695 Kva fikerad, större bana ej understiga 600 m, på mindre järnvägar får den gå ned till 240 m. På landsvägar får den i vissa fall gå ned ända till 10 m. Kurön, vårdanstalt för manliga alkoholmissbrukare, belägen på en ö i Mälaren. Grundad 1911 av Frälsningsarmén. 75 vårdplatser. Kusch [kosj], Polykarp, f. 1911, tidigare professor vid Columbia University, New York, från 1956 professor i fysik vid Oxford University, England. Erhöll hälften av 1955 års nobelpris i fysik för sina precisionsbestämningar av elektronens magnetiska moment. Andra hälften av priset tilldelades Willis Lamb. Kusch, se Couche. Kusiner, syskons barn. Till 1845 var äktenskap mellan K. förbjudet i svensk lag. Kusken, stjärnbild på norra stjärnhimmeln. Till K. hör Capella, en av himmelns ljusstarkaste stjärnor. Kusnetsk'bäckenet, stenkolsfält i sv. Sibirien som blivit ett stort industriområde. Kusnetso'v, N. G., f. 1902, rysk sjömilitär. 1938 chef för flottan i Fjärran östern, 1939—41 folkkommissarie för röda marinen, storamiral 1944, chef för sjöstridskrafterna och ställföreträdande försvarsminister 1946. Kustartilleri, det artilleri som är avsett för kusternas försvar, samt de trupper, som betjänar detta artilleri. Om organisationen av K. i Sverige, se Sveriges Försvarsväsen. Kustbefästning, befästningsanläggningar, som är avsedda till skydd för örlogshamnar, viktiga farleder o.d. Kustbevakning, rörliga avdelningar av tullverket med uppgift att förhindra insmuggling av varor över kusterna. Kustflottan, en avdelning av svenska flottan. Kusto'd, ord el. stavelse, som fordom trycktes nederst till höger på en sida, utgörande början på nästa sida. Kusfos, ordningsman. Ku'suer (Trichosu'rus), ett släkte klättrande pungdjur, bland vilka märks pungräven. Den jagas för skinnets skull (australisk opossum). Kut-eI-Ama'ra, stad vid Tigris, s. om Bagdad, i Irak. 7 000 inv. År 1916 tvangs den engelske generalen Townshend, som med en engelsk armé var innesluten i staden, att ge sig till turkarna. Kutfkula, en tunn, fast hinna, som bildas genom avsöndring från överhudsceller. K. förekommer framför allt hos insekter samt hos växter. Kutter. — 1. En maskindel på hyvel- och fräs-maskiner. — 2. Mindre segelfartyg med skarp bottenform. K., som har en mast med stång och är försedd med klyvarbom, för i regel bomsegel, toppsegel, stagfock och klyvare. Kutu'sov, M. I., 1745—1813, rysk fältmarskalk, furste av Smolensk, anförare i kriget mot Napoleon 1812—13; hans förståndiga krigföring avgjorde utgången. Kuty'm, vana, sedvänja. Kuusinen [ko's-]. — 1. Otto K., f. 1881, finsk politiker, ursprungi. soc.-dem. Under inbördeskriget 1918 anslöt sig K. till kommunismen och blev kommissarie för propagandan. Efter krigets slut flydde K. till Ryssland, där han sedan vistades. — Under finsk-ryska kriget 1939 var K. chef för en folkregering i Terijoki, som stöddes av Sovjetryssland. Efter freden avskrevs denna regering. 1940 blev K. vicepresident i Sovjetunionens högsta råd och 1941 medlem av det kommunistiska partiets centralkommitté. 1947 president i Karelsk-finska sovjetrepubliken. — 2. Hertta K., f. 1904, dotter till K. 1, kommunistisk politiker, verksam i Finland. Minister utan portfölj maj—juli 1948, sekr. i folkdemokra tiska gruppen från 1951. K. var 1945—50 gift med Finlands förutvarande inrikesminister Yrjö Leino. Kuwait el. Koweit, stat i nö. Arabien vid Persiska viken. 5 000 km2. 200 000 inv. 1954; 4 000 européer och amerikaner. Betydande pärlfiske. K. står under brittisk överhöghet. På senare tid har stora oljefyn-digheter upptäckts i K. 1951 ingicks en överenskommelse att vinsten av dessa skall delas lika mellan Storbritannien och K. Kuvert' [el. kuvä'r]. — 1. Omslag till brev. — 2. Det som vid en måltid framdukas till varje person (tallrik, gaffel, kniv etc.). Kuvö's, liten säng, försedd med särskilda upp-värmningsanordningar. K. används för klena el. för tidigt födda barn, vilka ej tål rumstemperatur. Kuxhafen, se Cuxhafen. kV, internationell förkortning för kilovolt. kW, internationell förkortning för kilowatt. kVA, internationell förkortning för kilovolt-ampere. KVA, förkortning för Kungl. Vetenskapsakademien. Kvacksalveri straffas enligt lag av 21 sept. 1915. Kvacksalvare, som mot ersättning behandlat venerisk sjukdom, tuberkulos, kräfta, smittosjukdom el. företagit hypnotisk behandling, straffas med dagsböter eller fängelse. Även om behandling lämnats utan ersättning straffas kvacksalvare, om behandlingen i ett el. annat avseende kunnat medföra fara för den sjukes liv och hälsa. Kva'der, fyrkantig, rätvinklig byggnadssten. Kvadrant från 1500-talet. Kvadrant'. — 1. Mat. En fjärdedel av en cirkel. — 2. Astr. Instrument, med vars tillhjälp stjärn-höjden mättes under äldre tider. Kvadra't, en fyrsidig och rätvinklig figur, vilken även är liksidig. Är sidan i en K. a, är dess yta a2, kvadraten på a. Kvadratbenet el. kvadratbrosket, det övre brosket i käkbågen hos lägre ryggradsdjur. K. motsvarar städet hos människan. Kvadra'tisk, annan benämning på en ekvation el. funktion av andra graden. Kvadra'tiska systemet, se Kristall. KvadraTmått, ytmått. Om längdenheten är en meter, är ytenheten en kvadratmeter, dvs en kvadrat med en meters sida. Kvadra'trot. Med K. ur ett tal a, som tecknas Va , förstås det tal, som multiplicerat med sig självt blir a el., m.a.o. uttryckt, det tal, vars kvadrat är a. Ett tal har två K., numeriskt lika stora men med motsatta tecken. VT är såväl 4- 2 som — 2. Kvadratu'r, se Cirkelns kvadratur. Kvadre'ra, att upphöja ett tal i kvadrat. Kvadrillio'n, el. kvadriljon, en miljon trillioner, en miljon upphöjt till fyra = 1024. I Frankrike och en del andra länder är K. en miljon miljarder = 1015.