Kva Kvadrupp'elallians, fyrmaktsförbund. Det mest kända av sådana förbund är K. av 1718 (England, Frankrike, Österrike och Nederländerna), som var riktat mot Spanien. Kvagga, se Hästdjur. Kvalificera, ange art el. beskaffenhet; förklara behörig. — Kvalifice'rad, behörig, lämplig, skicklig; närmare bestämd. KvalitatFv, hänförande sig till beskaffenheten, kvaliteten. Kvalite't, värde, sort, beskaffenhet. Kvallskog, barrskog som växt hastigt i bördig jordmån och därför fått löst trä. KvaFster (Acari'na), små spindeldjur med sammanvuxen fram- och bakkropp, läderartad hud och bitande, stickande el. sugande mundelar. En del arter är parasiter på växter el. djur. Till K. hör bl.a. fästingar och skabb djur. Kwang-si, provins i s. Kina omkring floden Si-Kiangs mellersta lopp. 211 000 km2. 19,6 milj. inv. 1955. Huvudstad Yungning (Nanning). Kwang-tung, kustprovins i s. Kina, omkring nedre Si-Kiang. 221 km2. 34,8 milj. inv. 1955. Huvudstad Kanton. Provinsen är bergig, bebyggelsen koncentrerad till floddalarna och alluvialslätterna. Produkter är ris, socker, tropiska frukter. Vid kusten ligger det engelska Hongkong, det f.d. franska Kuang-chou o. det portugisiska Macao. KvantitatFv, avseende mängden. KvantiteT, myckenhet, storhet, mängd. — Språkv. Fonetisk benämning på ett språkljuds artikula-tionslängd. Språkljuden är antingen långa (ex. o i bok) el. korta (o i bock). Kvantite'tsteorin, en teori rörande penningvärdets förändringar, som innebär, att penningens värde, dess köpkraft, under eljest lika förhållanden, förhåller sig omvänt mot penningmängden. Ökad penningmängd medför sänkt penningvärde el., vilket är detsamma, höjd varuprisnivå. Kvantmekanik, beteckning för en teoretisk fysikalisk åskådning. De matematiska formler, som används för att beskriva atomfysikaliska fenomen, ansluter sig till åskådningar om att fenomenens grund är vågrörelser, vilka kan tänkas gruppformigt anordnade (vågpaket). Det är dock omöjligt att från matematiken komma över till en klar åskådlig föreställning om de fysikaliska förlopp, för vilka de matematiska formlerna är ett uttryck. Man har velat se saken så, att de enkla fenomenen varken är vågrörelser eller partiklar utan något, som i vissa avseenden överensstämmer med vågor, i andra påminner om partiklar. Bland de forskare, som utvecklat K., märks Einstein, Heisenberg, Schröding-er, Bohr, Dirac m.fl. Kvantteorin, en år 1900 av den framstående fysikern M. Planck uppställd teori, enligt vilken strålningen (t.ex. ljusstrålningen) ej sker kontinuerligt utan diskontinuerligt. K. har varit av genomgripande betydelse för de sista decenniernas fysikaliska forskiiing och har tillämpats på allt vidsträcktare områden. Jfr Kvantmekanik. Kvan'tum, mängd. Kwantung, s. delen av halvön Liaotung, Manchu-riet. 3 460 km2. 1,4 milj. inv. 1947. Jfr Dairen. Tillhör den Sovjetkontrollerade delen av Kina. Wol-fram-gruvor. Kvarka är en smittosam sjukdom hos hästar; vanligen angrips unga djur. K. är en katarr i slemhinnan i svalget och näsan, vartill ofta kommer bölder i lymfkörtlarna i käkgropen. Orsakas av en bakterie, som bl.a. finns i det varblandade näsflödet. För att hindra sjukdomens utbredning bör de sjuka djuren flyttas till särskilda stall och vårdas av person, som ej får ha beröring med friska hästar. De spiltor, där de sjuka djuren stått, bör desinfekteras. 