693 tyske fysikern Kundt, används vid uppmätning av våglängden hos ljudvågor. K. är ett glasrör, som i ena änden är tillslutet med en tunn skiva, i den andra av en kork, som kan skjutas in i röret. I röret finns finfördelad korkspån. Om skivan försätts i svängningar och korken ges ett lämpligt läge, uppstår en stående vågrörelse, varvid korkspånen samlar sig i noderna. Kungafonden, Stiftelsen Kungafonden med folket för fosterlandet, bildades 1943 med ändamål att av insamlade medel lämna understöd till under beredskapstjänstgöring skadade beredskapsmän och till änkor eller barn efter i beredskapstjänst avlidna. En senare K. bildades i samband med Gustaf VI Adolfs 70-årsdag för bidrag till kulturella ändamål. Kungahälla, se Kongahälla. Kung-fu-tsi, se Kon-fu-tse. Kungliga automobilklubben (KAK), en år 1903 bildad sammanslutning för tillvaratagande av motortrafikens intressen. K. har bl.a. utfört ett betydande arbete för åstadkommande av en väl avvägd automobillagstiftning och för vägväsendets utveckling. Kungliga biblioteket i Stockholm, förkortas KB. Boksamlingarna omfattar allt svenskt och viktigare utländskt tryck, särskilt alster inom de humanistiska ämnena, talrika småskrifter, kartor, planscher m.m. K. har också en omfattande och dyrbar handskriftsamling med i synnerhet forn-svenska och fornisländska handskrifter; ”Codex aureus” och ”Djävulsbibeln” ingår i samlingen. K. utger den för de större svenska biblioteken gemensamma accessionskatalogen. Chefen för K. har titeln riksbibliotekarie. Kungliga teatern, den officiella titeln nå operan i Stockholm. Denna grundades 1773 av Gustav III. Nuvarande operahuset uppfördes 1891—98 av Anderberg. Kunglig majestät (förkortas Kungl. Maj:t, K. M:t, K. M.), beteckning för regeringsmaktens utövare. Kunglig majestäts befallningshavande, se Länsstyrelse. Kunglig majestäts kansli, sammanfattande benämning å statsdepartementen, Justitiekanslersäm-betet, Riksåklagarämbetet och Nedre justitierevisio-nen. Kunglig majestäts orden, Serafimerorden. Kung Orres tid, för längesedan, i hedenhös. Uttrycket motsvarar det danska ”Arilds tid”, av isl. år alda, i tidernas början. Kungsbacka, stad vid Kattegatt, n. Halland. 3 715 inv. 1956. Kungsfiskar (Sebas'tes) är till färgen rödaktiga. Två arter förekommer vid västkusten och är ätliga. Kungsfiskare (Alce'do is'pida) hör till skärrfåglar (Strisores) och förekommer sällsynt i s. och mellersta Sverige. Den är grant tecknad i grönt, blått, rött och vitt. Se bild sid. 421. Kungsfågeln (Re'gulus regulus) tillhör mesfåglarnas familj (Paridae). Finns i hela vårt land. Lever mest i barrskogar. Den är vår minsta fågel. Brungrön med ett gult band över hjässans mitt. En del kungsfåglar stannar över vintern, andra flyttar. Se bild sid. 420. Kungsgård och kungsladugård, de äldsta av kronans gårdar. De flesta tillkom genom indragningar av kyrkogods (under Gustav I) och adliga gods (under Karl XI). Enligt 1809 års regeringsform äger k. m:t ej tillåtelse att avhända sig dessa gårdar utan riksdagens samtycke. I äldre tider förekom K. i alla byar med namnet Husby. Kungshatt, ö i ö. delen av Mälaren, Lovö socken. Enligt traditionen skall en svensk konung ha räddat sig undan sina förföljare genom att med häst Kun och rustning störta sig i vattnet från K:s klippstup. Endast hatten blev fiendens byte. På klippan är rest en stång med en plåthatt. Kungsholmen, en av de