697 Kvass'ia, ved från Quass'ia ama'ra och Picras'ma exceFsa, två sydamerikanska träd. K. innehåller bitterämnen och används inom medicinen bl.a. som maskmedel. K.-lösning används även till besprut-ning mot bladlöss. Kvast, se Blomma. Kvastprick, se Utprickningssystem. kvcm, förkortning för kvadratcentimeter, kvdm, förkortning för kvadratdecimeter. Kweichow, provins i sv. Kina. 176 000 km2. 15 milj. inv. 1955. Är till stor del ett karstland. Huvudstad Kweiyang. Kwenlun, se Kuen-lun. Kverulant', processmakare, grälsjuk person. K. avser egentligen personer, som lider av en viss sinnessjukdom, vilken bl.a. yttrar sig i ett kämpande för mer eller mindre förmenta rättigheter. Kves'tor, skattmästare i det forntida Rom. kWh, officiell förkortning för kilowattimme. Kvickdrag, sjukdom hos häst, som medför and-fåddhet. Kvicke, hos slidhornsdjur en bentapp på pannan, som bekläds av hornslidan. Kvickrot (Triticum repens) hör till familj Gra-mineae och är besläktad med vete. K. är ett ogräs, som är svårt att utrota, beroende på den långa, kryoande rotstocken. Kvicksilver, den enda metall, som vid vanlig temperatur är flytande. Kem. tecken Hg. Atomnummer 80. Atomvikt 200,61. Atomvärde 1 el. 2. K. är en av de tyngsta metallerna, spec. vikt 13,6. Fryspunkt —38,9°, kokpunkt 357°. — K. används i fysikaliska instrument såsom termometrar, manometrar och barometrar, inom medicinen m.m. Med de flesta andra metaller legeras K. till s.k. amalgamer. — 1-värdiga kvicksilverföreningar kallas mer-kuroföreningar, 2-värdiga merkuriföreningar. De flesta K.-föreningarna är mycket giftiga. K.-kloru-ren [HgCl] el. kalomel används i medicinen bl.a. som avförande medel. K.-kloriden (HgCl2] el. sublimat har mycket stor betydelse som antiseptiskt medel. K.-sulfiden [HgS] el. cinnober, som förekommer i naturen som mineralet cinnober, används som rött färgämne. — K. förekommer, ehuru sällsynt, gediget i naturen. Till största delen erhålls det från mineralet cinnober. Spanien är det främsta K.-producerande landet. Kvicksilverlampa, en båglampa, där den negativa elektroden utgörs av kvicksilver. Det alstrade ljuset är mycket fattigt på röda strålar. Kvartslampan är en specialtyp av K. Det glasrör, som i den vanliga K. utgör omhöljet kring elektroderna, är i kvartslampan ersatt med ett kvartsrör. Kvartslampan används inom medicinen på grund av att dess ljus är särskilt rikt på de kemiskt verksamma ultravioletta strålarna. Kvicksilverlikriktare, apparat för omformning av växelström till likström, bestående av en kolv av glas (för strömmar under 100 ampere) el. järn (strömmar över 100 ampere). Kolven, ur vilken luften utpumpats, är fylld med kvicksilvergas, som har den egenskapen att låta strömmen passera endast i en riktning. Anoderna består i allmänhet av stål el. grafit. Katoden utgörs av kvicksilver. Kvidd, se Elritsa. Kvidinge, municipalsamhälle i Kristianstads län. 913 inv. 1955. Kvietism, en religiös rörelse, som på 15- och 1600-t. uppstod inom den katolska kyrkan. K. strävade efter en innerlig fromhet med uppgivande av egna önskningar, tankar och begär och var i hög grad mystiskt betonad. K. uppmuntrades till en början av de kyrkliga myndigheterna. Senare, tog dock dessa avstånd från K., speciellt under påverkan av jesuiterna under 1660-t. Kvillaj'abark erhålls av Quillaj'a sapona'ria (fa Kvi milj Rosaceae), såpträdet, som hör hemma i Peru och Chile. K. innehåller s.k. saponiner, som med vatten bildar skum, och används därför till tvättning och