696 Kvarken — 1. Norra K., den smalaste delen av Bottniska viken, mellan städerna Umeå och Vasa. — 2. Södra K., n. delen av Ålands hav. Kvariåtenskapsskatt, extra arvskatt som utgår på förmögenheter över 50 000 kr. och som är starkt progressiv. K. utgår enligt förordning av år 1947. Se Skatt. Kvarnmott, liten mottfjäril vars larver lever i mjöl och gör stor skada. Kvarnsveden, industrisamhälle nära Domnarvet, mell. Dalarna. Stort pappersbruk. Kvarntorp, industriort i Närke med skifferolje-verk. Kvarnzelius, S. H., 1864—1938, svensk nykter-hetsman och politiker, landshövding i Kopparbergs län till 1932. K., som tillhörde det folkfrisinnade partiet, spelade en betydande roll som politiker, särskilt som ordförande i statsutskottet och som förlikningsman i arbetstvister. Kvarstad. Borgenär kan, därest fara föreligger, att en gäldenär skall förskingra sin egendom, hos överexekutor till säkerhet för sin fordran begära K. å gäldenärens lösa egendom. Även å det, som annan innehar men vartill man förmenar sig ha bättre rätt, kan man begära K. Kvarstående skatt, se Skatt. Kvart, fjärdedel, femton minuter; fjärde tonen från en viss ton räknat; bokformat, erhållet genom att vika ett ark papper två gånger Kvar'ter, äldre rymdmått (14 stop, 0,33 liter), äldre längdmått (14 aln, 14,8 cm). Kvarter, fjärdedel; grupp av hus i en stad, som avgränsas av fyra gator; bostad, härbärge. — Astr., se Månen. Kvartero'n, avkomling av vit och mestiz el. vit och mulatt. Kvartett', mus., tonstycke för fyra (vokala el. instrumentala) stämmor; de, som utför ett dylikt stycke. Kvarts, ett av de allmännast förekommande och viktigaste, bergartsbildande mineralen, består av kiseldioxid [SiO2]. Väl utbildade K.-kristaller el. bergkristaller består av sexsidiga prismor och pyramider. Hårdhetsgraden är 7, spec. vikt 2,7. Bergkristaller är vattenklara, färglösa och finns utvuxna från väggarna av sprickor och hålrum särskilt i granit, sandsten och andra, kiselsyrerika bergarter. Röktopaser har en rökbrun, ametister en violett färg; de är avarter av bergkristall. Vanlig K. är halvgenomskinlig, oftast vit el. grå, ibland blåaktig. Den är en viktig beståndsdel i granit, gnejs och glimmerskiffer och utgör huvudbeståndsdelen i sand, sandsten och kvartsit. Mineralkornen saknar vanligen kristallbegränsning. Kiselsyra förekommer vidare som mineral i form av flinta, agat och kal-cedon. Kvartsglas, se Glas. KvartsFt, hård, av sammanvuxna kvartskorn bestående bergart, bildad genom metamorfos av sand el. sandsten. Kvartslampa, se Kvicksilverlampa. Kvartsporfy'r, porfyr innehållande strökorn av kvarts. Kvartä'rperioden omfattar istiden och nutiden (glaciala och postglaciala tiden). Om istiden och dess avlagringar se Istiden. Nutida el. postglaciala avlagringar är t.ex. i flodmynningarna avsatt sand och lera, vidare gyttja, torv och kalktuff. Hela Skandinaviens nutida växt- och djurvärld har liksom människan utvecklats efter istiden. Kva'si (lat. qua'si), ”liksom”, är i sammansättningar liktydigt med skenbar, oegentlig, föregiven. Kvass, dryck, beredd genom jäsning av rågbröd och malt, som överslagits med varmt vatten. K. är en syrlig, alkoholhaltig dryck, som mycket används av den ryska allmogen.