686 Kri nande katolska partier finns i Frankrike, Tyskland, Nederländerna och i Luxemburg. Kristofer av Bayern, 1418—48, konung av Sverige, Danmark och Norge. K. efterträdde Erik av Pommern i Danmark och Karl Knutsson i Sverige och blev 1442 även vald till Norges konung. K. kunde i intet av sina länder göra sin makt gällande mot det rådande stormannaväldet. I Sverige antogs under K:s regering en revision av landslagen (Konung Kristofers landslag). Kristofer, greve av Oldenburg, 1504—66, anförde lübeckarna under Grevefejden*. Kristofer den helige, katolsk helgonfigur, vilken skall ha lidit martyrdöden omkring 3:e årh:s mitt. En populär legend berättar, att K., som hade en oerhörd kroppsstyrka, tillbragte sin tid med att bära pilgrimer över en flod. En gång kom Kristus själv i ett barns gestalt till K., som bar honom över floden. Han var emellertid nära att digna under barnets ovanliga tyngd. Kristologi' kallas den teologiskt utbildade läran om Jesu Kristi person. Kristusmonogram består av ett sammanflätat X och P., vilka motsvarar K och R i grekiska alfa* betet. Jfr I. H. S. Krita, lös kalksten, bestående till största delen av skalfragment av foraminiferer* och andra små kalkorganismer. Bergarten har stor utbredning i krit-formationen (ex. Skåne, Rügen, Möens klint, kusten vid Engelska kanalen). Krite'rium, kännetecken, bevis för en åsikt, teori e.d. Kriti'k, granskning, särskilt påpekande av bristfälligheter. Krftisk temperatu'r, se Gas och Kondensation. Kritiskt tryck kallas det tryck, som behövs för att vid kritisk temperatur förtäta en gas. Kri'tperio'den, den sista av den mesozoiska tidsålderns perioder (se Geologiska perioder), har sitt namn av den i dess avlagringar, kritforma-t i o n e n, förekommande skrivkritan. Bland för-steningar från K. märks rester efter de första lövträden liksom av tandbeväpnade fåglar. Formationen finns i Sverige endast i Skåne, Halland och Blekinge. K. har stor utbredning i Frankrike, England och Danmark. Kri'voi Rog. — 1. Rysslands största järnmalms-distrikt, beläget i Ukrajna. — 2. Stad i K. 1, 198 000 inv. 1939. Stor järnindustri. Kroase'ra, korsa olika djur- el. växtraser. Kroa'ter, i Kroatien-Slavonien (Jugoslavien) bosatt folkslag. I språk och rashänseende överensstämmer de med serberna, men de är till religionen romerska katoliker. Kroa'tien, sedan 1946 folkrepublik i den federativa republiken Jugoslavien, består av Kroatien vid Adriatiska havet och Slavonien mellan nedre loppet av Drava, Donau och Sava, tillsammans omkr. 56 269 km2. 3,9 milj. inv. 1953, övervägande kroater och serber. Huvudstad Zagreb, 350 452 inv. 1953. — Kroatien är till stor del bergland. Slavonien är däremot övervägande slättland med här och där förekommande sumpmarker, vilka gör klimatet tämligen osunt. Jordbruk och vinodling är huvudnäringar. I de vidsträckta ek- och bokskogarna betar stora svinhjordar. Viktigaste exportvaror är vin, trä och hudar. — K. var före l:a världskriget ett österrikiskt kronland. Efter det att K. 1918 blivit provins i Jugoslavien, strävade kroaterna efter självständighet, vilket medförde ständiga slitningar. Sedan Jugoslavien besegrats av tyskarna, förklarade sig K. självständigt med Pavelitj som statschef. En kort tid därefter utsågs i Rom hertigen av Spoleto till konung i K. under namn av Tomislav II (18 maj 1941). Konungariket Kroatien omfattade Kroatien-Slavonien, Bos nien och Herzegovina samt en stor del av Dalma-tien. Antalet invånare beräknades till 7 milj, och ytvidden till 115 000 km2. Huvudstad var Banja-Luka (38 000 inv. 1953). 1943 avgick konungen efter att aldrig ha besökt landet. Efter strider 1944 —45 återtogs K. av de allierade och Titotrupper. 1946 blev K. folkrepublik i den Federativa jugoslaviska republiken. Krocketparti i Amerika på 1870-talet. Krock'et, engelskt spel med träklot, vilka med träklubbor efter vissa regler drivs genom ett visst antal bågar mot pinnar. Krofta, K., 1876—1945, tjeckoslovakisk historiker och politiker, utrikesminister 1936—38. Som sådan hade han att handlägga den sudet-tyska krisen. Krog, Helge, f. 1889, norsk författare, ursprungligen journalist, numera uppskattad som dramatiker (Kjærlighedens farce, På s o 1 s i-d a n). Krogh, A., 1874—1949, dansk fysiolog och zoolog, som visade, att i ett organ, som arbetar, är de flesta hårrörskärlen öppna men att vid vila hår-rörskärlen är sammanfallna. Härigenom regleras ämnesutbytet. K. erhöll nobelpriset i fysiologi och medicin 1920. Krohg [kråg]. — 1. Christian K., 1852—1925, norsk målare och författare, professor och direktör för den nybildade norska konstakademin 1909. K. var en typisk representant för naturalismen. Han målade realistiska bilder ur fiskares och sjömäns liv (Ät babord, Farligt farvatten); andra tavlor återger situationer ur storstadslivet, oftast med en social betoning, såsom Albertine, en scen ur K:s sociala roman med samma namn. — 2. Per K., f. 1889, målare, son till föregående, en av Norges förnämsta monumentalmålare. Kroisos, se Kresus. Kroka'n, högt, vanligen toppigt sockerbakverk i form av ett tempel e.d. Kroketfer, små, brunstekta, vanligen avlånga bullar av hackat kött, fisk, potatis etc. Kroki', se Croquis. Krokodildjur (Crocodklia), ordning, tillhörande kräldjurens klass av ryggradsdjuren. De är i vatten levande reptiler av ansenlig storlek, med en ödle-artad form, hög, kraftig, hoptryckt stjärt och kraftiga fötter med simhud mellan tårna. Kroppen är täckt av fria, hornklädda benplåtar. Åtskilliga utdöda former finns. De nu levande krokodilerna träffas i floder, sötvattenssjöar och vid havskuster. Fiskar och varmblodiga djur utgör deras föda. Skinnet är användbart (”krokodilskinn”). Till K. hör bl.a. krokodilsläktet (Crocodi'lus), som är företrätt i Afrika, Asien, Amerika, malajiska och australiska övärlden. Mest känd är nilkrokodilen (C. vulga'ris), som under namn av Leviatan omtalas i Jobs bok. Finns numera ej i Egypten men