fläckurtagning. Kvinkvenn'ium, en tid av fem år. Kvinnligt rim, tvåstavigt rim (tycka-smycka). Kvinnoarbete, se Arbetslagstiftning (arbetarskyddslagen). Kvinnorörelsen, arbetet på att göra kvinnan likställd med mannen i socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt avseende. Rörelsen leder sitt ursprung från upplysningstidens lära om de mänskliga rättigheterna. Den inriktade sig under sitt första skede väsentligen på att skapa rätt och möjligheter till utbildning och självständigt arbete för kvinnan, i första hand den ogifta. Bland dem, som utformade rörelsens teoretiska program, må nämnas Saint Simon och Stuart Mill samt i Sverige Thorild och Fredrika Bremer. Ett senare skede av rörelsen har karakteriserats av ökat deltagande från den gifta kvinnans sida, åt vars ställning särskild uppmärksamhet ägnats, samt av att en väsentlig del av rörelsens arbete inriktats på att ernå politisk likställighet mellan man och kvinna. Utgångspunkten är ej längre, att män och kvinnor är i grund och botten lika utan att statslivet just på grund av deras inbördes olikhet har behov av dem bägge. Internationellt företräds K. av det år 1888 bildade Internationella kvinnoförbundet och den år 1904 bildade Internationella rösträttsalliansen. Under den nydaningsperiod, som följde efter l:a världskriget, uppnådde kvinnorna i de anglosaxiska och germanska länderna och delvis i de slaviska i stort sett likställighet med mannen. I de romanska länderna har däremot K. intill senaste tid vunnit vida mindre gehör för sina krav. Rösträtt för kvinnor infördes exempelvis först 1945 i Italien och Frankrike. — Från Sverige torde följande data vara att i första hand anteckna. 1845 genomfördes den lika arvsrätten för man och kvinna, 1846 och 1864 näringsfriheten, 1858 fattades beslut om att kvinnan skulle bli myndig vid 25 års ålder, 1884 sänktes myndighetsåldern till 21 år, 1863 fick kvinnan kommunal rösträtt. På 1850-t. fick kvinnan tillträde till lägre statstjänster. I slutet av 1850-t. samt under 1860-och 1870-t:n upprättades särskilda utbildningsan-stalter för kvinnor (folkskollärarinneseminarier, högre lärarinneseminarium), varjämte kvinna erhöll rätt att avlägga flertalet akademiska examina. De följande decennierna karakteriserades av att kvinnorna fick tillträde till allt flera arbetsområden (professurer, lektorat etc.). Deras möjlighet att utöva inflytande inom kommunalförvaltningen ökades därigenom, att kvinnor blev valbara till allt flera kommunala institutioner. Genom kommunallagarna av 1919 och vallagen av 1921 har kvinnorna i fråga om såväl rösträtt som valbarhet i politiskt och kommunalt avseende jämställts med männen med det undantaget, att kvinna har rätt att när som helst avsäga sig förtroendeuppdrag. Genom grundlagsändringar år 1921 och en lag av år 1923 om kvinnors behörighet att inneha statstjänst har kvinnan beretts tillträde till alla statens ämbeten och tjänster (undantag prästtjänst). Slutligen må nämnas den nya äktenskapslagen av år 1920, genom vilken en mängd kvinnliga önskemål tillgodo-setts. Vid riksdagen 1937 stadfästes principen om lika lön för folkskollärare och lärarinnor. Bland den svenska K:s organisationer torde böra nämnas Fredrika Bremerförbundet, Föreningen Kvinnor i statens tjänst, Akademiskt bildade kvinnors förening, Yrkeskvinnors klubb samt de politiska: Moderata kvinnoförbundet, Folkpartiets kvinnogrupp samt Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Kvint, den diatoniska skalans femte tonsteg;