, sitt fördomsfria liv och framför allt sina dåliga affärer förlorade hon snart sitt lysande anseende. Kristineberg, Vetenskapsakademins station för biologisk havsforskning belägen på Skaftön, Gull-rnarsf jorden. Jfr Lovén. Kristinehamn, stad vid Vänern, sö. Värmland. 20 046 inv. 1956. Stora mekaniska verkstäder och gjuterier. Utförsel av trä, järn och malm. Kristinestad (Kristiinankaupunki), stad vid Bottniska viken, sv. Österbotten, v. Finland. 2 800 inv. 1950. Utförsel av trä. Kristliga föreningen av unga kvinnor, KFUK, grundades 1877 i England efter samma principer som Kristliga* föreningen av unge män. KFUK:s världsförbund bildades 1894 och fick sitt säte i Genève. Den svenska organisationen grundades 1885. År 1955 hade föreningen 18 223 medlemmar, varav 9 782 inom scoutverksamheten. Kristliga föreningen av unge män, KFUM, en av Georg Williams 1844 i London grundad förening, som med religiös inriktning verkar för unga mäns utveckling i moraliskt och även i fysiskt avseende. För° medlemskap fordras anslutning till kristliga åskådningar; dock kan personer, som endast respekterar K:s grundsatser, bli passiva medlemmar. K. anordnar föreläsningar, gymnastikövningar, andaktsstunder etc. 1 flera länder finns nationalförbund, vilka är sammanslutna till ett världsförbund, som leds av världskommittén i Genève. Kristliga studentvärldsförbundet grundades 1895 i Vadstena med uppgift att förena kristliga studentrörelser i olika länder. K. har dels utfört missionsarbete, dels sökt hjälpa nödlidande studenter i krigsländerna utan hänsyn till speciellt religiösa synpunkter. Denna sida av K:s verksamhet (Europeiska studenthjälpen) har varit av mycket stor betydelse. socialism, en sammanfattande beteckning för tämligen olikartade politiska strömningar med socialreformatoriskt program och med utgångspunkt i kristendomens etiska grundsatser. Namnet leder sitt ursprung från England, där på 1840-t. en rörelse framträdde, bland vars medlemmar må nämnas Maurice, Kingsley och Ludlow. Den arbetade för kooperativa produktionsföretag och riktade sig mot å ena sidan den ensidiga individualismen och ä andra sidan den antireligiösa socialismen. För K. inom den katolska världen har en av påven Leo den XIII år 1891 utfärdad encyklika varit av en avgörande betydelse. Inom det katolska Tyskland hade K., som vars första namn må nämnas biskop Ketteler, politiskt sin hemortsrätt hos centerpartiet. Även inom den protestantiska världen har kristligt sociala rörelser spelat en ganska betydande roll. Bland de mera framskjutna representanterna i Tyskland märks hovpredikanten Stöcker, grundaren av ett kristligt socialt parti, vars verksamhet gick i konservativ riktning, Fr. Neumann, som verkade i liberal anda, samt pastor G. Göhre, som sedermera övergick till socialismen. Kristligt-demokratiska partiet (Parti'to democra-zi'a cristia'na), borgerligt italienskt centerparti. Erhöll vid valen 1948 ungefär 48 % av rösterna men gick tillbaka vid valen 1953. Kristligt-sociala partiet, katolskt konservativt parti i Belgien. Blev vid 1946 års val landets största parti såväl i deputeradekammaren som i senaten. Vid valen 1950 erhöll K. majoritet i hela parlamentet men förlorade denna vid valen 1954. Lik