holmar, på vilka Stockholm är byggt. K., som under medeltiden tillhörde de i Stockholm befintliga klostren och kallades Munkeliderne el. Munkelägret, kom under Gustav I:s tid att tillhöra kronan. Holmen donerades på 1640-t. till Stockholms stad. — Till K. är flera statsinstitutioner och kommunala inrättningar förlagda, bl.a. Myntverket, Serafimerlasarettet, Psykiatriska sjukhuset samt polishuset, rådhuset och stadshuset. Kungshuset, benämning på Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Under tiden 1697— 1754 bodde kungafamiljen där, medan slottet som brunnit ombyggdes. Kungshögar, folkligt namn på stora gravhögar, vilka oftast härstammar från folkvandringstiden. Till de mera bekanta K. hör de vid Gamla Uppsala. Kungsljus, arter av växtsläktet Verbascum (familj Scrophulariaceae), högväxta örter med stora blad och öppna, gula bommor i axlik blomställning, Förekommer i steniga backar, vid vägkanter etc. ända upp till Ångermanland. Kungstigern (Fe'lis ti'gris) tillhör kattdjurens familj (Felidae) inom rovdjurens ordning. K. är det fruktansvärdaste av alla nu levande kattdjur. En stor indisk tiger blir 3 m lång, varav svansen är omkring 1 m. Den sibiriska tigern blir ännu större. Tigrar, som lever i Himalayas bergstrakter och i södra Sibirien, har en långhårig päls som skydd mot kylan. Färgen är gulaktig med svarta tvärstrimmor, en lämplig färgteckning vid vistelse i bambu- och rörskog. K. förekommer i Asien, framför allt i Indien, Himalaya, södra Sibirien, Java, Sumatra. I fångenskap kan K. bli ganska tam och även fortplanta sig. Kungsträdgården, park och promenadplats i Stockholm, tillhörig staten, sedan 1875 underhållen av Stockholms stad. I äldre tider var K. en trädgård som endast var avsedd för den kungliga familjen. Först på Gustav III:s tid unpläts den åt allmänheten. I K. finns statyer av Karl XII och Karl XIII samt Molins fontän. Kungsvatten utgörs av en blandning av saltsyra (3 delar) och salpetersyra (1 del). Genom salpetersyrans inverkan (oxidation) på saltsyran kommer kungsvattnet att hålla fri klor, varigenom det förmår att lösa de av vanliga syror oangripliga metallerna guld och platina. Kungsväg, äldre benämning på allmän landsväg. Kungsådra var ursprungligen beteckning för den del av ett vattendrag, som skulle lämnas öppen för allmänna ändamål el. för bevarande av enskild rätt. Enligt vattenlagen den 28 juni 1918 skall K. anses finnas i vattendrag, som upptas å en särskild förteckning (vattendrag, räknat från viss genom utlopp ur sjö el. särskilt tillflöde bestämd plats, i vilka den per sekund framrinnande vattenmängden vid lågvatten överstiger fem kubikmeter). I vattenlagen finns bestämmelser, som förpliktar den, som äger strömfall el. annat område i vattendraget, att utan ersättning finna sig i att för utvidgande el. förbättrande av allmän farled el. allmän flottled, för fiskets tillgodoseende, för torrläggning el. bevattning av mark åtgärder vidtas, som medför förlust av högst en tredjedel av vattenmängden el. vattenkraften. Kungsör, köping i Åkerbo härad vid Arbogaåns utlopp i Mälaren, s. Västmanland. 4 093 inv. 1955. Fabrik för tillverkning av hushållskärl. Gammal kungsgård, som ofta besökts av kungliga personer. Kungsörn (Aq'uila chrysae'tus) hör till dagrovfåglar. K. är tecknad i brunt. Längd upp till 1 m. Den förekommer sparsamt i Sverige och häckar huvudsakligen i Norrlands fjälltrakter. Unga K.